Den isländska regeringen har nyligen lagt fram en fyraårig handlingsplan på jämställdhetsområdet. Ett fokusområde är arbetsmarknaden och lönegapet mellan kvinnor och män. Andra prioriterade frågor är politisk representation, män och jämställdhet samt könsrelaterat våld.

– Meningen med handlingsplanen är att återspegla vilka utmaningar vi fortfarande har kvar på jämställdhetsområdet. Det handlar exempelvis om att sluta lönegapet, säkra att kvinnor och män har samma politiska och ekonomiska makt och att eliminera alla former av könsrelaterat våld. Dessa utmaningar måste tacklas med tydliga policys och strukturella förändringar, säger Eygló Harðardóttir, Islands jämställdhetsminister.

Hon menar att Island, i internationell jämförelse, kan vara stolt över grunden som lagts under de senaste decennierna, men att det fortfarande är långt kvar innan män och kvinnor är jämställda.

Könssegregerad arbetsmarknad förstärker lönegapet

Den könssegregerade arbetsmarknaden och löneskillnaderna är frågor som Island arbetat konkret med de senaste åren. År 2012 utsågs en kommitté, aktionsgruppen för lika lön, bestående av representanter från ministeriet och arbetsmarknadens parter. De har genomfört omfattande studier av löneskillnader, och introducerat ett försöksprojekt för att implementera en standard med syfte att kvinnor ska få lika lön för lika arbete. Standarden ska ge företag möjlighet att certifiera sig, som ett bevis på att deras lönesystem inte är könsdiskriminerande. Certifieringen omfattar en detaljerad undersökning av bland annat de anställdas löner och yrkesklassificering, och ska utföras av revisorer. De kommande åren ska kunskapen om standarden spridas, så att den kan implementeras hos fler arbetsgivare. Kommittén ska även presentera en handlingsplan för hur könssegregationen på arbetsmarknaden ska brytas.

– Dessa frågor är tätt knutna till varandra. Forskning visar att lönegapet framförallt bibehålls och förstärks av könssegregationen på arbetsmarknaden, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir, politisk sakkunnig hos jämställdhetsministern.

Utbildning en nyckelfråga

Även hos den norska regeringen är arbetsmarknaden en prioriterad fråga. I deras styrdokument för jämställdhetspolitiken framhålls att den könssegregerade arbetsmarknaden måste åtgärdas, bland annat genom att tidigt uppmuntra barn och unga att inte göra könsbundna utbildningsval. I styrdokumentet lyfts även vikten av att höja kompetensen om jämställdhet i förskolorna, så att flickor och pojkar får lika förutsättningar från början. Mari Teigen, daglig ledare for CORE – kjernemiljø for likestillingsforskning, tycker att många av problemställningarna är bra. Hon menar att det snarare är genomförandet som är utmaningen.

– När skolorna och förskolorna ska genomföra jämställdhet – hur gör de då? Vart vänder de sig för stöd? Hur får man arbetsgivare att minska kvinnors sjukfrånvaro? Jag tror inte att det finns någon direkt plan för detta i dagsläget, däremot finns det ett tryck på politikerna att göra något åt det och det är bra, säger hon.

Arbetet med att reformera den norska jämställdhetspolitiken har pågått under många år. Under Stoltenbergs rödgröna regering togs två jämställdhetspolitiska utredningar fram. Den rödgröna regeringen tog sedan fram ett styrdokument, som slopades när Solbergs konservativa regering kom till makten 2013. Den sittande regeringen har sedan tagit fram sitt eget förslag, som behandlades i Stortinget våras. Under förhandlingarna utökades styrdokumentet med ett stort antal förslag från oppositionen, som inte var nöjda med regeringens åtgärder. Ett uppdrag som tillkom var att utreda om det går att premiera pojkar och flickor som ansöker till utbildningar där det är 80 procent eller mer av det motsatta könet. Ett annat var att regeringen ska sätta press på arbetsmarknadens parter och kräva en tidsplan för att rätta till löneklyftan mellan kvinnor och män. Regeringen fick också i uppdrag att utforma krav för att minska användningen av deltidsanställningar i offentlig sektor.

– Jag tycker att det i slutändan blev flera bra förslag, säger Mari Teigen, som själv satt i den jämställdhetspolitiska kommitté som tog fram de offentliga utredningar som lades fram 2011 och 2012.

Myndighet ska stötta jämställdhetsintegrering

I Sverige lämnades en jämställdhetspolitisk utredning över till regeringen i höstas. Den svenska utredningen handlar till stor del om hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska organiseras framöver. Sedan 1997 använder Sverige, likväl som övriga nordiska länder jämställdhetsintegrering som strategi för att nå politiska mål om jämställdhet. Utredningen framhåller att jämställdhetspolitikens genomförande lider av bristande styrning, långsiktighet och uppföljning. En ny myndighet föreslås för att ge jämställdhetspolitiken samordning, stöd och analys. Den ska även fungera som expertmyndighet för regeringen. Mari Teigen menar att det finns liknande problem i Norge. Hon menar att det behövs bättre styrning och mer kompetens för att verkställa strategin.
– På detta område tycker jag inte att regeringens styrdokument levererar. Det krävs ett bättre organ med kompetens för uppföljning för att det ska fungera. Det behövs också bättre regionalt och lokalt stöd. Förslagen i våra tidigare utredningar liknar det som man kommit fram till i Sverige, om att till exempel inrätta en jämställdhetsmyndighet, säger hon.