Tystnad när äldre drabbas av våld
De nordiska kvinnojourerna vill bryta tystnaden kring våldet mot äldre. Många vet inte vet vart de ska vända sig om de har en partner som slår, säger Sine Greve Jørgensen på den danska organisationen LOKK.
“Vi behöver mer kunskap om hur våldet drabbar kvinnor i livets olika faser.”
Livsperspektivet stod i centrum under årets upplaga av konferensen Nordiske Kvinder mod Vold (NKMV). Deltagare från hela Norden samlades för att utbyta erfarenheter kring mäns våld mot kvinnor och barn.
– Vi måste kunna möta människor oavsett var de står i livet, säger Sine Greve Jørgensen på LOKK, som samordnar de danska kvinnojourerna.
Vad innebär det att ha ett livsperspektiv?
– Våldet kan se olika ut under olika delar av livet och det är någonting som vi inte har tillräcklig kunskap om. Det finns till exempel nästan inga studier om äldre kvinnors utsatthet. I undersökningar om våld dras ofta en övre åldersgräns vid 65 år. Pensionärer tillfrågas inte och det är ett misstag. Sjukdomar, som demens, kan leda till ökat våld och vissa äldre hamnar i beroendeställning till våldsamma barn. Vi behöver mer kunskap om detta.
Finns det någon annan grupp som är särskilt utsatt?
– Ja, vi har till exempel pratat om gravida som en särskilt sårbar grupp. Det handlar dels om en ökad risk för fysiska skador, dels om att graviditeten i sig kan väcka starka känslor. I synnerhet om man har varit utsatt för sexuellt våld kan graviditeten och särskilt förlossningen vara väldigt obehaglig. Det är viktigt att vårdpersonalen är beredd på att hantera det, men hur ska de ta upp frågan? Det är någonting som många barnmorskor brottas med och de behöver hjälp med metoder.
I början av oktober satte ni fokus på de här frågorna i er årliga nordiska konferens. Varför behövs en sådan mötesplats?
– Vi behöver utbyta erfarenheter för att stärka arbetet i de olika länderna. Det är särskilt viktigt för länder där det är få som jobbar med frågorna. Färöarna har bara ett kriscenter. På Grönland finns det några stycken, men de är få. Det samma gäller Island. Vi jobbar utifrån samma problemställningar i alla de nordiska länderna men vi har olika mycket erfarenhet och vi är delvis bra på olika saker. I Norge har man till exempel kommit långt i sitt fokus på äldre så där kan vi andra lära mycket.
Varför är det viktigt att förstå våldet ur ett livsperspektiv?
– För oss, som jobbar på kvinnojourer och kriscenter, är det jätteviktigt att vi kan möta människor oavsett var de står i livet. Även ur ett bredare perspektiv är det viktigt att tala om olika typer av våld för om vi inte talar om det tystas det ner. Vi ser till exempel att äldre som blir slagna inte vet var de kan söka hjälp. Det är enormt viktigt att nå ut till de här personerna. De behöver få veta att de inte är ensamma och att det finns hjälp att få.
Vilket är den viktigaste utmaningen för de nordiska kvinnojourerna och kriscentren framöver?
– Det är viktigt att bibehålla könsperspektivet. Det är någonting som många inom rörelsen påtalar. Vi pratar allt oftare om ”våld i nära relationer” i stället för ”mäns våld mot kvinnor”. Det finns en poäng i att bredda perspektivet. Det är till exempel viktigt att synliggöra våld mellan kvinnor i nära relationer, men vi får samtidigt inte tappa vårt fokus på mäns våld.
Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.
- Text: NIKK
- Ämnen: Jämställdhets- och välfärdspolitik
- Publicerad: 2014-11-04