Projektet fokuserade på att öka jämställdheten bland omsorgsgivare i äldresektorn. Projektet har genom två seminarier byggt upp ett brett nätverk och genomfört en studie i liten skala. Deltagarna har bidragit till att samla befintlig kunskap om kvinnliga omsorgsgivare inom äldreomsorgen som är utsatta för ojämlikhet och sociala orättvisor ur olika perspektiv med fokus på:

• Hur kvinnors karriärutveckling som vårdgivare är oförenlig med värdet av deras arbete.
•  Hur låg lön och tidig pensionering skapar en ojämlik situation för kvinnliga omsorgsgivare i slutet av karriären, med tydliga konsekvenser för deras sociala och ekonomiska status.
• Hur förhärskande arbetsmarknadspolicyer samspelar i den nordiska välfärdsmodellen när andra jobbsektorer jämförs.

Projektet har bidragit till gemensam förståelse och till att hantera dessa problem, och även identifierat konkreta brister och specifika sociala och kulturella utmaningar i givna sammanhang. Seminariernas resultat har sammanställts i en kort rapport (på engelska).

Detta projekt fördjupade det nordiska samarbetet i metod, materialutveckling och nätverk i jämställdhetsarbetet med fokus på maskulinitet.

Genom ett tvådagars internordiskt möte anordnat av Ekvalita och DareGender utvecklades metod- och materialutveckling inom arbetet kring maskulinitet i de nordiska länderna.

20 representanter från olika organisationer som redan gör viktigt arbete med maskulinitet runtom i Norden bjöds in. Projektet arbetade konkret och dynamiskt bland annat med frågor om våld, fostringsmodeller för ungdomar, sexualfostran och diskussion om porr och maskulinitet.

Mycket värdefullt arbete uträttas redan i de nordiska länderna för att skapa en mer empatisk, ansvarstagande och mogen modell för manlighet, och projektet bidrog till att föra detta arbete till nya nivåer i de nordiska länderna.

Projektet syftade till att i samband med 15-årsjubiléet för tidskriften Fett 2019 anordna ett panelsamtal mellan redaktörerna för systertidskrifter i de olika nordiska länderna om läget och situationen för den nordiska feminismen. Projektet ville belysa hur nordiska feminister kan påverka den politiska dagordningen genom feministisk kritik, utforska orsakerna till framväxten av kvinnofientliga hållningar från extremhögern, samt diskutera hur nordiska feminister gemenskap kan bekämpa dessa hållningar. Tanken var att panelsamtalet kunde sätta tematiken på dagordningen i ett nordiskt sammanhang, samt att bidra till erfarenhetsutbyte, nätverksbyggande, engagemang och kunskapshöjande över landsgränserna.

Människor som flyr undan förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck utgör en särskilt utsatt migrantgrupp i asyl- och integrationssammanhang.

Under ett tvådagarsseminarium vid Nordens hus i Reykjavik träffades experter från Skandinavien för att diskutera möjligheterna att undersöka asyl- och integrationsprocesserna för lgbti-flyktingar, bland annat att kartlägga befintliga uppgifter, analysera relevanta policyer, utvärdera de digitala mediernas roll samt genomföra djupintervjuer med fyra olika intressentgrupper: lgbti-flyktingar, grindvakter, opinionsgrupper och tjänsteleverantörer.

Seminariet syftade till att hjälpa forskningsgemenskaperna att hantera svårigheterna när det gäller asyl och integration av lgbti-personer på intranordisk nivå. Detta var första gången som forskare från samtliga nordiska länder träffades för att utbyta kvalitativ gränsöverskridande kunskap om lgbti-flyktingar i Norden.

Som ett resultat av samarbetet bildades ett nätverk under namnet QUEE-N (QUEEr refugee research Network), som avser att främja nordisk forskningssamarbete om lgbti-flyktingar. Är du intresserad av att delta i nätverket, är du välkommen att kontakta Thomas Brorsen Smidt.

Det huvudsakliga målet för projektet lett av det Nordiskt-baltiska nätverket för poliskvinnor var att undersöka varför ensamkommande flickor och pojkar och unga kvinnor och män som kommer till Norden och Baltikum faller offer för människohandel.

Syftet var att dela kunskap och erfarenheter och att öka medvetenheten hos nordisk och baltisk polis, åklagare, social- och hälsovårdsarbetare, migrationsmyndigheter, politiker, forskare och icke-statliga organisationer om hur ensamkommande barn och unga som fallit offer för människohandel kan identifieras. Dessutom diskuterades hur människohandeln med flickor och pojkar och unga kvinnor och män i Norden och Baltikum kan bekämpas. Projektets aktiviteter inkluderade ett polis- och könsperspektiv. 

Nätverket organiserade två aktiviteter om människohandel:

• Ett expertseminarium för polis och gränskontrollanter i Malmö. Myndigheter och organisationer som dagligen arbetar med ensamkommande flickor och pojkar i Sverige berättade om svårigheterna när det gäller att identifiera barn som fallit offer för människohandel samt vilka verktyg som har tagits fram för att bekämpa människohandel med barn och unga. Experterna besökte även organisationer som arbetar med människohandelsoffer.
• Ett tvådagarsseminarium organiserades i litauiska Vilnius för nordiska och baltiska experter som dagligen arbetar med människohandel. På seminariet fick experterna att dela kunskap och erfarenheter om människohandel med flickor och pojkar och diskuterade vilka problem ensamkommande barn och unga ställs inför när de kommer till Norden och Baltikum. Exempel på frågor som diskuterades: Varför försvinner de, varför lever de på gatan och varför riskerar de att falla offer för människohandel? Seminariet arrangerades i samarbete med den litauiska polisen och Nordiska ministerrådets kontor i Litauen.

