I den politiska föreställningsvärlden avses ofta juridisk rättvisa då man talar om upprättelse i fall som gäller sexuellt våld. Forskningen visar dock att upprättelse för personer som överlevt övergrepp i form av sexuellt våld är ett mer komplext och nyanserat fenomen. Skall man ta upprättelse på allvar då det gäller att ha fokus på den som överlevt övergrepp, krävs det att man omvärderar en rad olika rättsliga mekanismer, och skapar olika politiska, sociala och juridiska vägar till upprättelse. För att sätta fokus på den ”uteblivna rättvisan” i många fall av sexuellt våld, utforskade konferensen alternativa sätt att närma sig upprättelse som en del i arbetet med att hålla staten och gärningsmännen ansvariga i dessa sammanhang.

Konferensen var öppen för allmänheten och omfattade fem paneldiskussioner som utforskade ämnet utifrån olika teman och regioner, med särskild tonvikt på den nordiska kontexten. En särskild nordisk workshop hölls också parallellt med konferensen. Resultat från projektet inkluderar bland annat vidare samverkan mellan forskare som deltog på konferensen, liksom videoinspelningar från konferensen (på engelska) för offentlig spridning.

NORDREF (Nordic Digital Rights and Equality Foundation) har i samarbete med kvinnojourer, polismyndigheter och domstolar bedrivit forskning som syftat till att upprätta förövarprofiler kopplade till könsrelaterade övergrepp via nätet inom Sverige, Danmark och Island. I arbetet begagnade aktörerna sig av flera olika metoder och källor.

Studien fokuserar särskilt på bildbaserade sexuella övergrepp, olaga hot och sexuella trakasserier (inklusive så kallade dickpics). Covid-19-pandemin ledde till att fler använde sig av digital kommunikation, och samtidigt till en ökning av digitalt manifesterat våld mot kvinnor, vilket FN betecknat som en ”skuggpandemi”. Den negativa inverkan detta har haft på kvinnors liv, i både offentliga och privata sammanhang, har varit uppenbar i nordisk liksom i global kontext.

Att upprätta en förövarprofil med uppgifter som bland annat omfattar ålder, kön, motiv och relation till offret lägger grunden för evidensbaserade initiativ som syftar till att motverka och i förlängningen förebygga övergrepp via nätet, vilket i sin tur bidrar till att stärka demokratin och öka jämställdheten mellan könen.

Resultat av studien har presenterats under 2024, och har lett till nya projekt som bygger på resultat från studien, såsom the Game Changer.

Det huvudsakliga målet för projektet lett av det Nordiskt-baltiska nätverket för poliskvinnor var att undersöka varför ensamkommande flickor och pojkar och unga kvinnor och män som kommer till Norden och Baltikum faller offer för människohandel.

Syftet var att dela kunskap och erfarenheter och att öka medvetenheten hos nordisk och baltisk polis, åklagare, social- och hälsovårdsarbetare, migrationsmyndigheter, politiker, forskare och icke-statliga organisationer om hur ensamkommande barn och unga som fallit offer för människohandel kan identifieras. Dessutom diskuterades hur människohandeln med flickor och pojkar och unga kvinnor och män i Norden och Baltikum kan bekämpas. Projektets aktiviteter inkluderade ett polis- och könsperspektiv. 

Nätverket organiserade två aktiviteter om människohandel:

• Ett expertseminarium för polis och gränskontrollanter i Malmö. Myndigheter och organisationer som dagligen arbetar med ensamkommande flickor och pojkar i Sverige berättade om svårigheterna när det gäller att identifiera barn som fallit offer för människohandel samt vilka verktyg som har tagits fram för att bekämpa människohandel med barn och unga. Experterna besökte även organisationer som arbetar med människohandelsoffer.
• Ett tvådagarsseminarium organiserades i litauiska Vilnius för nordiska och baltiska experter som dagligen arbetar med människohandel. På seminariet fick experterna att dela kunskap och erfarenheter om människohandel med flickor och pojkar och diskuterade vilka problem ensamkommande barn och unga ställs inför när de kommer till Norden och Baltikum. Exempel på frågor som diskuterades: Varför försvinner de, varför lever de på gatan och varför riskerar de att falla offer för människohandel? Seminariet arrangerades i samarbete med den litauiska polisen och Nordiska ministerrådets kontor i Litauen.

