Genom en öppen utlysning i projektet “Välfärdens resiliens vid framtida kriser i Norden” samlar projektet experter från olika forskningsfält. I en gemensam publikation belyser de aspekter av välfärdens hälso- och sjukvård i Norden, för en god framtida beredskap. Utlysningen riktade sig till forskare och doktorander verksamma i Norden.
Välfärdarbete tar tid – låt det göra det. För vårdpersonal inom kvinnodominerade yrken i hälso- och sjukvården i Sverige har arbetstider har blivit en stor utmaning. Ökad arbetsbelastning och allt svårare att kombinera betalt och obetalt arbete är en utmaning för kvinnor. Några av de största utmaningarna för vårdsektorns framtid är att attrahera och behålla kompetent arbetskraft, minska den höga sjukfrånvaron och personalomsättningen, samt att skapa en mer hållbar tidsmässig lösning i och utanför arbetslivet.
I den här essän undersöks vad sjuksköterskor och socionomer drömmer om när det gäller att organisera sin arbetstid. Den lyfter fram kvinnors kunskap och erfarenheter för att skapa metoder som möjliggör resiliens inom hälso- och sjukvårdssektorn. Med fokus på ”best practices” kommer essän att analysera vad som fungerar i arbetet och vad arbetstagarna själva uppfattar som tidsmässiga praktiker som inte bara är hållbara utan kanske till och med njutbara.
Essän utgår från forskning om vårdpersonal och om osynligt arbete.
Skribent: Paula Mulinari, Institutionen för social arbete, Malmö Universitet
De nordiska länderna har bland de äldsta befolkningarna i världen. Kvinnor lever längre än män, och söker mer primärvård medan män söker mer sjukhusvård, kvinnor är mer benägna att minska sin arbetstid för att ta hand om äldre släktingar, och de flesta anställda inom vårdsektorn är kvinnor. Vård av äldre vuxna betraktas ofta som lågstatusjobb. Under och efter Covid-19-pandemin har frågor väckts om brister i organisationen av vården av äldre vuxna. Studier av de nordiska vårdsystemen för denna grupp har visat att decentraliserade vårdsystem leder till betydande lokala variationer som kan äventyra jämlikheten i vården.
Denna essä undersöker hur erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna från covid-19-pandemin kan underlätta organiseringen av äldreomsorgen. Vikten av att använda befintlig evidens i det dagliga arbetet och under en kris betonas. Essän pekar på att beslutsfattare på statlig nivå behöver beakta lokala och regionala skillnader och utmaningar i de nordiska decentraliserade vårdsystemen för att förhindra ojämlikheter i hälsa och omsorg vid framtida kriser.
Essän tar avstamp i forskning om vård av äldre vuxna i Norden och vårdvalsreformer.
Skribenter: Ann Liljas & Bo Burström, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet
Privatiseringen av utbud och finansiering av sjukvård har ökat i alla de nordiska länderna, men privatiseringsprocesserna skiljer sig åt mellan länderna. I Sverige manifesteras privatiseringen bland annat genom den snabba tillväxten av privata sjukvårdsförsäkringar. Privata sjukvårdsförsäkringar är sammanflätade med det offentliga systemet och denna typ av parallella sjukvårdssystem kan studeras som ett exempel på den så kallade dolda välfärdsstaten.
Denna essä kommer att beskriva omfattningen av det parallella sjukvårdssystemet i de nordiska länderna och diskutera några konsekvenser av detta för de offentliga systemen, när det gäller förtroende och motståndskraft. Fokus kommer vara på frågor om hur försäkringstagarna är fördelade med avseende på ålder, klass och kön, och hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar motståndskraften hos det offentliga sjukvårdssystemet i respektive land. Essän framhåller att privata sjukvårdsförsäkringar gör det offentliga systemet mindre motståndskraftigt på många sätt, samtidigt som de också har en genusaspekt kopplad till sig.
Essän tar avstamp i forskning om privata sjukvårdsförsäkringar.
Skribent: John Lapidus, Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet
I kristider finns det en rad åtgärder som kommer att vidtas i Sverige. Bland annat kan den allmänna tjänstgöringsplikten aktiveras. För personer i nyckelpositioner, som är avgörande för att samhället ska kunna fortsätta att fungera, kommer krigsplacering att aktiveras. Denna skyldighet gäller för en stor del av de anställda inom hälso- och sjukvården. Systemet med krigsplacering härrör från andra världskriget och den tidens arbetsmarknad då männen vanligtvis var krigsplacerade medan kvinnorna förväntades ansvara för barnomsorgen. Systemet bygger på tanken att det finns två föräldrar som ansvarar för barn, varav endast en är krigsplacerad.
I essän diskuteras om systemet med krigsplacering är problematiskt i dagens tvåförsörjarsamhälle och med dagens familjekonstellationer. I de flesta familjer finns det två förvärvsarbetande vuxna och det finns en risk att båda har en krigsplacering. Exempelvis bor många läkare i Sverige tillsammans med en annan läkare eller en sjuksköterska. Essän ställer frågor om vilka konsekvenser och eventuella problem detta system kan få för sjukvården vid framtida kriser. Uppsatsen syftar till att peka på sårbarheter i strategier som bygger på orealistiska genusföreställningar.
Essän tar avstamp i forskning om föräldraledighet och barnomsorg, samt risk- och kriskommunikation.
Skribenter: Ann-Zofie Duvander & Minna Lundgren, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet