Ekonomisk jämställdhet mellan könen är en förutsättning för ett jämställt samhälle. Med fokus på inflytande och delaktighetlyfte detta projekt frågan om kvinnors ekonomiska situation i den nordiska regionen. Målet var en nordisk diskussion om pensioner, socialförsäkringar, arbetsmarknad och löneskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv. Genom sammanlagt fyra seminarier, ett i respektive land, belystes såväl privat- som samhällsekonomiska aspekter av den nordiska jämställdhetsutmaningen.

I projektet samarbetade ett antal kvinnoorganisationer via paraplyorganisationen International Alliance of Women (IAW). Projektet höjde kunskapen om nordisk ojämställdhet hos politiker, myndigheter och civilsamhälle. Seminariet i Finland hölls mitt under valrörelsen och gav Kvinnosaksförbundet Union möjlighet att nå ut med frågan till en bred publik.

De nordiska länderna har ett nära samarbete med Nato, finns på plats där det råder konflikt och medverkar i fredsprocesser, men hur prioriterade är egentligen frågor som rör kvinnor, fred och säkerhet? Det ville projektet diskutera genom att arrangera två programpunkter vid Nordiskt Forum i Malmö 2014. Genom ett seminarium och en workshop ville projektet främja nätverkande mellan olika nordiska aktörer och synliggöra frågorna om kvinnor, fred och säkerhet för en bredare publik.

Programpunkterna hade fokus på resolution 1325, som antogs av FN:s säkerhetsråd år 2000 för att stärka skyddet för kvinnor i krig och öka kvinnors deltagande i fredsprocesser. Seminariet riktade sig till allmänhet, myndigheter, forskare och civilsamhäll, och fokuserade på att informera om Resolution 1325 i ett nordiskt sammanhang, och var de olika länderna befinner sig i processen med att implementera resolutionen. Till workshopen bjöds nordiska civilsamhällesaktörer – som jobbar med kvinnor, fred och säkerhetsfrågor i Norden – in. Här var syftet att utbyta erfarenheter och lära av varandras påverkansarbete. Efter forumet lämnade projektet en skrivelse till de nordiska ministrarna, och en grund lades för vidare nordiskt samarbete.

Efter Nordiskt forum lämnade projektet en skrivelse till de nordiska ministrarna som finns att läsa här.

Vad kan genusforskningen erbjuda den statsvetenskapliga forskningen i Norden? Den frågan stod i fokus under ett panelsamtal vid konferensen Comparative Perspectives on Political Science and Gender som hölls i december 2013.

Vid ett panelsamtal framhöll forskarna att den feministiska statsvetenskapliga forskningen i Norden av tradition är stark inom områden relaterade till demokrati och välfärdsstat. Samtidigt varnade de för faran i att kritisk och teoretiskt inriktad forskning har svårt att få anslag jämfört med forskning med koppling till konkret jämställdhetsarbete.

Projektet gav deltagarna ökad kunskap om situationen för genusforskning i de olika länderna. De internationella representanterna fick också djupare förståelse för Norden.

År 2000 skrev världens ledare under åtta punkter för att halvera fattigdomen under de närmaste 15 åren.
Det här projektet ville under 2014 främja ett nordiskt samtal om framtidens viktigaste globala utmaningar. Genom ett seminarium om FN:s millenniemål under Nordiskt Forum i Malmö 2014 ville UN Women synliggöra att fattigdom drabbar vissa grupper särskilt hårt.

70 procent av dem som lever under den absoluta fattigdomsgränsen är kvinnor och därför måste jämställdhetsperspektivet vara centralt vid fattigdomsbekämpning. Seminariet om Post 2015 på Nordiskt Forum bidrog till att öka kunskapen om ämnet hos representanterna från FN:s kvinnokommittéer, som kunde ta med sig sina nya kunskaper till de enskilda ländernas regeringar för fortsatt påverkansarbete. Bland annat enades man om att våld mot kvinnor samt kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter är särskilt viktiga i detta arbete.

Den svenska sexköpslagen infördes år 1999 och har bidragit till att förändra synen på prostitution. Lagen har blivit ett viktigt redskap för att motverka trafficking och andra länder i Norden har följt efter. År 2009 stiftade Norge och Island sexköpslagar och i Danmark och Finland kräver många en liknande lag.

Vid seminarier under Nordiskt Forum i Malmö 2014 satte nätverket fokus på den nordiska modellen och det motstånd man kan möta i kampen mot sexköp. De riktade också blicken mot sexköparen: Vilka är det som köper sex? Hur legitimerar de sina handlingar? Hur kan man synliggöra sexköparens roll i prostitutionen? Seminariet var välbesökt, och deltagarna uttryckte att det gav god insikt i varför kriminalisering av sexköp är en viktig del i arbetet mot prostitution.

