NORA-konferensen (Nordic Journal of Feminist and Gender Research) hölls i Reykjavik den 22-24 maj, 2019. Temat var fysiska och symboliska gränser i tider av nationalistisk renässans.

Projektets syfte var att samla forskare och studenter från hela Norden till konferensen. Genom konferensen ville projektet bidra med nordiska perspektiv på jämställdhet, feminism och genus/könsforskning, och synliggörande av den internationellt. Konferensen resulterade i ett antal publikationer i nordiska och internationella tidskrifter.

Konferensens hemsida: NORA.hi.is

Projektet har studerat hur nordiska modeller för familjepolitik har exporterats och importerats på andra håll i världen. I särskilt fokus var de nordiska modellerna för föräldraledighet, och hur de implementerats i Slovenien, Tyskland och Japan.

Projektet studerade även de nordiska ländernas inverkan på EU:s föräldraledighetsdirektiv. Målsättningen med projektet var att svara på hur nordiska policys har överförts, och vilken betydelse det har haft för politikutvecklingen i Norden.

Projektet resulterade i en vetenskaplig artikel The Nordic Model of Father Quotas in Leave Policies: A Case of Policy Transfer? (på engelska) publiserad i Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 2021.

I ett jämställt samhälle är både kvinnor och män aktiva på arbetsmarknaden och i familjelivet, men vi vet lite om hur dessa ideal står sig i samhällen med begränsade möjligheter till arbete. I detta projekt har tre relativt isolerade områden i Norden jämförts: Narsaq på södra Grönland (1600 invånare), Suðuroy på Färöarna (4600 invånare), samt Læsø i Danmark (1800 invånare). Målet var att förstå lokala strategier och könsroller bland kvinnor och män i relativt isolerade områden, vad gäller arbete och social samverkan, för att potentiellt uppnå jämställdhet.

Resultaten noterar regionernas varierande geografi och skilda historiska, ekonomiska och demografiska förutsättningar. Dock att visar komparationen på värdefulla nya insikter, bland annat genom att fördjupa kunskapen om platsens betydelse för hållbar demografisk och ekonomisk utveckling.

Läs mer i rapporten Equality in Isolated Labour Markets

Projektets primära mål var att utveckla ett nätverk för att främja dialog kring strukturell ojämställdhet i renskötarsamhällen. Deltagarna bidrog med att samla in befintlig kunskap om situationen för samekvinnor i renskötarsamhällen, med syftet att skapa förståelse för de olika rollerna som finns för kvinnor och män i gruppen. Projektet identifierade olika utmaningar, relaterade till ojämställdhet, som finns i renskötarsamhällen. Kunskapen kommer att leda till förslag på möjliga åtgärder för att främja jämställdhet inom renskötarsamhällen i synnerhet, och bland samer i allmänhet.

De övergripande frågorna som projektet belyst är: Hur strukturell ojämställdhet förstås i renskötarsamhällen, med fokus på samesamhällen i de tre nordiska länderna Finland, Norge och Sverige; vilka könsspecifika effekter strukturell ojämställdhet kan få för olika renskötaruppgifter; hur strukturell ojämställdhet förhindrar, eller försvårar, kvinnors tillgång till renskötsel som uppehälle, och vad det får för implikationer för samekvinnors åtnjutande av sina mänskliga rättigheter.

Projektet har resulterat i ett tool kit och en bok Indigenous Peoples and Gender Equality with Special Reference to Sámi Reindeer Herding

Projektet samlade aktörer i Norden för att diskutera könsbundna utbildningsval, normer kring ledarskap och normer inom organisationer. Genom tre workshops, dit bland andra utbildningsledare, företagsledare, studentorganisationer och utbildningsinstitutioner bjöds in, utbyttes erfarenheter och goda exempel, utvecklades och delades lösningar samt utvecklades den nordiska kunskapen på områdena.

Läs mer om GenderLab hos kvinfo.dk

Metoo-rörelsen visade att flickor, kvinnor och HBTQ-personer ständigt upplever sexism och kränkningar i det offentliga rummet även i de nordiska länderna. Detta projekt ville säkerställa att unga skyddar varandra, och respekterar både sina egna och andras rättigheter och gränser i förhållande till kön, kropp och sexualitet. 

