De nordiska jämställdhetsministrarna vill stimulera nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet inom ramen för sitt samarbetsprogram och dess prioriteringar. Därför har de inrättat en stödordning som administreras av NIKK. Nu  kan organisationer söka medel för insatser och samarbeten på jämställdhetsområdet i Norden.

Totalt skall 2,7 miljoner DKK fördelas till samarbete för jämställdhet i Norden.

Sista dag för ansökan är 24 april kl 18.00 svensk tid. Beslut meddelas i augusti 2014. Utbetalning kan ske tidigast en månad efter kontraktskrivande och rekvisition av medel.

Läs mer om hur du utformar din ansökan via länken till höger.

För snart 20 år sedan satte FN ner foten på jämställdhetsområdet genom Pekingplattformen, som är ett tilläggsdokument till Kvinnokonventionen. Där uppmanades medierna att främja kvinnors möjligheter inom branschen och motverka stereotypa skildringar. Enligt journalisten och medieforskaren Maria Edström är det svårt att ge ett rakt svar på vad som egentligen har hänt sedan dess.
– Det finns väldigt lite könsuppdelad statistik och utan någon kartläggning är det svårt att komma vidare, säger hon.
En viktig uppgift för Nordic gender and media forum är att sammanställa den statistik som finns och göra den mer tillgänglig.

Under året arrangeras en rad seminarier med fokus på olika delar av mediebranschen. Nästa arrangemang hålls den 6 mars i samband med Mediedagarna i Sverige, som är en mässa för mediebranschen, organisationer, företag, högskolor och andra intresserade. Seminariet där kommer att ha fokus på nyhetsmedierna och aktuella initiativ för att främja jämställdheten i rapporteringen.
– Både EU och Europarådet uppmärksammar mediernas roll i jämställdhetsarbetet så frågorna ligger verkligen i tiden, säger Maria Edström.

Även om mycket arbete återstår ser hon att nyhetsredaktionerna diskuterar jämställdhetsfrågor på ett helt annat sätt nu än för 20 år sedan.
– Då kunde man säga att sportsidorna bara visar män eftersom män faktiskt springer snabbare än kvinnor. Det resonemanget håller inte idag, säger hon.
Hon upplever att det har vuxit fram en större förståelse för hur valet av intervjuperson hänger samman med nyhetsvärderingen.
– Det handlar om vilka berättelser vi väljer att lyfta fram, förklarar hon och tillägger att den förståelsen inte bara är viktig ur ett jämställdhetsperspektiv.
– Olika maktdimensioner styr vilka som porträtteras i medierna och vilka medarbetare som får komma fram på redaktionen, säger hon.

Nordic gender and media forum finansieras av Nordiska ministerrådet och drivs av Nordicom vid Göteborgs universitet. Projektet ska utgöra en plattform för diskussion och erfarenhetsutbyte mellan aktivister, forskare och personer som arbetar med medier.

Time to step up! Konferens i Bergen

Den 7 maj arrangerar projektet en nordisk konferens om jämställdhet i medierna i samband med Nordiske mediedager. Registreringen har precis öppnat och intresserade välkomnas till en heldag med särskilt fokus på framgångsrika jämställdhetssatsningar inom branschen. Maria Edström nämner danska Kvinfos expertdatabas och svenska Rättviseförmedlingen som sådana positiva exempel. De vill se en bredare representation i medierna och hjälper de journalister att komma i kontakt med experter inom underrepresenterade grupper.

I vissa länder har även regeringen vidtagit åtgärder för att pressa mediebranschen att åtgärda den sneda representationen. Sedan år 2011 kräver till exempel den isländska medielagen att redaktioner rapporterar hur stor andel av de porträtterade som är kvinnor respektive män.