Deltagande organisationer i projektet fick ökad kunskap om prostitution i Norden och arbetar vidare med spridning av den nordiska modellen, tillsammans med organisationer i hela Norden samt Irland och Tyskland.

Hur jämställda är egentligen medierna och hur ser den mediekritiska aktivismen ut? Det ville organisationerna bakom det här projektet undersöka genom att arrangera två programpunkter vid Nordiskt Forum i Malmö 2014. Ett seminarium fokuserade på journalistik och det andra på medieaktivism.

Projektet tog avstamp i Beijing-plattformen och målen om att öka kvinnors inflytande över medierna och främja icke stereotypa framställningar av kvinnor. Allt är Möjligt och Feministiskt Perspektiv arrangerade tillsammans med ENUT I Estland och Stigamot på Island två seminarier under Nordiskt Forum.

Syftet med projektet var att förbereda och genomföra seminarierna samt nätverka för att stimulera den mediekritiska debatten i Norden och i de baltiska länderna. Aktiviteterna resulterade bland annat i idéer kring en nordisk nättidning/webbyrå.

Med inspiration från den makthandbok som Interfem publicerat i Sverige ville detta projekt verka för att en motsvarighet skulle ges ut i Finland.

Två nordiska nätverksträffar hölls under projektets gång, med deltagare från Sverige, Finland, Estland, Danmark och Norge. Makthandboken skrevs av kvinnor som rasifieras, och synliggjorde specifika erfarenheter från de olika länderna.

Aktiviteterna medförde att ett nytt nätverk för nordiska antirasistiska feminister bildades. Grunden för ett ledarskapsprogram för unga antirasistiska feminister har bildats, och utbildningsmaterial samt -verktyg för aktivister har tagits fram.

Många nordiska kommuner och landsting arbetar med jämställdhetsintegrering, men resultaten har inte alltid fått så god spridning. Hur skiljer sig arbetet mellan de nordiska länderna och vad kan man lära av varandra? De frågorna stod i fokus vid kommunförbundens gemensamma workshop på Nordiskt Forum i Malmö 2014. Nätverket bestod av politiker, praktiker och jämställdhetsexperter – totalt medverkade över 100 personer.

Efter den inledande träffen kartlades hur nordiska kommuner och landsting arbetar med jämställdhetsintegrering, för att kunna ta arbetet vidare för att förbättra den service medborgarna i Norden möter. Vikten av att jämställdhetsarbete integreras i hela verksamheten var en lärdom deltagarna tog med sig. Deltagarna lärde sig även nya metoder och har sedan projektets slut fortsatt sitt nordiska samarbete för jämställdhetsintegrering.

Genom projektet samverkade forskare från olika nordiska länder för att synliggöra aktuell forskning om genus och transport.
Inom projektet anordnades en workshop vid Nordiskt Forum i Malmö 2014 dit nätverket bjöd in forskare, aktivister, organisationer, beslutsfattare och andra aktörer som arbetar med jämställdhet, hållbar utveckling och transporter.

Workshopen var ett avstamp för nätverket där kön, risker och sårbarhet i trafiken diskuterades. För att minska olyckor och skapa en mer jämställd och hållbar transportpolitik behövs förståelse för strukturer och sociokulturella aspekter i förhållande till trafik.

Intersektionalitet och normkritik kan vara goda verktyg i detta, var en av slutsatserna. Man konstaterade även att beslutsfattare behöver ha lättillgänglig information. Under Nordiskt Forum beslöts även tid för nästa möte som hölls 2015. Både forskningsorganisationer och politiker bjöds in till detta möte, och samarbetet fortsätter.

Med projektet ville organisatörerna synliggöra behovet av jämställdhetsfokus inom ungdomsarbete. Vid ett seminarium på Nordiskt Forum i Malmö 2014 berättade organisationer från Norden och Baltikum hur tjej- och killgruppsträffar kan förebygga våld och främja demokrati och jämställdhet.

Organisationerna bakom projektet bedriver ett framgångsrikt arbete med tjej- och killgrupper i Norden, Östeuropa och Kaukasus. Genom seminariet samlade de olika aktörer för att utbyta erfarenheter och diskutera hur man gemensamt kan sprida, utveckla och kvalitetssäkra tjej- och killgruppsmetoden.

Metoden bygger på ett demokratiskt och icke-hierarkiskt samtal mellan en liten grupp ungdomar och deras ledare. Grundidén är alltid den samma: att stärka ungdomars integritet, självkänsla och samarbetsförmåga och samtidigt ge dem verktyg för att ifrågasätta normer och hantera konflikter. Nätverket har sedan projektets avslut fortsatt samarbeta kring metoden.