Projektet utgick från gemensamma erfarenheter från familjemottagningar i Danmark, Norge och Sverige. Verksamheterna bakom ansökan engagerade ungdomar i att utveckla en nordisk modell för att motverka sexuella trakasserier. Till modellen togs även en informationskampanj fram. Genom att utveckla modellen gemensamt syftade projektet även till att stärka det nordiska nätverket samarbetsorganisationerna emellan.

Seksuell trakassering er et omfattende problem i hotell- og restaurantbransjen. Undersøkelser av opplevd seksuell trakassering blant medlemmer i det norske Fellesforbundet og det danske Fagligt Fælles Forbund 3F viser at 21 prosent i Norge og 24 prosent i Danmark har opplevd seksuell trakassering i jobbsammenheng. Fra Sverige vet vi at cirka 13 prosent av kvinnelige arbeidstakere i hotell- og restaurantbransjen har opplevd seksuell trakassering fra kunder, og 6 prosent sier de har opplevd seksuell trakassering fra ledere eller kolleger.

Diskrimineringsombudsmannen i Sverige, Institut for Menneskerettigheder i Danmark og Likestillings- og diskrimineringsombudet i Norge gjennomførte en undersøkelse for å skaffe mer kunnskap om hva som hindrer en effektiv håndtering av saker om trakassering og seksuell trakassering på arbeidsplassen. En del av dette arbeidet var å undersøke hvordan sammenhengen mellom seksuell trakassering og trakassering på andre grunnlag ser ut. Undersøkelsen og arbeidet mot trakassering var tema på et seminar høsten 2018. Målgruppene var folk med kunnskap om hotell- og restaurantbransjen og/eller trakassering i arbeidslivet.

I detta projekt undersökte två jämställdhetscentra och två universitet underrepresentationen av män i vården i Norden. Män utgör 2018 bara 2 procent av alla sjuksköterskor på Island, 3,5 procent i Danmark och 9 procent i Norge. För att främja jämställdhet i arbetslivet är det viktigt att öka antalet män i vårdande yrken.

Projektpartnerna kartlade bland annat institutionella metoder och studenter på utvalda sjuksköterskeutbildningar i Island, Danmark och Norge. Baserat på resultaten sammanställdes rekommendationer för att rekrytera och behålla män i vårdutbildning. Resultaten presenterades i en journalartikel år 2018, en rapport och en broschyr med rekommendationer till hur antalet män inom vård- och omsorgsyrken kan ökas. Uppdaterad version av rapporten kommer inom kort.

Den ojämna fördelningen av kvinnors och mäns betalda och obetalda arbete är en grundförklaring till ojämställdhet i arbetslivet, och i samhället i stort. Föräldraförsäkringen är avgörande för kvinnors lönearbete, men så länge kvinnor tar ett större ansvar för barn kan jämställdhet i arbetslivet inte nås.

I detta projekt kartlade vi systemen för föräldraförsäkring i de nordiska länderna för att se hur de påverkade kvinnors arbete och mäns uttag av föräldrapenning. Resultaten sammanställdes i en rapport där vi också gav förslag till hur systemen kan förbättras för att öka jämställdheten. Resultaten presenterades för nordiska beslutsfattare vid en lansering i Stockholm och spreds genom kampanjarbete i Sverige, Norge och på Island.

Med projektet ville vi påverka beslutsfattare i de nordiska länderna att driva utvecklingen framåt vad gäller jämställt föräldraskap, och bidra till att nå målen om lika möjligheter till omsorg, makt och inflytande för kvinnor och män i Norden.

Många ungdomar väljer fortfarande yrke efter kön. Ett sätt att stödja ungdomar att våga välja, och fullfölja, ett otraditionellt yrkesval är att stödja deras tidiga kontakt med arbetslivet. För flera sker kontakten under yrkesutbildningen i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledare på arbetsplatsen behöver stöd att uppmärksamma ojämlika strukturer. Lärare i skolan behöver förbereda eleverna på vad de kan möta i arbetslivet och ge dem strategier att navigera. Syftet med detta projekt var att lyfta fram goda exempel, identifiera framgångsfaktorer och utifrån dem ta fram verktyg för förändring till skolor och arbetsplatser.

Jämställdhet i arbetsplatsförlagt lärande i Norden var ett nordiskt idé- och erfarenhetsutbyte. Projektet kartlade de metoder som användes, delade med sig av dem på nätverksträffar och dokumenterade erfarenheter på webben. Målet var att tillhandahålla verktyg som kan användas i jämställdhetsarbete inom yrkesutbildning.