Projektet fokuserade på att öka jämställdheten bland omsorgsgivare i äldresektorn. Projektet har genom två seminarier byggt upp ett brett nätverk och genomfört en studie i liten skala. Deltagarna har bidragit till att samla befintlig kunskap om kvinnliga omsorgsgivare inom äldreomsorgen som är utsatta för ojämlikhet och sociala orättvisor ur olika perspektiv med fokus på:

• Hur kvinnors karriärutveckling som vårdgivare är oförenlig med värdet av deras arbete.
•  Hur låg lön och tidig pensionering skapar en ojämlik situation för kvinnliga omsorgsgivare i slutet av karriären, med tydliga konsekvenser för deras sociala och ekonomiska status.
• Hur förhärskande arbetsmarknadspolicyer samspelar i den nordiska välfärdsmodellen när andra jobbsektorer jämförs.

Projektet har bidragit till gemensam förståelse och till att hantera dessa problem, och även identifierat konkreta brister och specifika sociala och kulturella utmaningar i givna sammanhang. Seminariernas resultat har sammanställts i en kort rapport (på engelska).

Projektet har studerat hur nordiska modeller för familjepolitik har exporterats och importerats på andra håll i världen. I särskilt fokus var de nordiska modellerna för föräldraledighet, och hur de implementerats i Slovenien, Tyskland och Japan.

Projektet studerade även de nordiska ländernas inverkan på EU:s föräldraledighetsdirektiv. Målsättningen med projektet var att svara på hur nordiska policys har överförts, och vilken betydelse det har haft för politikutvecklingen i Norden.

Projektet resulterade i en vetenskaplig artikel The Nordic Model of Father Quotas in Leave Policies: A Case of Policy Transfer? (på engelska) publiserad i Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 2021.

Projektets primära mål var att utveckla ett nätverk för att främja dialog kring strukturell ojämställdhet i renskötarsamhällen. Deltagarna bidrog med att samla in befintlig kunskap om situationen för samekvinnor i renskötarsamhällen, med syftet att skapa förståelse för de olika rollerna som finns för kvinnor och män i gruppen. Projektet identifierade olika utmaningar, relaterade till ojämställdhet, som finns i renskötarsamhällen. Kunskapen kommer att leda till förslag på möjliga åtgärder för att främja jämställdhet inom renskötarsamhällen i synnerhet, och bland samer i allmänhet.

De övergripande frågorna som projektet belyst är: Hur strukturell ojämställdhet förstås i renskötarsamhällen, med fokus på samesamhällen i de tre nordiska länderna Finland, Norge och Sverige; vilka könsspecifika effekter strukturell ojämställdhet kan få för olika renskötaruppgifter; hur strukturell ojämställdhet förhindrar, eller försvårar, kvinnors tillgång till renskötsel som uppehälle, och vad det får för implikationer för samekvinnors åtnjutande av sina mänskliga rättigheter.

Projektet har resulterat i ett tool kit och en bok Indigenous Peoples and Gender Equality with Special Reference to Sámi Reindeer Herding

Projektet samlade aktörer i Norden för att diskutera könsbundna utbildningsval, normer kring ledarskap och normer inom organisationer. Genom tre workshops, dit bland andra utbildningsledare, företagsledare, studentorganisationer och utbildningsinstitutioner bjöds in, utbyttes erfarenheter och goda exempel, utvecklades och delades lösningar samt utvecklades den nordiska kunskapen på områdena.

Läs mer om GenderLab hos kvinfo.dk

I detta projekt undersökte två jämställdhetscentra och två universitet underrepresentationen av män i vården i Norden. Män utgör 2018 bara 2 procent av alla sjuksköterskor på Island, 3,5 procent i Danmark och 9 procent i Norge. För att främja jämställdhet i arbetslivet är det viktigt att öka antalet män i vårdande yrken.

Projektpartnerna kartlade bland annat institutionella metoder och studenter på utvalda sjuksköterskeutbildningar i Island, Danmark och Norge. Baserat på resultaten sammanställdes rekommendationer för att rekrytera och behålla män i vårdutbildning. Resultaten presenterades i en journalartikel år 2018, en rapport och en broschyr med rekommendationer till hur antalet män inom vård- och omsorgsyrken kan ökas. Uppdaterad version av rapporten kommer inom kort.

Den ojämna fördelningen av kvinnors och mäns betalda och obetalda arbete är en grundförklaring till ojämställdhet i arbetslivet, och i samhället i stort. Föräldraförsäkringen är avgörande för kvinnors lönearbete, men så länge kvinnor tar ett större ansvar för barn kan jämställdhet i arbetslivet inte nås.

