Välfärdens resiliens vid framtida kriser i Norden
Utlysningen är nu stängd.
Utlysningen riktar sig till disputerade forskare samt doktorander (som påbörjat sin forskarutbildning) som är verksamma inom en forskningsmiljö i Norden. För att komma i fråga för bedömning och finansiering behöver en fullständig ansökan med textförslag inkomma elektroniskt genom det angivna ansökningsformuläret innan utlysningen stänger.
Det huvudsakliga syftet med projektet som helhet är att bidra med nya och angelägna perspektiv på hur välfärdens motståndskraft i Norden kan öka vid framtida kriser, ur genusperspektiv. Publikationen ska ha särskilt fokus på hälso- och sjukvård. Genom att ta fram en publikation förväntas projektet bidra till ökad kunskap för att bättre förstå och analysera utmaningarna och på så sätt ge bättre möjlighet till att fatta beslut som stärker krisberedskapen och ökar välfärdens resiliens i Norden.
Genom den öppna utlysningen identifieras relevanta perspektiv, kunskap och forskningsmiljöer i Norden. Antagna skribenter kommer i skrivandets uppstartsfas att bjudas in till en gemensam workshop som syftar till att bidra till nordiskt kunskapande i samverkan genom att sätta olika forskningsmiljöer, forskare och perspektiv i samtal med varandra. Bidrag från publikationen är tänkta att utgöra grund för politisk diskussion.
Eftersom det övergripande temat är framtida krisscenarier ska essäerna vara av utforskande karaktär men ta avstamp i forskningsbaserad kunskap. Tre utgångspunkter ska utgöra en gemensam grundstomme för publikationens samtliga essäer. De ska utforska (1) resiliens och beredskap vid framtida kriser (2) i Norden och (3) ur genusperspektiv. Dessa tre utgångspunkter rymmer en mångfald av inriktningar och tolkningar:
Med dessa tre utgångspunkter som grundstomme är syftet att essäerna ska bidra med nya och angelägna perspektiv inom något av nedan eller angränsande teman som har fokus på välfärdens hälso- och sjukvård. Temaområdena är delvis överlappande och även angränsande teman kan vara relevanta, så länge som de tydligt tar avstamp i de tre grundläggande utgångspunkterna.
De nordiska välfärdssamhällena har delvis olika strukturer för hälso- och sjukvården. Flertalet logiker och politiska idéer om hälso- och sjukvårdssystemens utformning och styrning har dessutom varit rådande vid olika tidpunkter. Här berörs frågor om hur systemen organiseras, styrs och finansieras. Det kan handla om frågor om nationell lagstiftning och regionalt självstyre, om offentlig och privat finansiering och relationen däremellan, eller om systemen för offentliga och privata utförare, eller deras respektive utbildnings- och forskningsuppdrag.
Till detta tema hör också frågor som berör invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård, inklusive olika typer av omsorg såsom exempelvis äldreomsorg. Här kan det handla om frågor om jämlik eller ojämlik tillgång till vård och omsorg i vårdkedjans olika delar av t ex primär- och specialistvård, om likvärdighet och jämställdhet i omsorgens och vårdens kvalitet och om såväl tillgång som kvalitet i olika regioner i Norden. Hit hör också frågor om principer för resursfördelning och utfall i praktiken, vård efter behov och frågor om valfrihet.
Inom hälso- och sjukvårdssektorn ryms en stor bredd av yrken och professioner och därmed också flera breda och djupa yrkes- och professionskunskaper. Här berörs övergripande frågor som handlar både om de människor som arbetar och ska rekryteras till arbeten inom sektorn och om den kunskap som behövs för en välfungerande hälso- och sjukvård.
Hit hör också frågor om hur hälso- och sjukvårdsystemen ska försörjas med rätt kompetens. Prognoser visar att behoven av nyrekryteringar till yrken och professioner inom hälso- och sjukvården är stora inom de närmsta årtiondena, inte minst på grund av den åldrande befolkningen. Här berörs frågor om utbildningssystemets innehåll och dimensionering samt olika regionala förutsättningar och behov. Förutsättningar i utbildningsuppdragen inom yrkesprogrammen och inom den högre utbildningen, samt dess kopplingar till vårdgivarnas (såväl offentliga som privata) utbildnings- och forskningsuppdrag, är också en del av temat. Det handlar också om frågor om var olika typer av arbeten finns, vilka delar av hälso- och sjukvården som etablerats i vilka regioner och om var den utbildade personalen väljer att arbeta.
