Med stor oro har organisationerna bakom projektet ”Fullständiga rättigheter för flickor i Norden” följt det hårdnande samhällsklimatet där larmrapporter om flickors utsatthet såväl i skolan som i det offentliga rummet duggar tätt. Oavsett i vilket land som sexuella trakasserier sker får det konsekvenser för unga kvinnors hälsa, livsutrymme och deltagande i den demokratiska processen.

Detta projekt har tagit fram kunskapsunderlag och bildat opinion i de nordiska länderna för flickors rättigheter, jämställdhet, jämlikhet och långsiktig, hållbar hälsa. Syftet med opinionsbildningen är att synliggöra orättvisor ur ett nordiskt perspektiv, lyfta flickors livsvillkor till den politiska agendan och kräva en ansvarsfull politik och policy. Projektet har även utbildt nyckelpersoner som har i uppgift att verkställa dessa policys, liksom personer som är verksamma i organisationer som riktar sig till unga kvinnor.

Hur reagerar feministiska rörelser på globala kriser, ökad rörlighet och mångfald? Hur hanteras större ojämlikhet i samhället? Vilka utmaningar står feministiska rörelser i Norden inför i dag? Syftet med detta nordiska nätverk var att identifiera och diskutera likheter och särdrag hos feministiska rörelser i Norden, undersöka statusen för nordisk statsfeminism och de transnationella relationerna mellan feministiska grupperingar.

Ambitionen med projektet var att få kunskap om de centrala utmaningar som feministiska rörelser står inför och synliggöra hur det praktiskt går att ta itu med dessa utmaningar. Särskild uppmärksamhet ägnades åt intersektionen mellan kön och andra diskrimineringsgrunder, liksom åt feministiska initiativ inom offentliga institutioner. Nätverket organiserade en serie workshops och sammanförde forskare med andra intressenter, vilket bidrog till att skapa nya och hållbara nätverk. Resultaten presenterades på nätet och i olika vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer.

WIFT Nordic Network är ett nätverk vars syfte är att öka jämställdheten inom nordisk film och TV. Det görs genom att stärka kvinnor i branschen, öka medvetenheten om hur könsrepresentationen ser ut i Nordisk film- och tv-produktion samt arbeta för att förändra strukturer som står i vägen för jämställdhet.

Under 2015-2016 arrangerade WIFT Nordic ett seminarium och en utbildning i jämställdhet under en nordisk filmfestival. Projektet bidrog till att skapa starka nätverk i Norden och stärkte det nordiska varumärket när det kommer till jämställdhet. En konkret treårsplan för det fortsatta arbetet togs fram under projektets gång.

WIFT (Women in Film and Television) är ursprungligen en amerikansk organisation som bildades på 1970-talet som en protest mot den manliga dominansen i filmbranschen. Idag finns organisationen representerad i ett fyrtiotal länder. WIFT i Finland, Norge, Sverige, Island och Danmark har tillsammans 700 medlemmar.

Med framväxten av sociala medier och spridningen av ny teknik har våldet mot kvinnor på nätet ökat under de senaste åren. Det omfattar idag trakasserier, förföljelse, utpressning/ hot, identitetsstöld, tillgång till eller spridning av privata data, barnpornografi, sexuella övergrepp eller våldtäkt, samt uppladdning av foton och videoklipp utan samtycke.

Detta projekt syftade till att dokumentera hur våldet på nätet mot kvinnor yttrar sig i Island, Danmark och Norge. Det gjordes genom djupintervjuer med personer som drabbats av nätvåld och hämndporr. Ett särskilt fokus låg också på att samla in erfarenheter av att anmäla förövare och få juridisk upprättelse. Vilka möjligheter och tillvägagångssätt finns? För att placera frågan i ett globalt sammanhang, skrevs slutrapporten på engelska och publicerades på nätet. Sammanfattningar finns tillgängliga på isländska, danska och norska. Målet är att bidra till jämställdhetspolitiska samtal, nationellt och lokalt, om våld på nätet.

Hur ska våld i unga parrelationer bekämpas i Norden? Den frågan stod i fokus när den första nordiska expertkonferensen på temat anordnades i april 2016 i Oslo. Likaså diskuterades kopplingar mellan unga mäns våld, maskulinitetsideal och könsroller. På konferensen deltog representanter från hela Norden. Arrangörer var Reform – resurssenter för menn i Norge, tillsammans med samarbetsorganisationer i Finland, Danmark och Sverige.