Maria Edström tror att lagstiftning som bidrar till att det öppet redovisas vem som kommer till tals i medierna kan vara ett effektivt verktyg för att nå förändring, men det är också kontroversiellt.
– Det kan uppfattas som ett hot mot yttrandefriheten, säger hon.
Om branschen vill undvika lagstiftning tror hon att det är dags att kliva fram och visa att man tar sitt ansvar.
– Oavsett om vi jobbar med film, nyheter, reklam eller dataspel måste vi fråga oss vilken bild det är vi ger av samhället, säger hon.

– Det har varit en fantastisk respons från det civila samhället, myndigheter och privatpersoner. Det känns verkligen som att vi gör detta tillsammans. Och nu börjar vi se resultatet i form av ett brett och mångfacetterat program, säger Caroline Matsson, konferensgeneral för Nordiskt Forum, i pressmeddelandet.

Programmet för Nordiskt Forum utgörs av ett antal huvudspår: Arenaprogrammet, Nordiskt Huvudprogram, ett scenkonstprogram och ett filmprogram som alla planeras av arrangörerna och ett öppet program där hundratals andra aktörer tar plats. Utöver konferensprogrammet finns ett stort område med fri entré som bjuder på musik, performance, samtal, debatt, olika ”prova på-aktiviteter”, författarsamtal och ett stort mässområde med hundratals utställare.

Arenaprogrammet

I Arenaprogrammet Great Actions, Great Ideas kommer du att se dina favoriter – stjärnakademiker, toppolitiker, vardagshjältar, aktivister, debattörer, artister och kulturprofiler – på stora scenen. I korta, rappa brandtal, samtal och kulturevenemang ser och hör du goda exempel på hur positionerna  för kvinnors rättigheter och jämställdhet flyttas fram.

– Arenan bjuder på en stor bredd av namn. Till exempel kommer vi kunna se Sofi Oksanen, Catharine MacKinnon, Raewyn Connell, genusfotografen Tomas Gunnarsson, Gudrun Schyman, Alexandra Pascalidou, Soraya Post, Tiina Rosenberg, Birgitta Ohlsson och Kawa Zolfagary. Allt detta blandat med kulturinslag som musik och performance. Det kommer att vara en mix av perspektiv och erfarenheter som väcker frågor, ger ny energi och stimulerar alla sinnen.

Det nordiska huvudprogrammet

Det nordiska huvudprogrammet är Nordiskt Forums idémässiga kärna. Här analyseras utmaningarna i Norden med utgångspunkt i FN:s Kvinnokonvention och Beijing Platform for Action. Utifrån konferensens 12 teman skapar vi tillsammans under forumets fyra dagar tydliga krav och uppmaningar för framtiden. Dessa blir stommen till det slutdokument som efter forumets slut överräcks till företrädare för Nordens regeringar och parlament. Det nordiska huvudprogrammet formas av representanter för Nordiskt Forums arrangörer, ca 200 kvinnoorganisationer i Norden.

– Innehållet i detta program processas i arrangörsorganisationerna under våren och en bredare allmänhet kommer också att kunna påverka . Varje tema kommer att lyftas under två programsessioner; i den första ges en lägesbeskrivning och den andra sessionen blickar framåt och skissar på nya lösningar och strategier.

Det öppna programmet

I det öppna programmet arrangerar såväl civilsamhällesorganisationer, aktivister, små föreningar och kvinnorörelsens representanter som näringsliv, myndigheter, företag, kommuner, politiska partier, fackförbund, universitet och andra aktörer sina egna programpunkter.

– Det har varit ett enormt tryck på att vara med. Det märks att frågor om feminism, jämställdhet och kvinnors rättigheter är heta i hela Norden just nu. Och i Sverige seglar feminismen upp som en het fråga i valrörelsen, vilket kommer att märkas i Malmö. Vi presenterar idag de programpunkter i det Öppna programmet som är klara redan nu, fyra månader innan. Det finns ett antal platser finns kvar, så alla ni som filar på en programidé eller saknar något i det befintliga utbudet uppmanas höra av er!

