I den politiska föreställningsvärlden avses ofta juridisk rättvisa då man talar om upprättelse i fall som gäller sexuellt våld. Forskningen visar dock att upprättelse för personer som överlevt övergrepp i form av sexuellt våld är ett mer komplext och nyanserat fenomen. Skall man ta upprättelse på allvar då det gäller att ha fokus på den som överlevt övergrepp, krävs det att man omvärderar en rad olika rättsliga mekanismer, och skapar olika politiska, sociala och juridiska vägar till upprättelse. För att sätta fokus på den ”uteblivna rättvisan” i många fall av sexuellt våld, utforskade konferensen alternativa sätt att närma sig upprättelse som en del i arbetet med att hålla staten och gärningsmännen ansvariga i dessa sammanhang.

Konferensen var öppen för allmänheten och omfattade fem paneldiskussioner som utforskade ämnet utifrån olika teman och regioner, med särskild tonvikt på den nordiska kontexten. En särskild nordisk workshop hölls också parallellt med konferensen. Resultat från projektet inkluderar bland annat vidare samverkan mellan forskare som deltog på konferensen, liksom videoinspelningar från konferensen (på engelska) för offentlig spridning.

NORDREF (Nordic Digital Rights and Equality Foundation) har i samarbete med kvinnojourer, polismyndigheter och domstolar bedrivit forskning som syftat till att upprätta förövarprofiler kopplade till könsrelaterade övergrepp via nätet inom Sverige, Danmark och Island. I arbetet begagnade aktörerna sig av flera olika metoder och källor.

Studien fokuserar särskilt på bildbaserade sexuella övergrepp, olaga hot och sexuella trakasserier (inklusive så kallade dickpics). Covid-19-pandemin ledde till att fler använde sig av digital kommunikation, och samtidigt till en ökning av digitalt manifesterat våld mot kvinnor, vilket FN betecknat som en ”skuggpandemi”. Den negativa inverkan detta har haft på kvinnors liv, i både offentliga och privata sammanhang, har varit uppenbar i nordisk liksom i global kontext.

Att upprätta en förövarprofil med uppgifter som bland annat omfattar ålder, kön, motiv och relation till offret lägger grunden för evidensbaserade initiativ som syftar till att motverka och i förlängningen förebygga övergrepp via nätet, vilket i sin tur bidrar till att stärka demokratin och öka jämställdheten mellan könen.

Resultat av studien har presenterats under 2024, och har lett till nya projekt som bygger på resultat från studien, såsom the Game Changer.

Projektet «Share the Care» tog fram ny kunskap för att minska könssegregeringen inom den kvinnodominerade hälso- och vårdsektorn. Insatserna byggde till stor del på rekommendationerna från forskning i det tidigare projektet «Men in Nursing Education: Mapping Educational Practises and Student Experiences in Iceland, Denmark and Norway»

Under den fyraåriga projektperioden följde projektet årsgrupper inom sjuksköterskeutbildningen och dokumenterade anledningar till avhopp och förseningar under utbildningen och samla in viktig kunskap om hur problemen kan motverkas. Insatserna innefattade utbildningsmaterial och kommunikation, samt särskilda plattformar för manliga studerande för att minimera riskerna för utanförskap. Studie- och karriärvägledargrupper bildades för kunskapsinsamling och främjande av män i vårdsektorn.

Aktiviteterna ville ge utbildningsinstitutionerna värdefulla insikter hur de kan rekrytera och behålla män inom sjuksköterskeutbildningen.

Ta del av handboken här och slutrapporten från projektet här.

Projektet utarbetade en nordisk översikt över de socioekonomiska mönster och kulturella aspekter av uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar under 30 år. Även konsekvenserna av dessa mönster för jämställdheten i arbetsliv och familj ingick i studien som såg på risken för marginalisering av unga mödrar och fäder, och kartlade hur föräldraförsäkringspolitik i de olika länderna möter dessa utmaningar.

Såväl forskningsresultat som statistik från de nordiska länderna inkluderades i översikten. Unga personer och studentföreningar deltog i datainsamlingen till rapporten, och bidrog med diskussioner om resultaten. Förmedling av resultaten har organiserats vid ett webinarium med medverkan av forskare, tjänstepersoner, arbetsmarknadens parter, ungdomsorganisationer och politiker från alla nordiska länder.

En vetenskaplig artikel (på finska) utifrån undersökningsresultaten har publicerats genom Finska ungdomsforskningsnätverket. Översikten förväntas också leda till ytterligare ansökningar om vidare forskning om uttag och konsekvenser av unga personers föräldraledighet.

Projektet ger en mer nyanserad, åldersspecifik förståelse av möjligheterna och hindren för jämställdhet bland unga föräldrar i de nordiska länderna. Värdefull input i form av likheter och skillnader hos de olika länderna i förhållande till att minska hindren för barnafödande och förbättra unga mödrar, fäder och deras barns välmående, kan ge inspiration till framtida policyutveckling i främjandet av mer jämställt uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar.

Skogs- och jordbrukssektorn utgör viktiga delar av den nordiska bioekonomin men är två av Nordens mest könssegregerade näringar. Digitalisering och en ökad automatisering av tunga arbeten skulle kunna gynna jämställdheten inom sektorerna. Detta har dock inte skett.

Projektet har undersökt hur den digitala omvandlingen påverkar jämställdheten hos unga i den nordiska bioekonomin och hur en digital utveckling kan främja jämställdheten. Projektet som har resulterat i en metodhandbok för en mer jämställd vardag för bioekonomins framtida medarbetare har även givit en djupare förståelse för hur jämställdhetsperspektivet kan integreras bland både akademi och näringsliv.

Projektet genomfördes av Samnordisk skogsforskning (SNS), Nordisk kommitté för jordbruks- och livsmedelsforskning (NKJ), Skógarkonur, University of Eastern Finland, Norges forskningsråd, Landbruks- og matdepartementet Norge, Københavns Universitet, Jord- och skogsbruksministeriet Finland, Lantbrukarnas riksförbund, Ålands hushållningssällskap, Ålands Skogsvårdsförening och tio studentrepresentanter från universitet i Norden.