Projektet arrangerade i december 2016 konferensen “Confronting Gendered Violence: Focus on Perpetrators” om könsbaserat våld med fokus på förövare, i Helsingfors. Konferensen hade fokus på forskning om våldsutövare, behandlingsalternativ och sociala skydds- och stödsystem och den arrangerades i samarbete med det finska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet.

Konferensen samlade forskare och experter på förövarvåld i Norden för att generera kunskap och undersöka olika sätt att stoppa våldsspiralen. Under konferensen presenterades även resultat från en ny nordisk rapport om modeller för att stoppa våld i nära relationer. Intresset för konferensen var stort, även utanför Norden.

Med framväxten av sociala medier och spridningen av ny teknik har våldet mot kvinnor på nätet ökat under de senaste åren. Det omfattar idag trakasserier, förföljelse, utpressning/ hot, identitetsstöld, tillgång till eller spridning av privata data, barnpornografi, sexuella övergrepp eller våldtäkt, samt uppladdning av foton och videoklipp utan samtycke.

Detta projekt syftade till att dokumentera hur våldet på nätet mot kvinnor yttrar sig i Island, Danmark och Norge. Det gjordes genom djupintervjuer med personer som drabbats av nätvåld och hämndporr. Ett särskilt fokus låg också på att samla in erfarenheter av att anmäla förövare och få juridisk upprättelse. Vilka möjligheter och tillvägagångssätt finns? För att placera frågan i ett globalt sammanhang, skrevs slutrapporten på engelska och publicerades på nätet. Sammanfattningar finns tillgängliga på isländska, danska och norska. Målet är att bidra till jämställdhetspolitiska samtal, nationellt och lokalt, om våld på nätet.

Hur ska våld i unga parrelationer bekämpas i Norden? Den frågan stod i fokus när den första nordiska expertkonferensen på temat anordnades i april 2016 i Oslo. Likaså diskuterades kopplingar mellan unga mäns våld, maskulinitetsideal och könsroller. På konferensen deltog representanter från hela Norden. Arrangörer var Reform – resurssenter för menn i Norge, tillsammans med samarbetsorganisationer i Finland, Danmark och Sverige.

Målet med konferensen var att utarbeta gemensamma rekommendationer och riktlinjer för det framtida nordiska samarbetet, med särskilt fokus på hur våldet i unga parrelationer påverkar både våldsutövare och offer. Dessa rekommendationer ska kunna användas av organisationer och myndigheter. Materialet samlades ihop och sammanfattades under 2016 och projektet avslutades vintern 2016.

Nätverket Nordiske Kvinder mod Vold (NKMV) har genom åren hållit i årliga konferenser för att stärka samarbetet mellan nordiska kvinnocenter och organisationer som arbetar med att bekämpa våld mot kvinnor och barn i de nordiska länderna. År 2014 finansierades konferensen av den nordiska jämställdhetsfonden. Landsorganisation av Kvindekrisecentre (LOKK) i Danmark var huvudarrangör. Konferensen innehöll olika sorters arrangemang och workshops – alla med det gemensamma målet att stärka erfarenhets- och kunskapsutbytet på området.

Konferensen hölls i oktober 2014 och bidrog till att skapa kontakter mellan praktiker i de nordiska länderna. Den gav också kunskap om nya metoder och möjligheter till erfarenhetsutbyte i arbetet mot våld.

Könsrelaterat våld är ett globalt problem som oftast bemöts enbart nationellt eller lokalt. Projektet Gendered Violence – Nordic-Baltic Dialogue syftade till att upprätta ett nordiskt-baltiskt polissamarbete inriktat på arbete mot trafficking, mäns våld mot kvinnor, samt mäns våld mot män. Målet var att öka polisens kapacitet att motverka trafficking och könsrelaterat våld, liksom bygga expertnätverk. Ytterligare en ambition var att dela kunskap och erfarenheter kopplat till dessa frågor.