Nordic Energy Equality Network (NEEN) och medsökande kommer att genomföra en statistisk studie om jämställdhet i den nordiska energisektorn, som följer upp ”Jämställdhet i den nordiska energisektorn” från 2021. Syftet är att samla in uppdaterade data om kvinnors positioner, beslutsfattande och hur de upplever att arbeta inom sektorn.

Projektet kommer att:

1. bygga en nordisk barometer som spårar den roll kvinnor spelar i sektorn baserat på undersökningar om jämställdhet i den nordiska energisektorn,
2. utveckla ”Spotlight”-analyser med fokus på de viktigaste resultaten från barometern och utveckla rekommendationer,
3. fortsätta att öka medvetenheten för att främja jämställdhet och mångfald i sektorn genom:
   1. en öppen nordisk lansering där vi presenterar viktiga resultat och ger en röst till symboliska talare för jämställdhet i energi,
   1. delta i relevanta evenemang i Norden och Europa,
4. utöka den nordiska kvinnliga energiexperten NEEN-listan som lanserades 2020. 

NEEN anser att den hållbara energiomställningen är alldeles för viktig för att bara beslutas om av en liten del av samhället inom ekonomi och teknik. En nordisk barometer som spårar framsteg inom detta område är avgörande för ett framtida, hållbart samhälle eftersom siffror talar sitt tydliga språk.

I syfte att uppmuntra fäder att delta i vården av sina barn började de nordiska länderna i slutet av 1900-talet att införa icke-överlåtbarhet, så kallad kvotering, i sina föräldraledighetssystem. Nyligen förlängde både Island och Finland den icke-överlåtbara ledigheten, Danmark återinförde icke-överlåtbarhet och i Sverige förlängdes icke-överlåtbarheten. Syftet med projektet var att undersöka de senaste förändringarna i systemen för betald föräldraledighet i de nordiska länderna och fråga i vilken utsträckning de stöder hållbar utveckling. 

Forskare utvecklade jämförande indikatorer som mäter hur politiken för föräldraledighet förhåller sig till FN:s mål om jämställdhet, avskaffande av fattigdom och främjande av välbefinnande. En jämförande analys genomfördes.

Projektet sökte svar på om nordisk föräldraledighetspolitik sannolikt kunde öka eller minska ojämlikheten när det gällde kön, social klass och välbefinnande för föräldrar och barn. Forskare från alla fem nordiska länder skrev en rapport om denna jämförande analys och presenterade resultaten vid ett nordiskt seminarium för att nå relevanta intressenter, såsom beslutsfattare, experter från arbetsmarknadens parter, akademiker och allmänhet.

Projektet syftade till att skapa ett hållbart nätverk av västnordiska feministiska aktivister för att skapa en kraftfull röst i den nordiska feministiska rörelsen och det framtida feministiska samarbetet. Projektet samlade nyckelaktivister och grupper från Grönland, Färöarna, Danmark och Island i ett slutet seminarium och öppen konferens. Evenemange hölls på Talk Town-festivalen i Köpenhamn i maj 2023, en årlig festival om kön, jämställdhet och feminism. Konferensen som var öppen för aktivister från alla nordiska länder, riktade sig specifikt till aktivister från Västnorden.

Målet var att stödja befintliga icke-statliga organisationer och grupper av aktivister som redan är verksamma på Grönland och Färöarna och att stimulera skapandet av nya grupper på gräsrotsnivå. Under konferensen publicerades en webbplats om jämställdhet och feminism i Västnorden för att skapa en hållbar plattform för framtida samarbete och materialdelning.

I Europa säkras rätten till hälsa genom den europeiska sociala stadgan, som förpliktar stater att vidta åtgärder för att främja hälsa och tillhandahålla hälsovård. Covid-19-pandemin avslöjade skillnader i hälso- och sjukvårdssystem och krishanteringsmetoder i de nordiska och baltiska länderna. En konsekvent upptäckt i dessa länder var att migranter, såväl som kvinnor, drabbades oproportionerligt mycket av pandemin; båda grupperna var mer benägna att diagnostiseras med covid-19 och att bli mer påverkade av de långsiktiga konsekvenserna av myndigheters och folkhälsoåtgärder. Lägre vaccinationsavsikter och -upptag har också registrerats både bland invandrargrupper och bland kvinnor.

