Skip to main content sv

Ny OECD-rapport: Så mycket ökar tillväxten om kvinnor jobbar mer

Om kvinnor börjar jobba lika mycket som män skulle tillväxten i de nordiska länderna kunna öka med 15-30 procent, visar en ny rapport från OECD och Nordiska ministerrådet. Under de senaste decennierna har ökningen av kvinnors sysselsättning bidragit med 10-20 procent av den årliga genomsnittliga tillväxttakten, enligt rapporten.


Utbyggd barnomsorg, betald föräldraledighet för både mammor och pappor och möjligheten till flexibla arbetstider och deltidsarbete har lett till att nästan lika många kvinnor som män i Norden är sysselsatta. Gapet är minst i hela OECD.

I en ny rapport undersöker OECD, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, vilken effekt denna politik har haft på tillväxen och vad länderna skulle vinna på att ytterligare förbättra jämställdheten. Slutsatsen är att de nordiska länderna idag hade legat 20 år efter i ekonomisk utveckling utan de jämställdhetsreformer som fått ut kvinnor på arbetsmarknaden. Potentialen framöver ligger framför allt i att minska kvinnors deltidsarbete.

Kraftig ökning under 40 till 50 år

Bland annat kan man utläsa att kvinnors sysselsättning i Sverige ökade från 53 till 81 procent mellan åren 1965 och 1990. Därefter sjönk den något, men Sverige skulle vara 12-13 procent fattigare utan denna utveckling. Samma samhällsekonomiska vinst gäller för Danmark. Under 2016 arbetade i snitt 72 procent av Nordens kvinnor, men bara 59 procent av OECD:s.

Men det återstår problem att lösa i Norden – och ytterligare tillväxt att hämta hem, enligt OECD.

Så stor är potentialen

Om könsskillnaderna helt utraderades till år 2040, både när det gäller sysselsättning och antalet arbetade timmar, skulle det kunna boosta ekonomin med ytterligare 15-30 procent av årlig tillväxt i BNP per capita, enligt rapporten. Medborgarna i Finland skulle bli rikare i form av högre BNP motsvarande 3300 euro per person, i Sverige motsvarande 37 500 svenska kronor och på Island 584 300 isländska kronor per person. Potentialen är högst i Danmark och i Norge där BNP skulle stiga med motsvarande 38 500 danska kronor och 66 400 norska kronor per person.

I tabellen syns tillväxtpotentialen i procent:

 Foto: Nordiska ministerrådet

Updaterad 20 november 2019