Under Nordiskt Forum tas pulsen på det jämställdhetspolitiska läget. FN har inte arrangerat någon världskonferens kring jämställdhet och kvinnors rättigheter på 20 år. Anledningen är bland annat att de reaktionära strömningarna i världen är så pass starka att det finns en uppenbar risk att de rättigheter som slogs fast på förra kvinnokonferensen skulle tryckas tillbaka om man öppnade upp för nya förhandlingar. Konferensens program och diskussioner grundar sig i FN:s Kvinnokonvention och Handlingsplanen från Peking. Målet är att formulera nya konkreta krav, åtaganden och strategier som ska överlämnas till de nordiska regeringarna. Nordiskt Forum Malmö 2014 arrangeras av 200 organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Programmet fortsätter att växa under våren

– Vi har en massa önskemål om allt ifrån Queertango, fler politikerutfrågningar på mässområdet till speed dating för den som vill hitta en mentor som vi arbetar på att förverkliga. Den som har något att tillföra uppmanas kontakta projektsekretariatet – alla idéer och arbetsinsatser välkomnas! Runt om i Malmö äger också en rad samverkande arrangemang rum inför och under forumveckan. I samarbete med Malmö stad planeras en riktig folkfest i Folketspark med ett stort feministiskt firande under lördagskvällen som höjdpunkt.

Årets tema för CSW är framgångarna och utmaningarna med implementeringen av FN:s millenniemål om att öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning.

– Världssamfundet har lyckats minska barndödligheten, vilket är en klar framgång. Däremot är jag oroad över bakslagen i kampen för att kvinnor ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Det här är en fråga som de nordiska länderna har kämpat för i FN och som vi inte tänker ge upp, säger Islands Eygló Harðardóttir, ordförande för de nordiska jämställdhetsministrarna i Nordiska ministerrådet 2014.

De nordiska länderna kommer kontinuerligt i topp-10 på globala jämställdhetsindex. Den 13 mars riktar Nordiska ministerrådet och de nordiska generalkonsulaten ljuset på den nordiska modellen för jämställdhet vid ett kvällsevenemang i FN:s huvudbyggnad. Genom föredrag, filminslag och en paneldebatt utforskar evenemanget möjligheterna för att tillämpa lösningarna på andra länder i världen.

Stereotyper lägger krokben

I en gemensam paneldebatt den 12 mars på temat Promoting Gender Equality and Empowering Women and Girls Through Education delar de nordiska ministrarna med sig av erfarenheter från strategiska beslut, politik och konkreta åtgärder för att få kvinnor och flickor att i högre grad välja naturvetenskaper och teknologi då de väljer yrken och för att öka andelen kvinnor i ledande positioner.

Den 13 mars intar Nordiska ministerrådet Scandinavia House, då med expertpanelen Do Everything: Break Stereotypes when Choosing Education and Work. Seminariet tar fasta på de olika utmaningar och jämställdhetshinder inom utbildning och arbetsliv som Norden fortfarande kämpar med. Huvudfokus ligger på det faktum att unga människor fortfarande gör könsstereotypa val på alla nivåer i utbildningen.

– På Island har vi till exempel inte en enda manlig barnmorska i dag, i Danmark har bara ett fåtal män valt utbildningen – och det är bara ett exempel. Alla vinner på att onödiga stereotyper bryts, säger Eygló Harðardóttir.

Könssegregeringen inom utbildningen består och kvinnors löner är fortfarande lägre än mäns.
– De nordiska länderna ligger i framkant, men det finns fortfarande områden där vi står och stampar, säger Ingi Valur Jóhannsson, ordförande för den nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhet under Islands ordförandeår.

Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet cirkulerar och vid årsskiftet tog Island över efter Sverige. Nu är årets program nästan klart och extra fokus kommer bland annat att ligga på Västnorden, med de självstyrande områdena Färöarna och Grönland.

