Efter revolutioner är det vanligt att kvinnor tvingas tillbaka in i hemmet, men så har det inte blivit efter den arabiska våren.
– Det har funnits en stor medvetenhet om den risken och kvinnorörelserna i länderna har kämpat emot. Det märktes redan under protesterna på Tahrirtorget, säger Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Det har gått nästan exakt fem år sedan demonstrationerna inleddes i Tunisien och Egypten. Vid protesterna i Kairo vintern 2011 utsattes många kvinnor för sexuella trakasserier.
– Ändå vägrade de att gå hem. De stannade kvar på torget och anordnade demonstrationer mot trakasserierna, säger Drude Dahlerup.
Hon har precis avslutat projektet “Nya vägar till politiskt inflytande för kvinnor i Arabvärlden?” Projektet finansierades av Vetenskapsrådet och drevs år 2012-2015. Det var ett samarbete mellan Women in Politics Research Network, WIP, vid Stockholms universitet och Center for Arab Women Training and Research, CAWTAR, i Tunis.
– Jag såg att genusforskningen poppade upp överallt på universiteten i arabvärlden. Det var det som inspirerade till projektet, säger Drude Dahlerup.

Har infört könskvotering i parlamenten

Medan projektet har fortlöpt har hoppet om demokrati grusats i många av de arabiska länderna. Samtidigt ser Drude Dahlerup tecken på att frågor som rör kvinnors rättigheter har fått en framflyttad position. Både Egypten och Tunisien har till exempel infört kvotering av kvinnor till parlamentet. Uppsvinget för genusforskningen, och att många kvinnor tar plats som forskare, är också ett uttryck för den utvecklingen, menar hon. Att genusforskningen har fått ett genombrott märks framför allt i Egypten, Libanon, Marocko och Tunisien, men det har också börjat komma forskning från Algeriet, Palestina och Ymen.
Genom det nordisk-arabiska projektet har forskare från de nordiska och de arabiska länderna fått en gemensam plattform för samarbete och utbyte. Inom projektet har det bland annat anordnats en kurs för doktorander som forskar om kvinnors utrymme i det offentliga rummet. Doktoranderna som deltog kom från olika länder i Norden och arabvärlden.
– Det var nog det bästa med hela projektet. Alla var så entusiastiska, säger Drude Dahlerup.

Nätverk kan leda till ökat samarbete

Under projektet har hon och en forskare från CAWTAR skrivit lägesrapporter om den samhällsvetenskapliga genusforskningens villkor i de två respektive regionerna. Kartläggningen av den nordiska genusforskningen visar att antalet böcker och artiklar som skrivs på engelska har ökat markant under de senaste decennierna.
– Det kan delvis förklaras av att genusforskarna har blivit fler, men jag tror också att vi har blivit mer internationella, säger Drude Dahlerup.
Den pågående internationaliseringen ser hon som mycket positiv.
– Genusforskningen växer globalt och jag tror att det är viktigt att vi kan jämföra med varandra. Det är genom att titta på hur det är i andra länder som vi kan få syn på våra egna strukturer, säger hon.
Hon hoppas att nätverken som har etablerats genom det nordisk-arabiska projektet ska leda till fler samarbetet mellan forskare i de olika länderna.
– Nu känner vi varandra. Jag hoppas att vi har satt igång någonting som kan fortsätta växa, säger hon.