Projektet avsåg att öka den forskningsbaserade kunskapen om sexuella trakasserier inom organisationer som arbetar mot mobbning i Norden och Litauen, samt dess målgrupper.

De huvudsakliga aktiviteterna var nätverksmöten samt delning och spridning av forskningsbaserade metoder genom både en endagskonferens för partnernas målgrupper och en rapport som belyser kunskaper vunna i projektet samt metoder och verktyg såsom:

• Kartläggningsverktyg av sexuella trakasserier i skolan,
• Insatser som förändrar skolklimat och otrygga platser
• Insatser för att motverka sexuella trakasserier och utnyttjande online
• Kunskap om kroppsuppfattning och porr
• Handlingsplanskurs mot sexuella trakasserier

Projektet delade kunskap bland de främsta anti-mobbnings-organisationerna i Norden, samt i grannlandet Litauen och spred effektiva metoder för att förhindra sexuella trakasserier. Alla parter tillförde sina specifika kompetenser och perspektiv, samt involverade experter.

Resultaten från projektet finns sammanfattade i rapporten Sexual harassment and Bullying in the Nordic Region.

Projektet etablerade ett gräns- och yrkesöverskridande nätverk för att utveckla analytiska och strategiska verktyg för att arbeta mot ökande ojämlikheter i Norden, Ryssland och Turkiet.
Projektet hade två sammanhängande målsättningar:

1) Att etablera ett gräns- och yrkesöverskridande nätverk av akademiker och aktivister som arbetar för kvinnors och HBTQ-personers rättigheter i de tre geografiska miljöerna Norden, Ryssland och Turkiet.

2) Att utveckla nya analytiska och strategiska verktyg i kampen mot den ökande diskrimineringen på grund av kön, sexuell läggning och etniskt ursprung i och utanför Norden.

Projektet fördjupade och nyanserade förståelsen för de specifika förutsättningar som utmärker kampen för jämställdhet mellan könen i olika sammanhang. Det har givit viktiga insikter i hur aktivister och forskare i dessa varierade miljöer arbetar mot ojämlika och homofobiska policyer i en tid när demokratin hotas och högerextremismen ökar. Projektet har resulterat i nya viktiga verktyg i kampen mot våldsuttryck, hat och diskriminering i en allt mer transnationell värld.

Projektet har bildat ett nätverk som utforskat aktuella utmaningar kopplade till demokratiskt deltagande och nya innebörder av begrepp som mångfald och minoriteter i Norden. Inom nätverket har de diskuterat hur dessa utmaningar påverkar förutsättningarna för och förståelsen av exempelvis jämställdhet, rättigheter och demokrati i Norden.

Samarbetsorganisationerna har genomfört tre workshops under projekttiden. Vid workshoparna har nätverket samlat både unga forskare och aktivister i Norden. Projektet har resulterat i ett par publika arrangemang i anslutning till workshoparna och inom kort publiceras en antologi.

Insatser för att förebygga och hantera sexuella trakasserier är centrala i arbetet för jämställdhet mellan könen och ett jämställt och inkluderande arbetsliv. Fenomenet sexuella trakasserier hänger ofta i hop med makt och maktlöshet, och kan få stora konsekvenser för både den enskilda och verksamheten. Hälsosektorn är en sektor med hög andel deltidsanställda, tillfälligt anställda och hög sjukfrånvaro. På arbetsplatsen finns inte valfrihet att välja bort personer som inte kan uppföra sig eller som kränker andra. Den anställda måste dagligen förhålla sig till patienter och kollegor.

Projektet har utvecklat ett nordiskt nätverk som har kartlgt hur kommuner i Norden arbetar med sexuella trakasserier inom hälsosektorn. Kartläggningen har resulterar i ett idéhäfte om hur man kan jobba förebyggande och aktivt med att förhindra sexuella trakasserier. Genom samarbetet möjliggjordes erfarenhetsutbyte, metodutveckling och ökad kunskap om jämställdhet i arbetslivet. Resultatet presenterades vid en nordisk konferens, samt tillgängliggjordes i kommunerna.

Se slutrapporten (på engelska) för mer information.

I november (2018) arrangerades den första nordiska konferensen om hur man kan främja jämställdhet, mångfald och socialt förebyggande arbete inom räddningstjänsten. Konferensen var ett unikt samarbete mellan räddningstjänsten i de nordiska länderna och målet var att inspirera varandra samt att lägga grunden till ett nätverk för vidare erfarenhetsutbyte.

Syftet med konferensen var att öka kunskapen om hur mångfald och jämställdhet inom räddningstjänsten kunde utveckla verksamheten för att möta de behov som finns hos medborgarna i dagens samhälle. Personalförsörjning är en viktig fråga för många räddningstjänster och en blandad personalsammansättning som speglar samhället i övrigt är en förutsättning för att lyckas med uppdraget. Hur kan man bredda rekryteringsbasen och göra räddningstjänsten till en attraktiv arbetsplats för alla?

Konferensen lyfte goda exempel från de nordiska länderna på hur man kan arbeta med frågor som rekrytering, organisationskultur och ledarskap. Dessutom presenterades exempel på hur jämställdhet, mångfald och socialt förebyggande arbete kan bidra till att minska olyckorna i samhället. Målet var att skapa dialog mellan deltagarna samt att de ska få med sig konkreta verktyg för att kunna arbeta vidare med att anlägga ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv i verksamheten.