Enligt Ungdomsbarometern ser unga i Sverige fortfarande politiska partier och organisationer som bra sätt att påverka i samhället, men gruppen killar och tjejer prioriterar olika. Inte minst i klimatfrågan. 

– Långt fler tjejer än killar ser att stödja eller gå med i en organisation som det bästa sättet att påverka i samhället. Unga tjejer oroar sig också mer för klimatet än unga killar, sa Johanna Göransson, senior konsult på Ungdomsbarometern.

Hon presenterade 2024 års enkät om socialt engagemang bland unga i Sverige, i Nordregios webinarie ”Where are the boys in climate action? How to break the bubbles and join forces” (se inbäddad video på denna sida) den 28 augusti. På webinariet lanserades rapporten ”Climate, Youth and Gender – Inclusive strategies for Nordic youth movements” som NIKK har skrivit för Nordregio inom programmet Sustainable Living.

Flera strategier för att bryta mönstren

Baserat på bland annat intervjuer och en enkät till personer i styrelser för ungdomsorganisationer i de nordiska länderna riktar studien uppmärksamheten mot utmaningar i skärningspunkten mellan klimatengagemang, kön och andra kategorier, med särskilt fokus på unga människor i Norden.

I studien har mönster i ungas engagemang som handlar om genus, jämställdhet och mångfald identifierats. Rapporten ger exempel på hur ungdomsorganisationerna förhåller sig till dessa mönster när det gäller inkludering och rekrytering.

Rapporten föreslår och beskriver ingående flera strategier för att bryta mönstren, för att både internt och externt nå fram till och engagera fler medlemmar; 1) sätt frågan om inkludering och mångfald på agendan, 2) anta en uppförandekod med policys kring diskriminering och trakasserier, 3) skapa en trygg miljö och kultur av öppenhet för olika åsikter, 4) se bortom etablerade mönster i rekrytering och uppsökande verksamhet samt 5) sänk trösklar och formella krav för engagemang.

Utbildning påverkar engagemang

Tidigare forskning visar att personer, både kvinnor och män, som är mer omsorgsorienterade även är mer intresserade av klimatfrågor och mer villiga att anpassa sig till hållbara livsstilar. Resultatet från Ungdomsbarometerns enkät om att unga verkar vara mer oroade för klimatet samtidigt som skillnader syns på gruppnivå mellan killar och tjejer, bekräftas också i den nya rapporten.

– Personer som är ointresserade av eller rentav motståndare till åtgärder för klimat och hållbarhet är till största delen de som identifierar sig som män, sa rapportförfattaren Jimmy Sand, utredare på NIKK.

Samtidigt som unga kvinnor är överrepresenterade inom miljöorganisationer, tyder rapporten på att utbildningsnivå och typ av utbildning kan vara en stark förklaringsfaktor. De som studerar samhällsvetenskap på universitet är oftare engagerade i dessa frågor än till exempel de som går en yrkesutbildning på gymnasiet.

– Det återspeglar mönster i utbildningsval som påvisas också i andra sammanhang, där fler kvinnor än män läser vidare inom högre utbildning och där männen framför allt dominerar inom tekniska utbildningar, sa Jimmy Sand.

Mångfald kan kräva kompromisser

Bristen på resurser är en stor utmaning för arbetet med mångfald och rekrytering, vilket bland annat Alva Danielsson från den nordisk-baltiska nätverksorganisationen ReGeneration2030, och en av webinariets ungdomsrepresentanter, lyfte.

– Det är ett av de tuffaste dilemman vi har. Med små resurser måste vi bygga kapacitet och skapa motståndskraft inom organisationen. Samtidigt måste vi få in fler nya medlemmar. Vi behöver fler människor som engagerar sig, eftersom det är det enda sättet att åstadkomma förändring i samhället, sa Alva Danielsson.

Frågan om rekrytering ställdes i samtalet på sin spets: Ska resurserna läggas på att öka mångfalden genom att försöka värva personer som är ointresserade – eller till och med motståndare till frågorna? Eller på de som är intresserade men bara inte tagit steget att engagera sig än? Studien visar att organisationerna behöver ta hänsyn till och kompromissa med å ena sidan bristen på mångfald och å andra sidan hur sociala dimensioner integreras i miljö-och klimatfrågor.

