Under valrörelsen har den feministiska rörelsen på Island kampanjat intensivt.
– Det är många som diskuterar jämställdhetsfrågor nu, särskilt i relation sexuella trakasserier, säger Rakel Adolphsdóttir.

De politiska partierna har däremot haft oväntat lite jämställdhetsfokus, tycker Silja Bára Ómarsdóttir, forskare i statsvetenskap på Islands universitet (Háskóli Íslands).
– Jämställdhetsfrågorna har inte fått så mycket uppmärksamhet som jag förväntade mig, men visst, partierna på vänsterkanten har lyft frågan om våld i nära relationer på ganska hög nivå och partierna på högerkanten pratar om löneskillnader mer än tidigare, säger hon.

Sittande regeringen imponerar inte

Varken Silja Bára Ómarsdóttir eller Rakel Adolphsdóttir är särskilt imponerade av den nuvarande regeringens jämställdhetspolitik.
– Det blir svårt för den nya regeringen att fokusera mindre på jämställdhet, säger Silja Bára Ómarsdóttir.

I internationella medier har regeringen fått mycket uppmärksamhet för den nya lagen om jämställda löner, som drevs igenom av Reformpartiet (Viðreisn). I själva verket har lagen varit på gång under flera år och är knappast någonting nuvarande regering ensam kan ta ära för, menar Rakel Adolphsdóttir. Kanske har den nya lagen, som börjar gälla vid årsskiftet, också tillskrivits lite för stor betydelse, tror Silja Bára Ómarsdóttir.
– Lagen förbjuder arbetsgivare från att lönediskriminera utifrån kön, men den kommer inte påverka löneskillnaderna på det stora hela eftersom den inte gör något för att utmana könssegregeringen på arbetsmarknaden, säger hon.

För att utjämna lönegapet räcker det inte att lagstifta mot löneskillnaderna mellan kvinnor och män som har likvärdigt arbete utan man måste också ta itu med löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer, menar Silja Bára Ómarsdóttir. Hon hoppas att nästa regering ska fokusera på att förbättra lönerna inom de lägst betalda kvinnodominerade yrkena som förskollärare, undersköterskor, sjuksköterskor och lärare.
– En annan viktig fråga för den nya regeringen borde vara att driva igenom en handlingsplan mot sexuellt våld och våld i nära relationer, säger hon.

Tätt mellan valen

När vallokalerna öppnar i helgen har det gått ett år sedan förra riksdagsvalet, då Island gick till nyval efter Panamakrisen. Om vi istället backar tio år hamnar vi i den globala finanskrisen, som ledde till Islands bankkrasch. Åtstramningspaketen som infördes efter kraschen möttes av stora demonstrationer och regeringen pekades ut som oansvarig.
– Det är en ovan situation för oss att regeringen är så här skör, säger Rakel Adolphsdóttir om det senaste decenniets politiska kriser.
Den nu aktuella skandalen blossade upp i slutet av sommaren, då det uppdagades att statsminister Bjarni Benediktssons pappa hade skrivit ett rekommendationsbrev och förespråkat att en sexualbrottsling skulle rentvås, alltså strykas ur kriminalregistret. Detta mörkades till en början av statsministerns parti, Självständighetspartiet (Sjálfstæðisflokkurinn), och när det kom fram valde partiet Ljus framtid (Björt framtíð) att lämna regeringen vilket utlöste regeringskrisen.

Rakel Adolphsdóttir upplever att de politiska kriserna snarare har stärkt än försvagat den feministiska rörelsen och jämställdhetsarbetet i landet.
– För 10-20 år sedan var det mycket svårare att nå igenom. Jag tycker att vi har blivit mer och mer högljudda, säger hon.
Hon hoppas att nästa regering ska komma med ordentliga satsningar på välfärden.
– Det saknas resurser, särskilt inom sjukvården och skolan, säger hon.