Skip to main content sv

Välfärdens resiliens vid kriser i Norden


De senaste årens finanskris, pandemi, krig, natur- och klimathot visar att den globala riskbilden kan utvecklas snabbt och att hoten mot våra samhällen är komplexa. Att stärka medborgarnas förutsättningar för en god hälsa är centralt för att klara kommande kriser. Samtidigt är utmaningarna inom välfärdens hälso- och sjukvård stora.

Behovet av välfärdstjänster med fokus på hälso- och sjukvård ökar i en takt som gör att arbetskraften inte räcker till. Vården är inte heller jämlik och det finns regionala variationer i tillgång till vård och skillnader mellan kvinnors och mäns vårdkonsumtion. Utmaningar med en ökande medellivslängd och en åldrande befolkning återfinns i hela Norden.

Jämte behoven av nyrekryteringar finns samtidigt stora utmaningar i att skapa förutsättningar så att de som redan arbetar inom hälso- och sjukvården stannar kvar. Många yrken inom vårdsektorn är kvinnodominerade, etnisk minoritetsbakgrund är vanlig, lönerna är generellt låga (jämfört med mansdominerade yrken med liknande utbildningstid och kompetenskrav) och deltidsarbete förekommer i större utsträckning än bland andra välfärdsyrken.

Om projektet

För att aktualisera en nordisk diskussion om välfärdens resiliens har Nordiska ministerrådet tagit initiativ till detta projekt, som genomförs av NIKK. Projektet har en tvärande ansats: Den kunskap som produceras är av relevans för flera sektorer inom det nordiska samarbetet och bidrar därför till stärkt samverkan mellan både politikområden och aktörer verksamma inom dem, liksom mellan forskare och andra experter.

Projektet ska resultera i:

  • En publikation med texter som inkommit via en öppen utlysning
  • Ett seminarium

Projektets mål är att bidra med kunskap för att bättre förstå och analysera utmaningar och möjligheter för att fatta beslut som stärker krisberedskapen och ökar välfärdens resiliens i Norden med fokus på hälso- och sjukvård ur genusperspektiv.

Publikation med öppen utlysning

Lärdomar från pandemin visar att krishanteringen gick hand i hand med utvecklande av kunskap. Forskning spelar därför en viktig roll för att öka förutsättningar för välfärdens resiliens. Hur kan de nordiska länderna utveckla välfärd och välfärdstjänster utifrån viktiga behov både i dag och framöver? Det rör sig om komplexa frågor som behöver belysas utifrån flera olika perspektiv. Därför ska projektet samla experter från olika delar av Norden, som i en gemensam publikation belyser aspekter av välfärdens hälso- och sjukvård i Norden för en god framtida beredskap.

För att kunna identifiera relevanta perspektiv, kunskap och forskningsmiljöer i Norden genomförs en så kallad öppen utlysning (open call) om att delta med en utforskande text, en essä. Utlysningen riktar sig till disputerade forskare och doktorander som är verksamma i Norden.

Uppdraget att skriva en essä är arvoderat och de antagna skribenterna kommer bjudas in till en workshop för att starta skrivprocessen, utbyta kunskap, stärka det nordiska nätverket och möjliggöra synergier mellan de olika texterna.

Tvärande utgångspunkter och innehållsliga teman

Eftersom projektets övergripande fokus är på framtida krisscenarier ska essäerna vara av utforskande karaktär, men ta avstamp i forskningsbaserad kunskap. Tre tvärande utgångspunkter ska utgöra en grundstomme för varje essä. De ska utforska (1) resiliens och beredskap i välfärdens hälso- och sjukvård i Norden (2) vid framtida krisscenarier (3) ur genusperspektiv.

Med detta som gemensam grundstomme är syftet att varje essä ska bidra med nya och angelägna perspektiv inom något eller några temaområden. Exempel på relevanta temaområden är hälso- och sjukvårdens organisering och styrning, med tillhörande frågor om bland annat olika principer för resursfördelning och organisering, systemen för offentlig och privat vård, och om invånarnas olika tillgång till omsorg, hälso- och sjukvård och dess kvalitet. Temaområden kan också handla om hälso- och sjukvårdens yrken, professioner och kompetensförsörjning med tillhörande frågor om exempelvis organisering, lokalisering, styrning och dimensionering av utbildningssystemet, inklusive forskning, för att försörja sektorns olika delar med rätt och tillräcklig kompetens där behoven finns. Detta kan också beröra frågor om kunskapens värde och förutsättningar för lärande och utveckling, exempelvis av specialistkompetens, inom sektorn. Andra temaområden kan omfatta arbetsvillkor och arbetsmiljö inom sektorn, där frågor om exempelvis krav på tillgänglighet, möjlighet och begränsningar för hel- och deltid, liksom frågor om hierarkier inom sektorn och risker för utsatthet för trakasserier kan vara relevanta.

Dessa temaområden är delvis överlappande och även angränsande teman kan vara relevanta, så länge som de tydligt tar avstamp i de tre tvärande utgångspunkterna. Mer information ges i kommande utlysning i juni, 2024. Har du frågor innan dess är du välkommen att höra av dig till: angelica.simonsson@genus.gu.se

Preliminär tidplan (kan komma att justeras)

2024

  • Juni: Öppen utlysning/Open call for proposals
  • Augusti: Deadline för proposals
  • September: Beslut om skribenter
  • November: Gemensam workshop med skribenterna


2025

  • Skrivande med stöd av redaktörer
  • Slutet av året: Färdig publikationen
  • Avslutande seminarium med samtal mellan några involverade forskare och andra relevanta aktörer

Målgrupp

Projektets målgrupp är en bred grupp av politiker och tjänstepersoner i Norden, med ansvar för att utveckla politik på välfärdsområdet, samt forskare. Det handlar såväl om personer verksamma på nationell nivå, som inom det nordiska samarbetet.

Tidsspann för projektet
2024 – 2025

Uppdragsgivare
Nordiska ministerrådet

Kontakt
Angelica Simonsson

Budget
1 000 000 DKK

Samverkansparter
Nordiska forskare och andra experter samt Nordiska ministerrådets social- och jämställdhetssektorer