En internationell backlash mot lgbti-rättigheter pågår, med ökad stigmatisering och inskränkningar av medborgerliga friheter i USA och Europa. I Norden har hat och intolerans ökat, enligt rapporter från nationella lgbti-organisationer. Liknande angrepp på lgbti-personers rättigheter sker online.

Projektet vill undersöka om onlineplattformar förstärker hatisk indoktrinering av användare.
En studie från 2024 av Dublin City University fann att helt nya YouTube- och TikTok-konton, registrerade för att se ut som tonårspojkar, utsattes för antifeministiskt innehåll inom 23 minuter. Inom några timmar var över 75 % av deras flöden fyllda med hatiska narrativ. Sociala mediers algoritmer riskerar därmed att radikalisera unga män genom att mata dem med hatiskt innehåll i alarmerande takt.

Projektpartnerna avser att upprepa detta experiment – denna gång med fokus på anti-lgbti-innehåll. Med hjälp av nya sociala medie-konton med kontrollerade sökmönster kommer vi att spåra om plattformarna driver hatdriven indoktrinering mot användarna – och om så är fallet, hur snabbt och aggressivt homofobiskt och/eller transfobiskt innehåll rekommenderas.

Lgbti-forskningen i de nordiska länderna är stark och mångfacetterad, men har i stor utsträckning bedrivits inom olika forskningsdiscipliner.

Syftet med det nordiska nätverket för lgbti-forskning om hälsa och levnadsvillkor är att främja den nordiska lgbti-forskningen om hälsa och levnadsvillkor i en bredare bemärkelse i hela Norden, att dela forskningsresultat och underlätta konferenser, workshops och nätverksmöten för att ytterligare stödja detta forskningsområde över disciplingränserna. För att uppnå detta kommer vi att etablera regelbundna möten och aktiviteter som underlättar utbyte av forskningsresultat och idéer.

De planerade aktiviteterna är ett nätverksmöte per år under de kommande två åren. Mötena, som äger rum i olika länder, kommer att organiseras för att ge utrymme för att dela med sig av resultat och planera framtida forskningssamarbeten, inklusive en internationell konferens om lgbti-forskning.

Lgbti-personer i Norden utsätts i stor utsträckning för trakasserier, hat och våld på nätet, ofta i form av nedsättande kommentarer, hot och nätmobbning, vilket leder till allvarliga psykiska besvär. Antigenusideologier förvärrar dessa problem genom att främja skadliga stereotyper och felaktig information, vilket undergräver lgbti-rörelsen.

Programmet Safer Queer Cities vill ta itu med dessa frågor och skapa ett säkrare Norden för lgbti-personer. Med Reykjavik City som pilotfall samlar man forskare, politiker, analytiker, civilsamhället, beslutsfattare och lokala intressenter från hela Norden för att skapa en lokal handlingsplan för en säkrare stad.

Safer Queer Cities-programmet syftar till att öka säkerheten och motståndskraften hos lgbti-personer genom att förse kommuner och organisationer med aktuell kunskap och verktyg för att förebygga och hantera hot och trakasserier, både online och offline.

Med utgångspunkt i detta arbete har en rapport tagits fram med konkreta rekommendationer och åtgärder som kan delas med nordiska städer för att bidra till tryggare städer för queera personer.

Projektet fokuserar på högre utbildning för yrkesverksamma inom human service genom att utveckla en flerspråkig nordisk digital läroplan för att förbättra lgbti-kompetensen inom socialt arbete och hälso- och sjukvård. Forskning har visat att dessa ämnen hanteras i begränsad omfattning och på ett otillräckligt sätt i utbildningar inom socialt arbete och hälso- och sjukvård.

Utmaningarna omfattar bland annat otillräcklig utbildning om bemötande av lgbti-personer, yrkesverksammas eventuella fördomar i mötet med lgbti-personer och heteronormativitet i det sociala arbetets praktik. Dessa problem påverkar lgbti-personer negativt och ökar deras ojämlika ställning i sociala miljöer och inom hälso- och sjukvården.

Projektet använder samarbete mellan studenter, frivilligorganisationer och experter för att skapa en digital läroplan som ska finnas tillgänglig på finska, norska, svenska och engelska. Läroplanen innehåller moduler som täcker sexuell och genusrelaterad mångfald, livsloppsperspektiv och lgbti-frågor inom socialt arbete och hälso- och sjukvård. Läroplanen kommer att finnas på en digital plattform och göras öppet tillgänglig för studenter, yrkesverksamma och utbildare.

Det finns lite dokumenterad kunskap om äldre lgbti-personers levnadsvillkor i de nordiska länderna . Äldre lgbti-personer som aktivt engagerar sig i hbtqi-rörelsen är dessutom underrepresenterade. Kunskapen om äldre lgbti-personers behov är ofta obefintlig bland personalen inom vård och omsorg.

Trots gemensamma utmaningar finns inte så mycket samarbete mellan de nordiska länderna kring lgbti och åldrande. Genom en fysisk konferens samlades experter, yrkesverksamma och representanter från målgruppen från alla nordiska länder och de självstyrande områdena. Konferensen utmynnade i ett nätverk där lgbti-organisationer och andra relevanta aktörer kan utbyta kunskap och erfarenheter av att samla äldre lgbti-personer, samarbeta och stödja varandra i att arbetet för inkludering av lgbti-perspektivet i politiska processer som är relevanta specifikt för de äldre. Det kommer också att ge möjlighet för organisationerna att gemensamt uttala sig som ett nordiskt nätverk om relaterade frågor och processer i samhället på nordisk nivå, EU-nivå och FN-nivå.

Projektet Trans, arbetsmarknad, plånbok syftade till produktion av jämlikhetsdata för transpersoner och personer med transerfarenhet, med fokus på arbetsmarknad och privatekonomi. En studie genomfördes i två steg: en större kvantitativ enkätstudie med en uppföljande kvalitativ studie för att fördjupa resultaten. Studien synliggjorde variationer inom gruppen, som ofta felaktigt analyseras som en mer enhetlig grupp än den är.

Genom att projektet synliggjorde diskrimineringens konsekvenser för transpersoner på samhällsnivå kan aktörer som utformar och implementerar policies rörande arbetsmarknad, sociala insatser och diskriminering få bättre möjligheter att utforma riktade insatser för transpersoner.

Studiens resultat, med statistik och analys, redovisades i en rapport. Den är tillgänglig online för såväl allmänhet och forskare som myndigheter och andra relevanta aktörer. Resultatet spreds även på en slutkonferens under 2024, som också fungerade som grund för fortsatt nätverkande inom området mellan de samverkande frivilligorganisationerna.

Läs slutrapporten från projektet finns att läsa här.