Resiliens kan beskrivas som ett systems förmåga att hantera press och förändring, och samtidigt fortsätta utvecklas. Pandemi, krig, klimatförändringar och geopolitiska hot synliggör att vår tids kriser blir allt mer komplexa och sammanflätade. I Norden är välfärdens resiliens avgörande – det visar erfarenheter från Covid-19-pandemin. Välfärden har betydelse både för en god och jämlik hälsa och för fungerande samhällen i stort. Samtidigt är dagens utmaningar inom hälso- och sjukvården stora.

De nordiska ländernas hälso- och sjukvårdssystem vilar på liknande principer om universell välfärd, men skiljer sig i organisering och styrning. Skillnaderna påverkar hur länderna reagerar i kris. Samtidigt möter alla samma grundläggande utmaningar – inte minst en åldrande befolkning, kompetensbrist och svårigheter att samordna vård mellan olika nivåer och aktörer.

Fyra essäer skrivna av forskare

Hur kan vi stärka vår krisberedskap och öka den nordiska välfärdens resiliens? När startar en kris och vem bestämmer det? I publikationen Välfärdens resiliens vid kriser i Norden, genusperspektiv på utmaningar och vägar framåt inom hälso- och sjukvården bidrar forskare inom global folkhälsa, ekonomisk historia, demografi, sociologi och socialt arbete med reflektioner och problematiseringar i fyra essäer. Med avstamp i sina forskningsresultat öppnar de upp för nya perspektiv, frågeställningar och möjliga lösningar inför framtida kriser.

• En tudelad sjukvård minskar motståndskraften.
  John Lapidus, forskare inom ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, analyserar framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar, som skapar ett parallellt system vid sidan av den offentliga vården.
• Äldreomsorgen behöver stärkta resurser, arbetsvillkor och samverkan.
  Ann Liljas och Bo Burström, forskare inom global folkhälsa vid Karolinska Institutet, pekar på de brister som pandemin blottlade i vård- och omsorgssystemen för äldre.
• Tid och relationer är avgörande resurser.
  Paula Mulinari, forskare inom socialt arbete vid Malmö universitet, lyfter fram vårdpersonalens berättelser och beskriver hur kvinnors tid och arbetskraft idag utgör basen i en permanent omsorgskris.
• Föråldrade antaganden i totalförsvarets personalplaneringAnn-Zofie Duvander och Minna Lundgren är båda forskare i sociologi och verksamma vid Mittuniversitetet. De synliggör att personalplaneringen för höjd beredskap och krig inte tar tillräcklig hänsyn till dagens arbetsmarknad och familjestrukturer. 

Att föra samman forskarnas texter är ett försök att rama in frågan om resiliens i välfärden på ett nytt sätt, att väcka diskussioner mellan fält och perspektiv som sällan möts.

En sektor under press

Flera av essäerna betonar att hälso- och sjukvården redan idag är hårt pressad. En fragmenterad och delvis privatiserad sektor står inför betydande utmaningar även i vardagen, något som förvärras i kris och aktualiserar frågan om när en kris startar. När resurserna är otillräckliga och villkoren ojämlika blir systemens motståndskraft bräcklig.

Sammantaget visar publikationen att välfärdens resiliens inte enbart handlar om resurser och organisation. Den bygger också på social rättvisa, jämställdhet och hållbara villkor för både vårdtagare och vårdgivare. För att klara framtidens kriser behöver de nordiska länderna därför inte bara stärka systemens kapacitet, utan också åtgärda de strukturella ojämlikheter som gör vården sårbar.

Stöd för beslutsfattare

Publikationen synliggör olika nivåer, områden och perspektiv som kan behövas vid analyser, och avslutas med ett antal nyckelbudskap från deltagande forskare. På så sätt kan den vara ett stöd för beslutsfattare med ansvar för att utveckla politik på välfärdsområdet i Norden.

Välfärdens resiliens vid kriser i Norden, genusperspektiv på utmaningar och vägar framåt inom hälso- och sjukvården är framtagen av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet.