Denna jämförande studie mellan tre små och medelstora städer i Norden syftade till att identifiera och dela med sig av bästa praxis för att förbättra integrationen av arbetsmarknaden bland migrantkvinnor.

Marginalisering är fortfarande ett problem för många migrantkvinnor i Norden, särskilt på arbetsmarknaden.

Forskning visar att arbetskraftsdeltagandet är lägre bland migrantkvinnor, och att arbetslöshet är vanligare i gruppen. En pilotstudie som genomfördes vid University of Akureyri (Island) visar att migrantkvinnor är en av de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden på Island.

Många kvinnor upptar positioner som inte passar deras utbildningsnivå. Trots att de har högre utbildningsnivåer än män, hade 30 procent av migrantkvinnorna som deltog i en undersökning 2016 anställningar som inte passade deras bakgrund. Motsvarande siffra bland isländska kvinnor var åtta procent. Denna skillnad hade en direkt inverkan på inkomst, migrantkvinnor tjänade betydligt mindre än isländska kvinnor (eller migrantmän), eftersom de var i yrken som inte tog hänsyn till deras utbildning.

Projektet undersökte politik och praxis i tre städer i tre nordiska länder, Finland, Sverige och Island. Målet var att identifiera politik och praxis som påverkade sysselsättningen av migrantkvinnor.

Det grønne skiftet vil kreve innovasjon og nytenkning innenfor skogbruket. Til det trengs et mangfold av kunnskap og erfaringer. Hittil har dette vært en næring som er mannsdominert. Dette prosjektet ønskede å engasjere flere kvinner og unge til en framtid i skogbruket.

Kvinner i Skogbruket i Norge, Spillkråkan i Sverige og skogforskningsinstitusjonen skògræktin på Island er alle organisasjoner innenfor skogbruket. Sammen med Stiftelsen KUN, som jobber for likestilling inkludering og mangfold, de gjennomførte et forprosjekt 2017.

Prosjektet samlede representanter fra de fire organisasjonene til et tre dagers seminar for å diskutere hvordan vi kan få til et tettere samarbeid mellom de nordiske landene. Resultatet fra samlingen var en beslutning og en plan for å få til et formalisert langsiktig samarbeid.

Detta projekt undersökte statusen för vårdarbetet i de nordiska länderna mot bakgrund av den neoliberala vändningen i politiken och vad det har för betydelse för jämställdheten.

Projektet utvecklades kring frågan om vi kan prata om en vårdkris i de nordiska välfärdsstaterna och i så fall vilken karaktär krisen har och de viktigaste frågorna när det rör jämställdhet och välfärdsstatens hållbarhet.

Projektet har organiserat en sommarskola för nordiska och internationella studenter och en spridningskonferens för policy- och beslutsfattare. Samarbetet har resulterat i en nordisk antologi ”A Care Crisis in the Nordic Welfare States?: Care Work, Gender Equality and Welfare State Sustainability”

Det råder brist på jämställdhet på biodukarna i Norden. Trots att stora satsningar gjorts för att öka jämställdheten inom filmbranschen är det fortfarande framförallt mäns filmer som visas på bio och tv.

Projektet har granskat alla filmer som hade premiär på bio i Sverige, Danmark och på Island under 2015 och 2016 och undersökt om filmerna hade en kvinnlig eller manlig regissör, manusförfattare, producent respektive huvudkaraktär. De har även granskat jämställdheten i filmutbudet på de största filmfestivalerna i de tre länderna och i Sverige har de granskat filmutbudet på streamingtjänsten Netflix. Granskningarnas resultat presenterades och diskuterades i samband med seminarier och utåtriktade aktiviteter om film och jämställdhet i Norden. I projektet arrangerades också en filmfestival i Stockholm den 2-5 mars 2017 för att visa några av alla de filmer som regisseras och produceras av kvinnor, men som inte når den breda publiken.

Syftet med konferensen Youtheq 2017 var att etablera en nordisk arena för att skapa en stark nordisk kompetens kring jämställdhet som ska kunna integreras i alla typer av ungdomspolitiska målsättningar, beslut och verksamheter. Konferensen syftade även till att vara ett forum för möten och dialog om jämställdhet och jämställdhetsintegrering i ungdomsverksamheter, för att på så vis uppmuntra till landsövergripande nätverk.

Konferensen arrangerades i Kalmar 11-12 oktober, 2017. Tema och program arbetades fram av en Advisory Board där företrädare för Kristiansand, Reykjavik, Mariehamn, Kolding och Kalmar kommun ingick. Programmet byggde på gemensamma nordiska jämställdhets- och ungdomspolitiska ambitioner och var uppdelat i fem teman; utbildning och lärande, arbete och självförsörjning, delaktighet och representation, hälsa och exponering samt kultur, media och fritid.

Genom konferensen skapades kontakter mellan yrkesutövare från olika nordiska länder som innebär en spridning av goda exempel som annars skulle haft en mer begränsad räckvidd.

Konferensen hade 102 deltagare (övervägande majoritet från Sverige), 24 organisationer från Norden som deltog i programmet samt sex utställare (samtliga från Sverige).