Målet med konferensen var att utarbeta gemensamma rekommendationer och riktlinjer för det framtida nordiska samarbetet, med särskilt fokus på hur våldet i unga parrelationer påverkar både våldsutövare och offer. Dessa rekommendationer ska kunna användas av organisationer och myndigheter. Materialet samlades ihop och sammanfattades under 2016 och projektet avslutades vintern 2016.

Sveriges Kvinnolobby driver sedan 2013 kampanjen Reklamera, som är ett initiativ mot könsdiskriminerande reklam. Kampanjen går ut på att motverka könsdiskriminerande reklam genom att låta allmänheten vara en ”watch dog” och skicka in tips på sexistisk reklam som de stöter på i sin vardag.

Med detta projekt sprids kampanjen i Norden, med start i Norge och Danmark. Inom ramen för projektet kartläggs och utvärderas de nordiska lagarna mot könsdiskriminerande reklam. Målet är att presentera förslag till förbättringar vad gäller reglering och implementering till ansvariga ministrar i Norden.

Projektet har medverkat i Talk Town i Köpenhamn under våren 2016. För att öka kunskapen om könsdiskriminerande reklam stod även en rad andra aktiviteter för reklambranschen och allmänheten på agendan. En rapport, “Sexism på köpet  – lagstiftning, praxis och förslag till åtgärder mot könsdiskriminerande reklam i Norden”, presenterades i september 2016.

Syftet med projektet var att skapa ett nordiskt nätverk av antirasistiska feminister och en plattform för samarbete och utbyte av kunskap, idéer och erfarenheter.

Under 2015-2017 anordnade Interfem fyra öppna seminarier för rasifierade feminister från Finland, Sverige, Åland, Bryssel, Danmark och Sapmi.

Under dessa träffar diskuterades situationerna i respektive land, svårigheter och verktyg.

Frågor om jämställdhet i förskola och skola har uppmärksammats mycket på senare år, särskilt i Norden. En anledning är att ländernas jämställdhets- och diskrimineringslagar även kommit att omfatta skolväsendet. Lagförändringarna gör det nödvändigt att utveckla det arbete som bedrivs i skolmiljön, vilket i sin tur kräver fortbildning inom jämställdhets- och mångfaldsarbete för personal.

Projektet syftade till att erbjuda sådan fortbildning genom att ta fram ett verktyg för e-lärande. Fortbildningen gavs via en nätbaserad plattform. Utbildningspaketet baserades på resultaten av det tidigare projektet “Mapping Promising Nordic Practices in Gender Equality Promotion at Basic Education and Kindergartens” där framgångsrikt jämställdhetsarbete inom utbildningssektorn kartlades.

De nordiska länderna framhålls ofta som förebilder för andra europeiska länder när det gäller jämställdhetsarbete. Samtidigt har jämställdhetspolitiken internationaliserats. Lagstiftningen i de nordiska länderna påverkas i allt högre drag av europeiska och internationella regelverk, som exempelvis Pekingplattformen och Amsterdamfördraget. Projektet ”Nordisk likestillingspolitikk ur ett europeiseringsperspektiv” har undersökt i vilken utsräckning Norden sedan 1990-talet varit en exportör av jämställdhetspolitik och hur pass mycket de nordiska länderna fått anpassa sig till internationella beslut under samma period.

Under 2015 och 2016 hölls nätverksträffar och projektet medverkade vid ett seminarium om EU:s jämställdhetspolitik.

Den 20-21 juni 2017 i Oslo behandlades frågorna under en nordisk konferens. Läs mer här.

Nätverket Nordiske Kvinder mod Vold (NKMV) har genom åren hållit i årliga konferenser för att stärka samarbetet mellan nordiska kvinnocenter och organisationer som arbetar med att bekämpa våld mot kvinnor och barn i de nordiska länderna. År 2014 finansierades konferensen av den nordiska jämställdhetsfonden. Landsorganisation av Kvindekrisecentre (LOKK) i Danmark var huvudarrangör. Konferensen innehöll olika sorters arrangemang och workshops – alla med det gemensamma målet att stärka erfarenhets- och kunskapsutbytet på området.

Konferensen hölls i oktober 2014 och bidrog till att skapa kontakter mellan praktiker i de nordiska länderna. Den gav också kunskap om nya metoder och möjligheter till erfarenhetsutbyte i arbetet mot våld.