Strategier för ungas miljöengagemang i ny rapport
Hur arbetar ungdomsorganisationer inom klimat och hållbarhet med inkludering och rekrytering? Och hur kan de nå ut till och engagera fler? I samband med lanseringen av en ny rapport av NIKK för Nordregio diskuterades utmaningar och strategier tillsammans med ungdomsrepresentanter i Norden.
Enligt Ungdomsbarometern ser unga i Sverige fortfarande politiska partier och organisationer som bra sätt att påverka i samhället, men gruppen killar och tjejer prioriterar olika. Inte minst i klimatfrågan.
– Långt fler tjejer än killar ser att stödja eller gå med i en organisation som det bästa sättet att påverka i samhället. Unga tjejer oroar sig också mer för klimatet än unga killar, sa Johanna Göransson, senior konsult på Ungdomsbarometern.
Hon presenterade 2024 års enkät om socialt engagemang bland unga i Sverige, i Nordregios webinarie ”Where are the boys in climate action? How to break the bubbles and join forces” (se inbäddad video på denna sida) den 28 augusti. På webinariet lanserades rapporten ”Climate, Youth and Gender – Inclusive strategies for Nordic youth movements” som NIKK har skrivit för Nordregio inom programmet Sustainable Living.
Flera strategier för att bryta mönstren
Baserat på bland annat intervjuer och en enkät till personer i styrelser för ungdomsorganisationer i de nordiska länderna riktar studien uppmärksamheten mot utmaningar i skärningspunkten mellan klimatengagemang, kön och andra kategorier, med särskilt fokus på unga människor i Norden.
I studien har mönster i ungas engagemang som handlar om genus, jämställdhet och mångfald identifierats. Rapporten ger exempel på hur ungdomsorganisationerna förhåller sig till dessa mönster när det gäller inkludering och rekrytering.
Rapporten föreslår och beskriver ingående flera strategier för att bryta mönstren, för att både internt och externt nå fram till och engagera fler medlemmar; 1) sätt frågan om inkludering och mångfald på agendan, 2) anta en uppförandekod med policys kring diskriminering och trakasserier, 3) skapa en trygg miljö och kultur av öppenhet för olika åsikter, 4) se bortom etablerade mönster i rekrytering och uppsökande verksamhet samt 5) sänk trösklar och formella krav för engagemang.
Utbildning påverkar engagemang
Tidigare forskning visar att personer, både kvinnor och män, som är mer omsorgsorienterade även är mer intresserade av klimatfrågor och mer villiga att anpassa sig till hållbara livsstilar. Resultatet från Ungdomsbarometerns enkät om att unga verkar vara mer oroade för klimatet samtidigt som skillnader syns på gruppnivå mellan killar och tjejer, bekräftas också i den nya rapporten.
– Personer som är ointresserade av eller rentav motståndare till åtgärder för klimat och hållbarhet är till största delen de som identifierar sig som män, sa rapportförfattaren Jimmy Sand, utredare på NIKK.
Samtidigt som unga kvinnor är överrepresenterade inom miljöorganisationer, tyder rapporten på att utbildningsnivå och typ av utbildning kan vara en stark förklaringsfaktor. De som studerar samhällsvetenskap på universitet är oftare engagerade i dessa frågor än till exempel de som går en yrkesutbildning på gymnasiet.
– Det återspeglar mönster i utbildningsval som påvisas också i andra sammanhang, där fler kvinnor än män läser vidare inom högre utbildning och där männen framför allt dominerar inom tekniska utbildningar, sa Jimmy Sand.
Mångfald kan kräva kompromisser
Bristen på resurser är en stor utmaning för arbetet med mångfald och rekrytering, vilket bland annat Alva Danielsson från den nordisk-baltiska nätverksorganisationen ReGeneration2030, och en av webinariets ungdomsrepresentanter, lyfte.
– Det är ett av de tuffaste dilemman vi har. Med små resurser måste vi bygga kapacitet och skapa motståndskraft inom organisationen. Samtidigt måste vi få in fler nya medlemmar. Vi behöver fler människor som engagerar sig, eftersom det är det enda sättet att åstadkomma förändring i samhället, sa Alva Danielsson.
Frågan om rekrytering ställdes i samtalet på sin spets: Ska resurserna läggas på att öka mångfalden genom att försöka värva personer som är ointresserade – eller till och med motståndare till frågorna? Eller på de som är intresserade men bara inte tagit steget att engagera sig än? Studien visar att organisationerna behöver ta hänsyn till och kompromissa med å ena sidan bristen på mångfald och å andra sidan hur sociala dimensioner integreras i miljö-och klimatfrågor.
– Snedfördelningen i organisationerna kan hänga samman med vilka grupper som påverkas mest av klimatförändringar. Fokus på genus, jämställdhet och klimat, som män som grupp är mindre intresserade av, kan också stöta bort unga män. Ett sätt att hantera detta kan vara att även lägga fokus på aspekter som klass, regionalitet, minoritetsfrågor, ras och etnicitet till exempel, sa Jimmy Sand.
- Text: NIKK
- Foto: Iris Dager, Norden.org
- Ämnen: Hållbarhet, Jämställdhets- och välfärdspolitik
- Publicerad: 2024-09-02