Kalmar kommun går vidare med en dialog med samverkanspartnerna om en ny konferens för att etablera en nordisk arena för lokala erfarenhetsutbyten för jämställdhetsarbetet i ungdomsmiljöer.

Adgangen til at kommentere og debattere på de sociale medier anses ofte som en gevinst for den demokratiske samtale. Men tonen kan være hård, polariserende og krænkende. Det sætter den demokratiske debatkultur og ytringsfriheden under pres på de sociale medier og påvirker kvinder og mænds adgang til den offentlige debat i Norden.

I dette projekt etableret et nyt nordisk netværk med fokus på sexisme og hadefuld tale online. Netværket består af en række nordiske ligebehandlings- og ombudsmandsinstitutioner, heriblandt Institut for Menneskerettigheder i Danmark, det norske Likestillings- og diskrimineringsombud og det islandske Icelandic Human Rights Center.

Netværket har afholdt tre seminarer med deltagelse af embedsfolk, civilsamfund, forskere, debattører med flere.

Som et konkret output af netværkets arbejde er antologien ”Hadefulde ytringer i et nordisk perspektiv” blevet udarbejdet. Antologien blev præsenteret ved LDOs årskonference om hadefulde ytringer 28. november 2017 for et stort publikum.

Syftet med projektet var att anordna en nordisk MenEngage-konferens. Konferensen syftade till att sprida och dela kunskap om hur man kan arbeta med pojkar och män för att stoppa våld mot kvinnor, flickor och andra grupper.

Konferensen arrangerades den 16 februari i Oslo. Cirka 100 personer representanter från kommuner, genusforskare, till aktivister och politiker deltog under dagen. Under konferensen genomfördes bland annat workshops om hur killar ska engageras i antivåldsarbetet och hur en bemöter negativa könsideal för män. Ett panelsamtal fokuserade på hur fler män med migrantbakgrund ska inkluderas i jämställdhetsarbetet.

Projektet arrangerade i december 2016 konferensen “Confronting Gendered Violence: Focus on Perpetrators” om könsbaserat våld med fokus på förövare, i Helsingfors. Konferensen hade fokus på forskning om våldsutövare, behandlingsalternativ och sociala skydds- och stödsystem och den arrangerades i samarbete med det finska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet.

Konferensen samlade forskare och experter på förövarvåld i Norden för att generera kunskap och undersöka olika sätt att stoppa våldsspiralen. Under konferensen presenterades även resultat från en ny nordisk rapport om modeller för att stoppa våld i nära relationer. Intresset för konferensen var stort, även utanför Norden.

I detta projekt, som koordinerades av Stockholms universitet, samarbetade forsknings- och minnesinstitutioner för att närma sig den nordiska filmkulturens historia utifrån ett omprövande perspektiv. Svenska filminstitutets hemsida ”Nordic Women in Film” lanserades i april 2016 med det explicita syftet att ”skriva om – och skriva om – den rörliga bildens historia ur ett feministiskt perspektiv i Norden, med start i Sverige”.

Från början innehöll sidan artiklar om kvinnor i svensk film, men genom detta projekt, där två svenska institutioner (Stockholms universitet och Svenska filminstitutet) gick samman med norska Nasjonalbiblioteket och danska Københavns Universitets, blir Nordicwomeninfilm.com en plattform för att komplettera den befintliga framställningen av norsk och dansk filmhistoria.

Hemsidan är nu mer ”nordisk”, men också fått en tydligare forskningsanknytning, då mer material från filmvetenskapliga forskare har inkluderats.

Verksamheten har bidragit till att sprida kunskap om kvinnors bidrag till norsk, dansk och svensk film i Norge, Danmark och Sverige, de tre länder där partnerorganisationerna är baserade. Det nordiska samarbetet har bland annat bidragit till att uppmärksamma detaljer som ofta glöms bort i en filmhistorieskrivning med nationell fokus; sajten Nordicwomeninfilm.com lyfter exempelvis fram
information på flera olika språk och från olika perspektiv om kvinnliga filmarbetare, vars verksamhet inte varit begränsad till ett nordiskt land. Exempel inkluderar den danska manusförfattaren Harriet Bloch, som skrev flera manus på uppdrag åt Svenska Biografteatern under stumfilmseran, eller den norska skådespelaren och filmskaparen Liv Ullmann, som är mest känd för sina insatser inom svensk film, men också har varit verksam i Norge och internationellt.

Det huvudsakliga syftet med projektet “Women in the Police” är att fokusera på jämställdhet och mångfald i polisorganisationer. Särskilt fokus riktas mot möjligheterna att kombinera arbetsliv och familjeliv och mot att i bred bemärkelse diskutera arbetsvillkor som kvinnor, likväl som män, möter i en mansdominerad organisation. I projektet kommer polisens rekryteringsprocesser granskas från ett jämställdhetsperspektiv.

Seminariet “Women in the police: from patrolling to leadership” arrangeras i Riga den 31/5-1/ 2017. Här kommer goda exempel och information från nationella satsningar för att öka andelen kvinnor inom polisen i de nordiska och baltiska länderna att presenteras och diskuteras. Ambitionen är att undersöka om olika jämställdhetsstrategier faktiskt resulterat i en högre andel kvinnor på alla nivåer inom polisen. Har strategierna lett till önskad effekt?