Till detta tema hör också frågor som berör villkor och möjligheter för fortbildning inom sektorns olika yrken och professioner. De som redan arbetar inom hälso- och sjukvården behöver kontinuerligt fortbildas i takt med att nya kompetenser krävs, ny teknik införs och nya behov uppstår. Rätt kompetens behöver även vara på den plats där behoven av kompetensen finns. Det handlar också om sektorns villkor och möjligheter att styra och fördela kompetensen dit behoven är som störst. Hälso- och sjukvården har också olika sätt att organisera lärande och värdera kunskap inom sina verksamheter, och kunskapande och lärande ser delvis olika ut för olika professioner inom sektorn. Den kunskap och det arbete som utförs inom välfärdens hälso- och sjukvård tenderar också att värderas på olika sätt. Detta tar sig i uttryck, inte minst i fråga om hur arbetet kompenseras rent ekonomiskt genom olika löner. Det handlar också om frågor om hur olika kunskaper inom sektorns yrken och professioner synliggörs och valideras och hur lärande organiseras.
Till detta tema hör frågor om hälso- och sjukvårdens särskilda arbetsvillkor. Det finns exempelvis krav på tillgänglig vård under dygnets alla timmar, alla dagar om året, och hälso- och sjukvårdspersonal inom många delar av vård- och omsorgsområdet förväntas vara tillgänglig och dela på denna börda. Här berörs också frågor om att olika yrken och professioner inom sektorn har delvis olika villkor och arbetsmiljö. Det kan till exempel handla om att vissa yrken och professioner har större möjlighet att styra över sina arbetsuppgifter och arbetstider. Det kan även handla om att förutsättningarna skiljer sig åt mellan primär- och specialistvård, inom omsorgsyrkena, men också mellan privata och offentliga vårdarbetsgivare. Hit hör också frågor om regionala skillnader i de förutsättningar som ges och om möjligheter och förväntningar på exempelvis hel- och deltidsarbete.
Här kan det också handla om att relationen mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården, liksom relationen mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, skapar särskilda förutsättningar och utmaningar för arbetsmiljön. Det finns naturliga hierarkier som bygger på exempelvis legitimationskrav och föreskrivna arbetsuppgifter för olika yrkes- och professionsgrupper. Till detta tema hör frågor om normer och förväntningar, exempelvis rörande olika typer av specialiseringar, men också frågor om maktrelationer, diskriminering och trakasserier. Relationen mellan patienter eller till exempel äldreomsorgsmottagare och personal inom vård- och omsorg skapar också särskilda förutsättningar, inte minst handlar detta om risker för utsatthet för trakasserier bland personal.
De textförslag (proposals) som antas i utlysningen ska utvecklas till utforskande texter, essäer. Med utgångspunkt i tidigare forskning ska essäerna reflektera kring, pröva och utforska nya och angelägna frågor och perspektiv på hur välfärdens beredskap och resiliens kan öka vid framtida kriser.
De antagna skribenterna kommer att bjudas in till en gemensam workshop för att starta skrivprocessen, utbyta kunskap och möjliggöra synergier mellan de olika texterna.
Tänkt omfattning av essäerna är mellan 3000-6000 ord (exklusive referenser).
Textförslagen ska vara skrivna på engelska och omfatta max 1000 ord. I textförslaget ska det tydligt framgå hur de tre grundläggande utgångspunkterna förstås, vilken tematik som essän ska utforska, samt vilka frågor essän främst kommer att undersöka. Textförslagen ska också innehålla några tentativa reflekterande svar/resonemang kring de frågor som står i fokus.
För disputerade forskare: Bifoga 1-3 tidigare vetenskapliga publikationer som du med/författat och som essän tar sin utgångspunkt i.
För doktorander: bifoga 1-3 vetenskapliga publikationer som du med/författat och som essän tar sin utgångspunkt i, alternativt bifoga en uppdaterad projektplan/synopsis för avhandlingsarbetet där avhandlingens empiriska grund framgår tydligt.
Om ett textbidrag har flera skribenter kan varje skribent bifoga 1-3 vetenskapliga publikationer.
Ansökan görs elektroniskt och ansökningsformuläret hittar du här när ansökan öppnar.
Textförslagen kommer att bedömas utifrån:
I urvalet kommer också hänsyn tas till att få en tematisk spridning bland publikationens essäer.
Textförslagen kommer att granskas av disputerade forskare som representerar flera vetenskapliga discipliner.
Beslut kommer att fattas i september 2024 och kontrakt kommer att skrivas i oktober. Essäerna ska färdigställas och publiceras i en gemensam publikation under 2025.