Enligt Ingi Valur Jóhannsson står särskilt Färöarna inför stora utmaningar, inte minst på grund av att många kvinnor väljer att flytta från området till mer tätbefolkade orter.
– Den bristande jämställdheten kan vara en förklaring till att kvinnor söker sig bort. Jämställdhet är en viktig pusselbit om man vill lösa samhällsekonomiska problem, säger han.

Mycket kvar att göra för jämställt arbetsliv

Temana arbetsmarknad och utbildning stod i fokus för Nordiska ministerrådets arbete förra året och ämnena kommer att prioriteras även i år.
– Där tar vi vid efter det svenska ordförandeskapet, säger Ingi Valur och nämner bland annat projektet Deltid i Norden, som granskar deltidsarbetet ur ett jämställdhetsperspektiv.

Skillnaderna i arbetstid påverkar de ekonomiska möjligheterna för kvinnor och män på individuell nivå, men det påverkar också jämställdheten på arbetsmarknaden i vidare mening. Deltid i Norden leds av NIKK och kommer att avslutas med en konferens på Island i november. Samtidigt hålls också en konferens om lönegapet mellan kvinnor och män.
– Vi kommer att presentera forskning på området och metoder för att utjämna skillnaderna. Det är ett stort problem att kvinnors löner fortfarande släpar efter, säger Ingi Valur Jóhannsson.

Karin Bengtson var ordförande för ämbetsmannakommittén för jämställdhet under Sveriges ordförandeår. Hon tycker att det är bra att arbetet för ett jämställt arbetsliv är fortsatt prioriterat.

– Här finns fortfarande mycket jobb att göra. Ojämställdheten på arbetsmarknaden får konsekvenser även inom andra områden. Det påverkar till exempel pensionerna och ansvarsfördelningen i hemmet, säger hon.

Bland de jämställdhetssatsningar som gjordes under det svenska ordförandeskapet vill hon också särskilt lyfta fram ett projekt med fokus på erfarenhetsutbyte kring mäns våld mot kvinnor. Representanter från bland annat polis och socialtjänst i de nordiska länderna har träffats för att diskutera hur man gör riskbedömningar; När behöver samhället gripa in mot våldet och med vilka åtgärder?

– Man gör olika bedömningar i olika länder och det är intressant att undersöka effekterna, säger Karin Bengtson och fortsätter.
– De nordiska länderna är ganska likvärdiga i utvecklingsnivå och därför kan vi lära mycket av varandra, säger hon och Ingi Valur Jóhannsson instämmer.

Nordiska jämställdhetsarbetet firar 40 med konferens

Tack vare att länderna har sneglat på sina grannar har de inspirerats till nya reformer, menar han. När Norge införde kvotering i bolagsstyrelser följde till exempel Island efter och på samma sätt har länderna inspirerats av varandra i utformningen av sina respektive föräldraförsäkringar.
– Det finns många sådana exempel, säger Ingi Valur Jóhannsson.

Det nordiska jämställdhetsarbetets 40-årsjubileum kommer att uppmärksammas med en konferens i augusti. Till konferensen har det isländska ordförandeskapet bjudit in personer som har stått i spetsen för jämställdhetsarbetet i Norden och Ingi Valur Jóhannsson hoppas att arrangemanget ska nå en bred publik. Det målet präglar även övriga satsningar under året.
– Vi måste nå ut till allmänheten och särskilt till unga. Det är så vi kan nå en verklig förändring, säger han.

Siffrorna på seminariet Gender Balance in the Nordic Film Industry talade sitt tydliga språk: Det är männen som dominerar nordisk filmindustri. Även om heltäckande statistik saknas visar tillgänglig information, framtagen av kunskapscentret Nordicom vid Göteborgs universitet, att de tre nyckelpositionerna producent, regissör och manusförfattare oftast innehas av män. Allra tyngst är mansdominansen på regissörsstolen: I Sverige regisserades 93 procent av de spelfilmer som hade premiär under 2012 av män. I Norge var samma siffra 78 procent, i Finland 82 (den finska statistiken inkluderar även 2012 års dokumentärer) och i Island var samtliga filmer som gick upp under 2012 regisserade av en man.

