Skip to main content sv

Norden står enat mot våld


Warning: Undefined array key "file" in /home/nikkhems/public_html/wp-includes/media.php on line 1734

Nolltollerans mot könsrelaterat våld är ett tema som Nordiska ministerrådet har ringat in som särskilt angeläget för det nordiska jämställdhetsarbetet. Därför samlades deltagare från hela Norden i Island förra veckan för att diskutera hur mäns våld mot kvinnor kan motverkas.


Foto: Colourbox
 Foto: Colourbox

Under rubriken Zero Tolerance: Seminar on Actions to Prevent Gender-based Violence lyfte elva talare framgångsrika exempel från de nordiska länderna. Istanbulkonventionen utgjorde konferensens röda tråd: fokus låg på strategier för att förebygga och motverka våld, att skydda våldsutsatta och att ställa förövare inför rätta.  (Läs mer om konventionen i faktarutan till höger).

”Patriarkala strukturer bakom våldet”

José Mendes Bota, Europarådets särskilda rapportör för frågor om våld mot kvinnor, var en av de inledande talarna. Han var tydlig med våldets bakomliggande orsaker: – Det är patriarkala strukturer som ligger till grund för mäns våld mot kvinnor. Alla män bär ett ansvar för det våld kvinnor utsätts för. Även om majoriteten av alla män inte utövar våld har vi ett ansvar att motverka våldet, att säga ifrån.

En tredjedel utsatta

En annan fråga som diskuterades var det omfattande mörkertalet. Vid konferensen presenterades en ny omfångsundersökning som FRA – European Union Agency for Fundamental Rights – genomfört. Studien utgår från intervjuer med 42 000 kvinnor i 28 EU-länder och visar att en tredjedel av kvinnorna någon gång utsatts för fysiskt eller sexuellt våld sedan de fyllt 15 år. Kvinnorna i EU-studien tillfrågades också om våldets konsekvenser. Många, särskilt offer för sexuellt våld, vittnade om känslor av skuld och skam samt en ovilja att anmäla brotten till polisen. Endast en bråkdel av de som utsatts för våld anmäler brotten eller söker hjälp.

Att tala om våldet hjälper

Hälso- och sjukvården är den instans som flest våldsutsatta kommer i kontakt med. Att skapa rutiner för att upptäcka våld och att sjukvårdspersonal har adekvat kunskap är en central fråga. Helena Ewalds från Finlands nationella institut för hälsa och välfärd, presenterade Finlands arbete med att ställa frågor om våld till patienter: – Det bästa sättet att motverka våld är att tala om det. Att rutinmässigt ställa frågor om våld i hälso- och sjukvården skapar trygghet för både patienter och personal. Det kan starta en process i patienten som förhoppningsvis leder till att den våldsutsatta får den hjälp hon eller han behöver.

Carin Götblad. Foto: Ulrika Helldén
 Carin Götblad. Foto: Ulrika Helldén

Carin Götblad, Sveriges nationella samordnare mot våld i nära relationer, var inne på samma spår. Götblad lämnade under våren 50 förslag till den svenska regeringen, däribland att både hälso- och sjukvård och socialtjänst bör ställa rutinmässiga frågor om våld. – Att fråga om våld är kontroversiellt men resultat visar att vi har mycket att vinna på det. Vi ska fråga på sätt som inte pekar ut. Vi kan jämföra med hur vi redan får frågor om rökning och alkohol, sa Carin Götblad. En annan strategi för att förbättra omhändertagandet är att tala med våldsutsatta i deras egna hem. María Gunnarsdóttirpresenterade “Keeping the window open”, en metod som visat sig framgångsrik i Island. – När polisen kommer till en brottsplats där det finns misstanke om våld i nära relation har de märkt att våldsutsatta är mer benägna att ta emot hjälp. Därför finns också socialarbetare på plats för att lotsa de utsatta till hälso- och sjukvården och andra stödverksamheter.

Skyddat boende – för vem?

Frågan om skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn blev omdebatterad. Många av deltagarna var överens om att det offentliga behöver ta ett större ansvar, vilket också framhålls i Istanbulkonventionen. Finland har nyligen antagit en lag om att staten ska tillhandahålla och bekosta skyddade boenden för våldsutsatta. I Norge är det lagstiftat att kommunerna bär detta ansvar. Europarådets José Mendes Bota höll med om att samhället bör göra mer, men menade att frågan är felställd: –  Vi behöver tillfälliga boenden för de som utövar våld, inte deras offer. Det är viktigt att de utsatta får vara kvar i sin hemmiljö. I vissa länder – delar av Island exempelvis – finns lagar om att den som utövar våld ska lämna hemmet. Det löser dock inte problemet för våldsutsatta kvinnor som vill lämna relationer utan att kontakta polis eller andra myndigheter.

Framgångsrik samverkan

Dag Simen Grøtterud samordnar Oslopolisens arbete mot våld i nära relationer. Han berättade att alla poliser i Oslo har utbildats för att förbättra både bemötande av brottsoffer och riskbedömning av förövare. Den norska polisens användning av SARA och MARAC, riskbedömningsmanualer som också används i de andra nordiska länderna, presenterades som en best practice. Under konferensen märktes att de nordiska länderna är enade kring att förebyggande arbete, tidig upptäckt, strukturerade riskanalyser och bred samverkan är nycklar för att motverka mäns våld mot kvinnor. Det överstatliga samarbetet i Norden framstod som framgångsrikt.

Eygló-Harðardóttir. Foto: Ulrika Helldén
 Eygló-Harðardóttir. Foto: Ulrika Helldén

Islands jämställdhetsminister Eygló Harðardóttir avslutade konferensen. – Att fokusera på förebyggande arbete med män som utövar våld mot kvinnor och barn är nyckeln. Att samla statistik, att samarbeta och att stödja forskning om våldsutsatta kvinnor och barn är också viktiga vägar framåt.

Updaterad 30 augusti 2020