– Snedfördelningen i organisationerna kan hänga samman med vilka grupper som påverkas mest av klimatförändringar. Fokus på genus, jämställdhet och klimat, som män som grupp är mindre intresserade av, kan också stöta bort unga män. Ett sätt att hantera detta kan vara att även lägga fokus på aspekter som klass, regionalitet, minoritetsfrågor, ras och etnicitet till exempel, sa Jimmy Sand. 

Se Nordregios webinarie:

Under åren 2020-2022 har NIKK tagit fram kunskapsmaterial om såväl arbetsmarknad och könsbundna studieval som hållbar utveckling. Nu har NIKK samlat delar av resultaten från rapporterna i en publikation som lyfter fram hur frågor om könsbundna studieval och könssegregerad arbetsmarknad, normer om kompetens och fördelning av omsorgsarbete hänger samman med omställning till gröna jobb. Den visar bland annat hur frågor av relevans kan hämtas från flera olika samhällsområden, och att genusperspektiv krävs för att den gröna omställningen ska bli hållbar.  

— Klimatpolitiska insatser tenderar att skapa fler arbetstillfällen inom tekniska yrken, samtidigt som den som har hand om hushållet får mer att göra. Om man vill göra jobbsatsningar för klimatet och samtidigt bryta den könssegregerade arbetsmarknaden, så behöver man utmana de normer och värderingar som påverkar samhällsutvecklingen, säger Jimmy Sand, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning. 

Publikationen lyfter fram och diskuterar utmaningar med den gröna omställningen utifrån fem tematiska ingångar: Kompetensförsörjning och utbildningssystem, Insatser för att bryta könssegregering, Könsmärkning av teknik respektive hållbarhet, Akademiska normer och arbetsplatskultur samt Social hållbarhet, välfärdssystem och platsens betydelse. Resultaten sammanfattas också i tjugo nyckelbudskap. 

Genusperspektiv på gröna jobb i PDF för utskrift

Hur kan vi göra det möjligt att leva hållbart i Norden? Hur kan vi bättre förstå hur skillnader i livsstil uppstår? Hållbar produktion och konsumtion, mål 12 i Agenda 2030, har identifierats som ett av de områden där de nordiska länderna har störst utmaningar i arbetet för hållbar utveckling. Området är också fokus för projektet Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv, som drivs av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön och är en del av Nordiska ministerrådets program Hållbara livsstilar i Norden. 

Den nya forskningsöversikten Klimat, kön och konsumtion – en forskningsöversikt med genusperspektiv på hållbara livsstilar sammanfattar det aktuella forskningsläget inom sju olika områden: livsmedel, bostad och energi, kläder och konsumtionsvaror, transporter, arbete och tidsanvändning, kultur och turism, samt aktivism och påverkan. Rapportens syfte är att synliggöra och utmana könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil, och bidra till bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras. 

Ideal och normer leder till klimatpåverkan

– På gruppnivå syns tydliga och inte så överraskande skillnader mellan kvinnor och män. Exempelvis äter män mer kött än vad kvinnor gör, och köttkonsumtion påverkar klimatet mer än vegetarisk kost. Men närmare analys visar att den bakomliggande faktorn är normer och ideal, snarare än kön. Till exempel är det män som vill uppfattas som ”riktiga män” som också äter mer kött. Omvänt leder traditionella feminina kroppsideal till en mer vegetarisk kost, men det handlar då inte i första hand om klimathänsyn, säger Jimmy Sand, rapportförfattare och utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. 

Attityder och beteenden påverkas av normer och ideal kring omsorg och teknik, som ofta är förknippade med femininitet respektive maskulinitet. Sammantaget resulterar det i större eller mindre klimatpåverkan. 

– Generellt är kvinnor mer benägna till beteendeförändringar, medan män intresserar sig för tekniska lösningar såsom solpaneler. Fördomar om teknisk expertis som ett manligt område kan avskräcka kvinnor från att engagera sig i teknikfrågor, säger Jimmy Sand.

Omsorgsideal främjar hållbar livsstil – bland både kvinnor och män

Organiseringen av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet påverkar till exempel transportmönster. Den som arbetar deltid och ansvarar för att lämna och hämta barn, samt göra dagliga inköp till hushållet, färdas på andra sätt än den som arbetar heltid och tar sig mer direkt mellan hem och arbetsplats. 