Men männen är inte bara i majoritet bakom kameran. I de spelfilmer som hade premiär i de nordiska länderna under 2012 spelades drygt sex av tio huvudroller av en man.

Enligt Terese Martinsson, som i arbetet med sin kandidatuppsats i kulturstudier vid Göteborgs universitet har tagit fram statistik över relationen mellan filmskapare och huvudrollsinnehavare spelar det mindre roll om personerna bakom filmen är män eller kvinnor, det är ändå männen som står i centrum för berättelsen.

– Det var kanske det som förvånade mig mest, att inte kvinnor i högre utsträckning väljer att berätta om andra kvinnor, säger hon.

Blev helt paff

Terese Martinssons siffror över de filmer som hade premiär under 2012 visar att bara en produktion, hade kvinnor på samtliga nyckelpositioner: regissör, producent, manusförfattare och huvudrollsinnehavare. Filmen ifråga var den finska produktionen Stars above.

– Jag blev helt paff när jag upptäckte det, kommenterar Martinsson sina siffror.

Men även om siffrorna är dystra så visade seminariet även på ljusglimtar. Den nordiska filmindustrin ligger i framkant med att tillhandahålla könsuppdelad statistik, både jämfört med andra länder och med andra media.  Detta är avgörande för att kunna få en förändring till stånd, menade flera av seminariedeltagarna.

Flera röster från branschen poängterade också att en förändring kan vara på gång, åtminstone i Sverige. Svenska filminstitutets tydlighet i jämställdhetsfrågan har sipprat ner på gräsrotsnivå och gjort att unga kvinnor vågar ta plats i branschen, menade Sofie Björklund, från ett av Sveriges starkaste lokala filmbolag, Film i Väst.

– Det är en helt annan situation jämfört med tio år sedan. Idag domineras ansökningarna till bolagets stöd till unga filmare av unga kvinnor som är självständiga i sina val av teman och tror på det de gör, sade Björklund.

Familjefientlig kultur

Frågan om hur filmbranschens struktur bidrar till att utestänga kvinnor plockades upp av Marjo Valve, filmkonsulet från Finlands filmstiftelse, i ett uppföljande samtal om hur man inom de nordiska filminstituten arbetar med jämställdhetsfrågan.

–  En filmkarriär kräver periodvis 12-timmars arbetsdagar, något som är svårt att förena med att ha familj. Det dränerar branschen på kvinnor och gör att många övergår till att undervisa istället.

Motståndet mot kvotering av filmstödet är, enligt Valve, kompakt.

– Vi har ingen jämställdhetsagenda för filmbranschen i Finland. Om det ser bra ut för kvinnorna i statistiken är det en tillfällighet, eller ett resultat som kvinnorna har åstadkommit helt av egen kraft.

Samtidigt är det de kvinnliga biobesökarna som är den finska filmindustrins kassakor.

– Vår flitigaste finska biobesökare är en medelålders kvinna. Och de filmer som gjorts av kvinnor för kvinnor är också de som varit mest framgångsrika ute på biograferna, konstaterade Valve.

Kvalitet inget objektivt

Även Hjalmar Palmgren, chef för Svenska filminstitutets filmstöd, var självkritisk. Även om det filmavtal som trädde i kraft 2013 slår fast att produktionsstödet ska fördelas lika mellan män och kvinnor, betyder det inte att man automatiskt får en jämställd filmbransch.

