I internationella sammanhang brukar Norden lyftas som ett föredöme: en stark region som satsat på välfärdslösningar för alla medborgare. Sedan välfärdsstaternas uppbyggnad har dock politiken ändrat riktning. Nedskärningar och omstrukturering av den offentliga sektorn har påverkat både tillgång till service för invånarna och arbetsvillkor för anställda, som främst är kvinnor. I forskningen har det under många år talats om en vårdkris. Men hur har denna förändring sett ut och vad har den fått för konsekvenser för jämställdheten i de nordiska länderna? Det är frågor som ska undersökas av forskare i projektet ”A care-crisis in the women-friendly welfare states? Gender (in) equality dynamics in the Nordic welfare states” som finansieras av nordisk jämställdhetsfond. Samarbetet kommer bland annat resultera i en bok och en spridningskonferens för policy- och beslutsfattare.
I projektet utforskas krisen både för betalt och obetalt omsorgsarbete, och relationen däremellan.

Lise Lotte Hansen är lektor vid Roskilde universitet och kontaktperson för projektet. Hon menar att det är stora skillnader i utvecklingen när det gäller vårdkrisens konsekvenser, både mellan länder, regioner och kommuner.
– Men det går att se vissa trender. I Danmark har exempelvis nedskärningar av äldreomsorgen gjort att anhörigvården ökar. I praktiken är det kvinnor som tar hand om familjens äldre. En ny dansk rapport visar att det får konsekvenser för deras arbete och hälsa: de går tidigare i pension, jobbar deltid och känner ökad stress.

Enligt Lise Lotte Hansen finns det en tendens att, istället för att diskutera kvinnors behov och funktion i omsorgen, tala om män och ökad jämställdhet som en lösning på problemet.
– Fler män ska arbeta inom dessa yrken när inte händerna räcker till. De ska också ta större ansvar hemma, ta ut mer föräldraledighet och så vidare.

Hur kan man ytterligare koppla vårdkrisen till jämställdhet?
– Denna diskussion är intressant eftersom definitionen av jämställdhet ser olika ut beroende på land. I Sverige vidgas exempelvis begreppet till att inbegripa fler maktordningar. I Danmark har det snarare varit allmänna välfärdsreformer än jämställdhetspolitik som inneburit förändringar på jämställdhetsområdet, som exempelvis införande av allmän barnomsorg. Generellt kan man säga att det i Norden har varit viktigt att kunna kombinera arbete och aktivt medborgarskap med familjeliv. Men frågan är hur länge det är möjligt när arbetsvillkoren blir allt tuffare.

Vad finns det för fördelar med nordiskt samarbete i denna fråga?
– Norden har mycket gemensamt jämfört med resten av världen. Speciellt för länderna är att de har en stark offentlig sektor och att det finns kraftfulla organisationer, både i form av fackföreningar och ideella föreningar. I det här projektet kommer vi också prata om vilket motstånd vi ser till nedmonteringen av välfärdssektorn. Här är fackförbunden och civilsamhället starka krafter.