Kvinnor som grupp är i högre grad engagerade i hållbarhetsfrågor och även mer orienterade mot omsorgsvärderingar än män som grupp, visar forskningsöversikten. Hållbarhet och klimathänsyn verkar, utifrån den forskning som gjorts på området, vara viktigare för individer, oavsett kön, som engagerar sig i och ser omsorg och omsorgsarbete som viktigt. 

 – I studier där det förekommer att män är pådrivande för hållbarhet, så rör det sig om män som tar det huvudsakliga omsorgsansvaret i sitt hushåll, säger Jimmy Sand.

Nyckelbudskap från rapporten

• Genus, förstått som sociala normer kring kön, har ofta större betydelse än kön som statistisk variabel. Individer orienterade mot omsorg, ett ideal ofta förknippat med femininitet, är oavsett kön mer engagerade för hållbarhet och uppvisar mer hållbara beteendemönster. 
• Den ojämna fördelningen av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet, där kvinnor som grupp tar ett större ansvar än män som grupp, samt det normativa kodandet av teknik som manlig domän, får konsekvenser för individers olika påverkan på klimatet, liksom även för vilka insatser som bör göras för att minska denna påverkan. 
• Kvinnor som grupp tillskrivs ett större ansvar som konsumenter än män som grupp, på grund av sociala normer om mode, men också för att gruppen kvinnor i högre utsträckning än gruppen män ansvarar för matlagning, tvätt och inköp av kläder åt familjen. 
• Beslutsfattare inom trafikplanering, fordonstillverkare, livsmedelsproducenter, energibolag, företag inom modeindustrin, etcetera, har stor makt att påverka och bär därmed ett stort ansvar för klimatomställning. När ansvaret istället läggs på konsumenter riskerar det att individualiseras. På grund av normer om femininitet och maskulinitet, ojämn fördelning av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet samt feminisering av konsumtion, där mäns beteendemönster osynliggörs, kan detta innebära en ansvarsbörda på i synnerhet kvinnor som grupp.
• Om arbetstidsförkortning, med tillhörande förändringar i konsumtion, ska användas som strategi för mer hållbara livsstilar bör den bygga på insatser för att påverka preferenserna hos män som grupp, samt främja omsorgsideal hos män.

Här hittar du en tillgänglig onlineversion av rapporten

I en kartläggning ska skillnader i kvinnor och mäns livsstil och konsumtion i Norden undersökas. Utifrån aktuell kunskap ska könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil synliggöras och utmanas, för att bidra till en bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras.

– Projektet syftar till att synliggöra könsskillnader i livsstil och konsumtion och behovet av att integrera genusaspekter i policy och praktik som rör hållbar konsumtion. Jämställdhet är en förutsättning för att uppnå ett hållbart Norden, och projektet är ett viktigt bidrag för att uppfylla Nordiska ministerrådets vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030, säger Kristin Mattsson, styrgruppsmedlem i det tvärsektoriella programmet.

Begrepp som rör hållbarhet och livsstil ska analyseras utifrån ett brett, intersektionellt genusperspektiv i relation till de teman som lyfts inom det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden. Det kan till exempel handla om hur hållbarhet kommuniceras, utbildning för hållbarhet och hållbara kultur- och matupplevelser.

Kritiska och intersektionella perspektiv ska inkluderas genomgående för att analysera hur olika maktordningar samspelar, till exempel hur klass och ålder påverkar såväl konsumtionsvanor som normer. Genom att undersöka hållbarhet och livsstil utifrån ett genusperspektiv bidrar projektet till att förbättra förståelsen och möjligheterna till hållbar konsumtion. Kunskapsöversikten lanseras under hösten 2022.

Om programmet Hållbara livsstilar i Norden

Det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden är ett samarbete mellan det nordiska samarbetet för hållbar utveckling, miljö och klimat, livsmedel, kultur, utbildning och forskning, jämställdhet samt Nordiska barn- och ungdomskommittén. Programmet pågår 2021-2024 och syftar till att göra det enklare och mer attraktivt för nordiska konsumenter att prioritera hälsosamma och miljö- och klimatvänliga val.​ Det ska genom ett flertal tvärgående initiativ bidra till att underlätta och snabba på normaliseringen av hållbara livsstilar i Norden. 

Programmet, liksom delprojektet som fokuserar på genusperspektiv, bidrar till att uppfylla den nordiska visionen, särskilt den del som handlar om ett grönt Norden, och flera av målen i Agenda 2030.