– Man hör hela tiden folk som säger att man inte ska utgå från kön utan från kvalitet. Men det betyder att det skulle finnas ett objektivt mått på vad kvalitet är. Under lång tid hade vi ett system som innebär att män hade fribiljett in i branschen på grund av sitt kön, och det handlade inte om kvalitet. Det finns heller ingenting som visar att kvinnor gör sämre filmer med färre besökare. Det är en korkad diskussion – en ickefråga!

Hjalmar Palmgren uttalade också ett starkt stöd för Bechdeltestet (att två namngivna kvinnor i filmen samtalar med varandra om något annat än män), som under förra året diskuterades livligt i Sverige. Enligt Palmgren visar siffror från USA att de filmer som passerade testet också gick bättre ute på biograferna.

– Jag tycker att testet är genialt! Jag förstår inte de starka reaktionerna. Det visar hur vår kultur är skapad, hur vi talar med varandra i samhället, inte bara hur filmindustrin ser ut.

Tidskriften Nora, Nordic Journal of Feminist and Gender Research, kom ut med sitt första nummer 1993. I redaktörsordet för jubileumsnumret citerar redaktörerna Kirsten Hvenegård-Lassen och Pauline Stoltz statsvetaren Drude Dahlerup, som i sin artikel i Noras allra första nummer konstaterade att attityden till staten som feministisk aktör svängt: ”många, tidigare skeptiska, aktivister sympatiserar nu med den ”statsfeminism” som utvecklats i samtliga nordiska länder”, skriver Dahlerup 1993.

Men mycket har hänt under de 20 år som gått, konstaterar redaktörerna. Kirsten Hvenegård-Lassen berättar om tankarna bakom med jubileumsnumret.

Varför valde ni temat Feminist Resistance — Resistance to Feminism?

Jubileumsnumret fick det temat eftersom mer eller mindre tillspetsade debatter om vilken status feminismen har idag förekommit i samtliga nordiska länder; det gäller både i den offentliga debatten och i inomfeministiska sammanhang. De frågor som lyfts och som vi ville belysa är till exempel: Är feminismen överspelad eftersom den nått sitt mål – eller har den gått för långt, så att männen idag är offer för kvinnornas maktövertagande? Har statsfeminismen resulterat i en statlig strategi, som har gjort feminismen tandlös?  Hur hanterar feministiska forskare och aktivister att vi inte på ett oproblematiskt sätt kan utgå ifrån att kön och sexualitet skapar entydiga positioner om vems rättigheter och ställning vi kan kämpa för? Vad ställer vi i den förbindelsen upp med för motsättningar som skapas av skillnader som ras och klass?

Vad hoppas ni att numret ska leda fram till?

Vi hoppas att det kan bidra till den debatten – med utmaningar och nyanseringar. Nora är – som namnet Nordic Journal of Feminist and Gender Research antyder – en del av det feministiska projektet och som sådan också förpliktigad till att inte bara förmedla genusforskning, utan också delta i den bredare feministiska debatten.

Var det något som förvånade er gällande de texter ni fick in?

Som vi skriver i redaktörordet så kan vi konstatera att vi fick ganska många bidrag från Sverige. Detta var inte särskilt överraskande, men likväl anmärkningsvärt. Det beror sannolikt på att genusforskningen är ganska mycket starkare i Sverige än i övriga nordiska länder och kanske också på att debatten om feminism är ovanligt vass där, vilket framgår av de artiklarna i det här numret.

Läs mer om Noras jubileumsnummer med temat ”Feminist Resistance–Resistance to Feminism”

”Kvinnor och män lämnar olika ekologiska fotavtryck. De närmar sig miljöfrågor och hållbar utveckling på olika sätt. Deras föredragna transportmedel varierar, liksom deras allmänna konsumtionsmönster. Dessutom är kvinnor i världens utvecklingsländer hårdare drabbade av klimatförändringar och naturkatastrofer än män. Detta är några av anledningarna till att jämställdhetsperspektivet integreras i grön tillväxt-verksamhet på Nordiska ministerrådet.”