I detta projekt kartlade vi systemen för föräldraförsäkring i de nordiska länderna för att se hur de påverkade kvinnors arbete och mäns uttag av föräldrapenning. Resultaten sammanställdes i en rapport där vi också gav förslag till hur systemen kan förbättras för att öka jämställdheten. Resultaten presenterades för nordiska beslutsfattare vid en lansering i Stockholm och spreds genom kampanjarbete i Sverige, Norge och på Island.

Med projektet ville vi påverka beslutsfattare i de nordiska länderna att driva utvecklingen framåt vad gäller jämställt föräldraskap, och bidra till att nå målen om lika möjligheter till omsorg, makt och inflytande för kvinnor och män i Norden.

Syftet med konferensen Youtheq 2017 var att etablera en nordisk arena för att skapa en stark nordisk kompetens kring jämställdhet som ska kunna integreras i alla typer av ungdomspolitiska målsättningar, beslut och verksamheter. Konferensen syftade även till att vara ett forum för möten och dialog om jämställdhet och jämställdhetsintegrering i ungdomsverksamheter, för att på så vis uppmuntra till landsövergripande nätverk.

Konferensen arrangerades i Kalmar 11-12 oktober, 2017. Tema och program arbetades fram av en Advisory Board där företrädare för Kristiansand, Reykjavik, Mariehamn, Kolding och Kalmar kommun ingick. Programmet byggde på gemensamma nordiska jämställdhets- och ungdomspolitiska ambitioner och var uppdelat i fem teman; utbildning och lärande, arbete och självförsörjning, delaktighet och representation, hälsa och exponering samt kultur, media och fritid.

Genom konferensen skapades kontakter mellan yrkesutövare från olika nordiska länder som innebär en spridning av goda exempel som annars skulle haft en mer begränsad räckvidd.

Konferensen hade 102 deltagare (övervägande majoritet från Sverige), 24 organisationer från Norden som deltog i programmet samt sex utställare (samtliga från Sverige).

Kalmar kommun går vidare med en dialog med samverkanspartnerna om en ny konferens för att etablera en nordisk arena för lokala erfarenhetsutbyten för jämställdhetsarbetet i ungdomsmiljöer.

De nordiska länderna framhålls ofta som förebilder för andra europeiska länder när det gäller jämställdhetsarbete. Samtidigt har jämställdhetspolitiken internationaliserats. Lagstiftningen i de nordiska länderna påverkas i allt högre drag av europeiska och internationella regelverk, som exempelvis Pekingplattformen och Amsterdamfördraget. Projektet ”Nordisk likestillingspolitikk ur ett europeiseringsperspektiv” har undersökt i vilken utsräckning Norden sedan 1990-talet varit en exportör av jämställdhetspolitik och hur pass mycket de nordiska länderna fått anpassa sig till internationella beslut under samma period.

Under 2015 och 2016 hölls nätverksträffar och projektet medverkade vid ett seminarium om EU:s jämställdhetspolitik.

Den 20-21 juni 2017 i Oslo behandlades frågorna under en nordisk konferens. Läs mer här.

Den nordiska jämställdhetsmodellen har under de senaste decennierna uppmärksammats även utanför Norden. Jämställdhet är ett gemensamt mål, men vägen dit ser olika ut i de enskilda länderna.

Projektet ”Nordequal” hade som syfte att skapa ett nätverk för studier av jämställdhet utifrån ett nordiskt, jämförande perspektiv. Forsknings- och utbildningsmiljöer i Sverige, Norge, Danmark och Finland deltog i nätverket. Syftet var att skapa en plattform för ett långsiktigt erfarenhetsutbyte mellan forskare, praktiker och politiker på en nordisk nivå. Målet var att anordna fyra seminarier under 2014 och 2015 där utmaningar och möjligheter i samtida nordisk jämställdhetspraktik och -politik kunde diskuteras. Den ökande komplexiteten i jämställdhetspolitiken i Norden stod i fokus för seminarieserien. Till exempel diskuterades motsättningar mellan statsfeminism och näringslivsfeminism. Under 2016 hölls två avslutande seminarier.

Intresset för feminism och jämställdhet ökar i Norden. Nordiskt Forum Malmö 2014 lockade 30 000 deltagare från hela Norden. Men fortfarande behövs mer kunskap om jämställdhet och de internationella och nationella åtaganden som de nordiska länderna gjort för jämställdhet.

Projektet ”Bygga och utveckla jämställda Norden” syftade till att ta till vara på det engagemang och den kunskap som Nordiskt Forum resulterat i. Målgruppen var gymnasieungdomar. I projektet togs ett utbildnings- och metodmaterial inklusive en lärarhandledning fram. Materialet byggde på Kvinnokonventionen, Handlingsplanen från Peking, slutsatserna från Nordiskt Forum och fakta om jämställdhet. Materialet användes sedan i totalt tio gymnasieskolor i Sverige, Danmark och Island.