Ny rapport ger en komplex bild över lgbti-personers livsvillkor i det rurala Norden

Var i Norden man bor kan ha betydelse för lgbti-personers livsvillkor. Det kan bland annat förklaras med att tillgången till stöd, riktade insatser, nätverk och mötesplatser varierar mellan olika geografiska områden i Norden.
Helga Eggebø och Fredrik Langeland, forskare vid Nordlandsforskning i Norge, har sammanställt befintlig kunskap på området från de senaste 25 åren. Deepati Forsberg är projektsamordnare på NIKK med ansvar för projektet Lgbti-personers livsvillkor i Nordens rurala områden:
Syftet med rapporten är att försöka ge en samlad bild av hur lgbti-personer har det runt om i Norden. Den mesta forskningen på lgbti-personers livsvillkor idag utgår från ett urbant narrativ. I rapporten blir det tydligt att rurala områden inte kan beskrivas på ett entydigt sätt. Bilden av landsbygden som enbart begränsande för lgbti-personers liv behöver förändras.
För vid sidan av begränsande normer och brist på nätverk och mötesplatser finns också erfarenheter av tillhörighet, lokalt engagemang och inkluderande gemenskaper. Lokal organisering och tillgång till queera rum gör stor skillnad för känslan av öppenhet, inkludering, känslor av tillhörighet och gemenskap samt synliga förebilder i lokalsamhället.
– Rapporten ge oss inte alla svar på hur det är att leva som lgbti-person på landsbygden i Norden men det blir tydligt att det inte går att säga att det skulle vara dåligt att leva på landsbygden och bra i stan. Sen är det viktigt att det tillkommer mer forskning från de mest perifiera delarna av Norden som Färöarna, Grönland och Åland där vi idag har väldigt få resultat, menar Deepati Forsberg vid NIKK.
Läs publikationen:
Levekår blant skeive i rurale områder i Norden

- Text: NIKK
- Ämnen: Demografi, lgbti
- Publicerad: 2026-08-18