Skip to main content sv

Hallå där nordisk sommarskola om flickforskning!

Vilka normer skapar jämställdhetspolitiken i Norden och hur påverkar de olika grupper av unga kvinnor? Det är en av frågorna som undersöks inom den nordiska flickforskningen. I fredags avslutades sommarskolan ”Producing Girlish Knowledge. Nordic Summer School on Creative Methods in Girlhood Studies and Girl Work” i Helsingfors. NIKK har pratat med Bodil Formark och Aino Tormulainen, som arrangerat sommarskolan.


Bodil Formark, filosofie doktor i historia och koordinator för FlickForsk! vid Umeå Centrum för Genusstudier, Umeå Universitet.
 Bodil Formark, filosofie doktor i historia och koordinator för FlickForsk! vid Umeå Centrum för Genusstudier, Umeå Universitet.

Vad är egentligen flickforskning?
– Fältet växte fram på 1970-talet, då man såg att flickorna hamnade mellan stolarna i forskningen. Genusforskningen fokuserade på vuxna kvinnor, och när ungdomskulturer studerades fokuserades ofta platser och fenomen som flickor inte var särskilt närvarande i, som exempelvis killdominerade subkulturer som punkare. Idag undersöks en massa olika frågor inom fältet, utifrån en mängd olika perspektiv, säger Bodil Formark.

Vad utmärker flickforskningen i Norden?
– Ett exempel på vad flickforskningen undersökt är vad det inneburit för flickor att behöva förhålla sig till jämställdhet som ett slags nordiskt ideal, samtidigt som det fortfarande finns strukturella orättvisor. Jämställdhet är ju något som skapat, och fortsätter att skapa, normativa ideal och hierarkier mellan olika slags sätt att vara tjej på. Det är nog svårt att växa upp i Norden utan att förhålla sig till idén om jämställdhet. Vad denna situation innebär och vad det har för effekter är för olika grupper av unga kvinnor i Norden är något som vi hoppas kunna fokusera mer på framöver.
Varför anordnade ni en nordisk sommarskola om flickforskning?
– Tanken var att få igång en dialog och reflektion kring flickforskningens metoder. Hur görs forskningen? Hur kan metoderna utvecklas? Vi har både i det finska och det svenska flickforskningsnätverket drömt om att arrangera en sommarskola med fokus på metod i flera år. Vi har sett det som ett sätt att fördjupa både samarbetet mellan nätverken och diskussionen kring ung femininitet, säger Bodil Formark och Aino Tormulainen, som är koordinatorer för de finska och svenska flickforskningsnätverken.

Hur kommer det sig att sommarskolan riktar sig till både forskare, konstnärer och professionella som arbetar med unga tjejer?

Aino Tormulainen, doktorand i Cultural Studies och Gender Studies vid University of Eastern Finland. Hon är även koordinator för Tyttötutkimusverkosto.
 Aino Tormulainen, doktorand i Cultural Studies och Gender Studies vid University of Eastern Finland. Hon är även koordinator för Tyttötutkimusverkosto.

– Vi tror att den nordiska flickforskningen behöver förbättra sin kunskap om både hur dagens olika tjejverksamheter jobbar och hur exempelvis konstnärer arbetar för att utforska ung femininitet och flickighet. Det handlar ju också om att hitta metoder för hur vi som akademiker, som dessutom arbetar inom kritiska forskningstraditioner, kan bli bättre på att vara involverade i samarbete och samverka med människor som är verksamma inom andra sektorer. Vilka kunskapsbehov finns? Gör vi rätt saker? avslutar de.

Updaterad 16 april 2020