Jämställdhetsintegrering används som strategi för att nå politiska mål om jämställdhet i alla de nordiska länderna, men hur arbetet är utformat skiljer sig åt. Sedan 1997 har de nordiska länderna varit förpliktigade att arbeta med jämställdhetsintegrering enligt EU:s regler, vilka även Norge valt att följa.
– Det räcker inte att vakna på morgonen och känna sig lite lätt feministisk. En feministisk regering måste sticka ut hakan och flytta fram positionerna.
Det sa Sveriges jämställdhetsminister Åsa Regnér vid konferensen Jimställdhet på Norra Latin i Stockholm den 4 mars. 300 personer, varav 40 generaldirektörer för några av Sveriges största statliga myndigheter, hade samlats för gemensamt avstamp för den utökade satsningen Jämställdhetsintegrering i Myndigheter (JiM).
– Myndigheter har en väldigt stark roll i Sverige jämfört med andra länder. Därför är det viktigt att ni känner er som en del av arbetet med den nationella jämställdhetspolitiken, sa Åsa Regnér.

41 myndigheter får stöd

Det svenska JiM-programmet startade 2013 med 18 statliga myndigheter. I och med regeringens nysatsning omfattas ytterligare 23 myndigheter. Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen är några av de nya myndigheter som får stöd. Under fyra år kommer de att få hjälp av Nationella sekretariatet för genusforskning för att driva sitt arbete med jämställdhetsintegrering.
I en nordisk kartläggning, beställd av danska regeringen, konstateras att Sverige har satsat mest på området. I Sverige prioriteras frågorna från centralt håll och det har gjorts mer helhetsorienterade åtgärder, med fokus på förebyggande arbete. I exempelvis Danmark har man istället utgått ifrån konkreta problem som drabbar en viss del av befolkningen. Även Finland och Norge ligger närmare detta problemorienterade sättet att arbeta konstateras i rapporten, som har utförts av Oxford Research.

Aktivt arbete med små resurser

Annamari Asikainen på social- och hälsovårdsministeriet i Finland ser positivt på regeringens satsning i Sverige. Hon menar att det inte finns några sådana resurser i Finland.
– Vi arbetar ändå aktivt med frågorna och försöker få in tänket i nyckelprocesserna i ministerierna. Finlands strategi och sätt att jämställdhetsintegrera har värderats mycket högt i EIGE:s undersökning om jämställdhetsintegrering. Det kanske betyder att vi gör rätt saker med våra små resurser.
I Finland står det i jämställdhetslagen att alla myndigheter måste arbeta med att främja jämställdhet. För att uppnå detta används jämställdhetsintegrering. På varje departement finns en jämställdhetsarbetsgrupp som arbetar mot myndigheterna. Annamari Asikainen berättar att arbets- och näringsdepartementet, som basar över finska arbetsförmedlingen, har kommit långt på området. Myndigheten har utbildat personal så att de kan ta bättre hänsyn till jämställdhetsaspekter i sitt arbete.
Det handlar exempelvis om att bryta segregationen och ojämställdheten på arbetsmarknaden.

”Det saknas en långsiktig plan för arbetet”

Även i Norge står det i jämställdhetslagen att myndigheterna ska främja jämställdhet och även här används jämställdhetsintegrering. Varje departement är ansvarigt för arbetet inom sitt politikområde. Lise Østby, som arbetar på Barne-, ungdoms og familiedirektoratet, menar dock att resurserna är begränsade.
I Norge finns även tre privata stiftelser som regionalt utför utbildningar och agerar rådgivare på jämställdhetsintegreringsområdet. En sådan är Likestillningssentret i staden Hamar. Verksamhetschefen Signe Opsahl menar att ambitionerna på myndigheterna är goda när det gäller jämställdhetsfrågor. Däremot saknas kunskap bland cheferna och en struktur för hur arbetet ska drivas framåt, menar hon.
– På många sätt kan man säga att själva genomförandet av jämställdhetsintegreringen är bristfällig. Det saknas en långsiktig handlingsplan för hur arbetet ska förverkligas, säger hon.