Baserat på en analys av migrantkvinnors erfarenheter i tre länder, syftade projektet till att förstå effekten av myndigheters och folkhälsoåtgärder på migrantkvinnor under covid-19, särskilt genom att ta itu med de mekanismer som kan ha förhindrat deras tillgång till hälsoinformation och/ eller vaccination.

Målet med projektet Minority Stress – Interfems Network for Feminist Activism, var att stärka det nordiska nätverket för rasifierade kvinnliga och transpolitiker och aktivister, och erbjuda online kapacitets­byggande utbildning och mentorskapsprogram för hållbar aktivism. Genom projektet främjades jämställdhet, demokratiskt deltagande, aktivt medborgarskap och politisk delaktighet. Deltagare och partners i projektet var baserade i Åland, Danmark, Finland, Grönland, Norge, Sápmi och Sverige.

Projektets aktiviteter omfattar:

• Virtuell onlineutbildning och utbyte för aktivister.
• Internationella nätverksträffar på Åland, Oslo, Stockholm och Sápmi.
• Utbildning av virtuella tränare/facilitatorer.
• Produktion av utbildningsmaterial online, webbseminarier, kortfilmer och handböcker.
• Kapacitetsuppbyggnad genom utbildning och mentorskap av unga aktivister.

Projektet syftade till att bygga en förståelse för hur prestationspress påverkar karriären för kunskapsarbetare i akademin för individer med olika familjesituationer, särskilt de som vill skaffa barn och de som inte kan (eller väljer att inte) skaffa barn.

Syftet med detta gemensamma forskningsprojekt var att ta fram kunskap om komplexiteten i att kombinera akademisk karriär och olika familjesituationer i ett sammanhang som kännetecknas av höga nivåer av prestationspress. Projektet försökte besvara två huvudfrågor:

1. Hur definierar och påverkar prestationspress akademiska karriärer och karriärval för kunskapsarbetare med olika kön och olika familjesituationer?
2. Vilken typ av ojämlikhet i karriären möter och upplever akademiska kunskapsarbetare med familj?

Projektet syftade till att besvara dessa frågor genom att genomföra undersökningar i Finland, Sverige och Norge. Syftet med undersökningen var att samla in information om universitetslärares erfarenheter och åsikter om både prestationspress, upplevd (o)jämställdhet i den akademiska karriären och hur idén om att (inte) ha en familj samtidigt som man arbetar i den nordiska akademin är konstruerad på deras respektive institutioner.

Projektets resultat kommer att bidra till att förstå utmaningar och möjligheter med att kombinera föräldraskap med kunskapsarbete och kommer att bidra till att skapa mer rättvisa policyer och praxis på både organisatorisk och samhällelig nivå.

Projektet syftade till att utveckla en webbplats, en online-plattform, som representerar Nordic Women Mediators (NWM) och dess medlemmar. Webbplatsen skulle öka synligheten för nätverkets uppdrag och medlemmarna själva, som består av över hundra kvinnor, yrkesverksamma i de fem nordiska länderna, Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Alla medlemmar har bidragit till nätverket med många års relevant expertis inom fredsprocesser genom olika yrken inom internationell diplomati, civilsamhället och/eller den akademiska världen. De delar alla sitt engagemang för att upprätthålla fred genom inkluderande och meningsfullt deltagande av kvinnor i alla faser av fredsprocesser.

Alla fem partner bidrog till utvecklingen av webbplatsen genom att samla in biografier för alla sina medlemmar, totalt över 100 kvinnor. Webbplatsen publicerades vid NWM:s årsmöte i Finland i november 2022.