Så inleds artikeln Green growth is also a gender issue i det senaste numret av Nordiska ministerrådets webmagasin Green Growth the Nordic Way. I detta nummer utforskas två områden där de nordiska länderna har spelat en central roll globalt: utvecklingsbistånd och lika rättigheter. Huvudartikeln fokuserar på genusfrågor som en integrerad del av satsningen på grön tillväxt.

– Genusperspektivet måste sättas på dagordningen för klimatforskningen. Vi måste förstå situationen idag och utforska sätt att i större utsträckning tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i forskningen. Detta skulle främja grön tillväxt och jämställdhet samtidigt, säger Charlotte Kirkegaard i artikeln, som arbetar med jämställdhetsintegrering på Nordiska ministerrådet.

Birte Siim är oroad eftersom hon anser att forskningen bör vara mångsidig. Hon menar att även om det är viktigt med tillämpad forskning med koppling till konkret jämställdhetsarbete, behövs det också kritisk teoretisk forskning, bland annat på grund av att det inte på förhand går att veta hur forskningsresultaten kommer att användas.

– Resultaten av vårt projekt om muslimska kvinnor och slöjor användes till exempel av den konservativa regeringen som då satt vid makten i Danmark när de undervisade invandrare i jämställdhet.

– Förhoppningsvis ska forskningen också bidra till en mer nyanserad offentlig debatt om kvinnor i etniska minoritetsgrupper där också de muslimska kvinnorna själva deltar.

Birte Siim deltog i en paneldebatt om vad genusforskningen kan erbjuda den statsvetenskapliga forskningen i Norden i samband med konferensen Comparative Perspectives on Political Science and Gender vid Helsingfors universitet den 12– 14 december, 2013.

Anne Maria Holli, professor i statslära vid Helsingfors universitet, vill däremot inte dra en skarp linje mellan tillämpad och teoretisk forskning.

– Den feministiska statsvetenskapliga forskningen i Norden är av tradition stark inom områden relaterade till demokrati och välfärdsstaten. Hit hör också bland annat jämställdhetspolitik. Inom dessa områden utgör de nordiska länderna ett ytterst intressant samhälleligt laboratorium för forskning.

Den här forskningen är starkt kopplad till aktuell politik, men bidrar enligt Holli samtidigt med ny teoretisk kunskap.

– Det har att göra med att en stor del av den teoretiska forskningen på området kommer från USA och därför inte direkt kan tillämpas i nordiska sammanhang.

Enligt Anne Maria Holli är det sannolikt att dessa forskningsområden kommer att fortsätta vara starka.

– Här har nordiska forskare något värdefullt att erbjuda mer generellt också för den internationella forskningsgemenskapen.

Internationellt presenteras Norden ofta som en idyll ur jämställdhetsperspektiv. Riktigt så ljus ser verkligheten ändå inte alltid ut. Anne Maria Holli tog upp Marja Keränens doktorsavhandling från 1993  där det beskrivs hur genus exkluderats från den statsvetenskapliga forskningen i Finland efter det andra världskriget.

Birte Siim kommer ihåg år 1988 då Carole Patemans The Sexual Contract publicerades som en stor händelse för den feministiska statsvetenskapliga forskningen.

– Äntligen kunde man diskutera frågor som var viktiga för kvinnor, så som den ojämna fördelningen av hushålls- och vårdarbete. De hade tidigare ansetts vara privata angelägenheter som inte hade med politik att göra.

Konferensen, där den nordiska statsvetenskapliga forskningens framtid diskuterades, arrangerades av Statsvetenskapliga föreningen i Finland, Internationella statsvetenskapliga föreningen, Nordiska statsvetenskapliga förbundet och Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. I panelsamtalet deltog, förutom nämnda forskare, även Terrell Carver, professor i politisk teori vid universitetet i Bristol; samt Lenita Freidenvall, statsvetare vid Stockholms universitet.

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.