Utvecklingen har stannat av – kvinnor väljer bort matte och teknik
Kvinnor är kraftigt underrepresenterade inom tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Tidigare fanns en förändring i rätt riktning, men den verkar ha stannat av, visar en ny kartläggning från Nordiska ministerrådet.
– Under de senaste fem-tio åren har vi inte sett någon positiv utveckling, säger Kristian Mørk Puggaard på analysföretaget DAMVAD Analytics, som har genomfört kartläggningen på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Resultaten presenteras i rapporten ”Piger i Science, Technology, Engineering and Mathematics (STEM). Kortlægning af udfordringer inden for køn, ligestilling og uddannelse i Norden.” Kartläggningen bygger bland annat på statistik från Eurostat över utbildningsval och en enkätundersökning bland elever i Danmark, Finland, Norge, Sverige och på Island. Enkätundersökningen visar att flickor i större utsträckning än pojkar tvivlar på sina förmågor inom STEM-ämnena. Där har skolorna en stor utmaning, menar Kristian Mørk Puggaard.
– Flickorna måste kunna se sig själva i de här yrkena och känna att de kan. Det gör de generellt sett inte nu, säger han.
Föräldrars utbildningsbakgrund viktig
Som en del av studien har forskarna på DAMVAD Analytics också gjort fokusintervjuer med kvinnor som har valt att utbilda sig inom tekniska ämnen. De berättar att lärare, studievägledare och framför allt föräldrarna har haft stor betydelse för deras yrkesval. I synnerhet de egna föräldrarnas inställning och utbildningsbakgrund sticker ut som avgörande i studien. De flesta informanterna som valde en STEM-utbildning hade åtminstone en förälder som själv arbetade inom ett STEM-ämne.
– I familjen pratar man ofta om olika utbildningsval, och vi ser att de samtalen har stor betydelse, säger Kristian Mørk Puggaard. Att män dominerar inom STEM-ämnena gäller för alla de nordiska länderna, inklusive Grönland och Färöarna, men det finns också skillnader mellan länderna. Det är till exempel betydligt fler kvinnor som studerar matematik i Finland jämfört med i Sverige och på Island. I vissa länder sker också en positiv utveckling inom vissa specifika ämnesområden. På Åland ökar till exempel antalet kvinnor inom områdena konstruktion och tillverkning. I Norge syns samma utveckling inom utbildningarna till byggnads- och civilingenjörer, fast förändringarna är små och den generella bilden är att antalet kvinnor har stagnerat på en låg nivå i Norden, menar Kristian Mørk Puggaard.
Inte bra med särskilda ”flicksatsningar”
Att öka andelen kvinnor som utbildar sig inom STEM-ämnena är en stor utmaning för de nordiska länderna, instämmer Kira Appel, chefkonsulent på danska Ministeriet for Børn, Undervisning og Ligestilling.
– Det är viktigt på samhällsnivå, för enskilda kvinnor och inte minst för de berörda branscherna. Det saknas arbetskraft inom de här områdena och det finns en outnyttjad potential i befolkningen. Dessutom vet vi att könsblandade arbetsplatser fungerar bättre och är mer innovativa, säger hon.
Arbetet med den nordiska kartläggningen påbörjades förra året, när Danmark var ordförande för Nordiska ministerrådet. I rapporten ges, utöver lägesbeskrivningen, också exempel på nordiska satsningar som har genomförts för att bryta mansdominansen. Kristian Mørk Puggaard varnar för att satsningar som riktar sig specifikt till flickor kan vara kontraproduktiva.
– I studien framträder det väldigt tydligt att de inte vill bli särbehandlade på det viset. De upplever det som stigmatiserande och tycker att det förstärker bilden av att de inte kan, säger han.
Positiva exempel
Ett positivt exempel som vänder sig till alla barn är Naturvidenskabernes Hus i Danmark. Det är ett center som ska inspirera barn och unga att experimentera inom naturvetenskap och teknik. Centret riktar sig även till pedagoger, med tips på hur undervisningen kan göras mer tilltalande för barnen. Kristian Mørk Puggaard tror att lärare behöver bli mer uppmärksamma på vad de förmedlar till sina elever.
– De måste uppmuntra flickor på samma sätt som de uppmuntrar pojkar annars kommer vi inte lyckas bryta det här mönstret, säger han. För att nå förändring krävs det att politikerna i Norden tar ett helhetsgrepp och engagerar såväl skolor som arbetsgivare, menar han.
– Tidigare satsningar har varit ganska fragmenterade. Nu behövs ett helhetsorienterat arbete för att förändra bilden av vem som kan arbeta och bli framgångsrik inom de här ämnena, säger han. Som uppföljning på rapporten kommer Nordiska ministerrådet att ta fram en handbok med tips på hur man kan arbeta för att locka fler till STEM-ämnena. Kira Appel tror att de nordiska länderna kan lära mycket av satsningar som har genomförts i grannländerna.
– Vi har liknande utmaningar och mål. I stället för att börja från början med nya projekt kan vi bygga vidare på varandras erfarenheter, säger hon.
- Text: NIKK
- Ämnen: Jämställdhets- och välfärdspolitik
- Publicerad: 2016-04-13