Kartläggningen visar att utvecklingen på Färöarna, Grönland och Åland i olika utsträckning följt de andra nordiska länderna på lgbti-området. På Åland finns sedan 2019 en nationell lgbti-handlingsplan. Grönland fick 2024 en ny diskrimineringslagstiftning där sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskaraktäristika är inkluderat. På Färöarna har flera reformer genomförts som samkönade äktenskap, 2017 och lika rättigheter för samkönade föräldrar, 2021.   

Fredrika Almqvist, projektsamordnare på NIKK har genomfört kartläggningen:

Det har genomförts flera rättighetsreformer på lgbti-området det senaste decenniet i alla de tre länderna. Men det framkommer också att det saknas vissa grundläggande strukturer och institutionella förutsättningar. 

Transpersoner är särskilt utsatta

I kartläggningen framkommer att transpersoner är i en särskilt sårbar situation eftersom de saknar tillgång till adekvat vård i alla de tre länderna. Det saknas också i flera fall handlingsplaner och offentliga aktörer som förvaltar och arbetar med frågan. I avsaknad av lokal infrastruktur har civilsamhället tagit vid.  

Lokala lgbti-organisationer har spelat en viktig roll både i arbetet för lagändringar och i stödet till lgbti-personer. Deras arbete är avgörande för rättighetsreformer både historiskt och framåt, säger Fredrika Almqvist

En återkommande utmaning är bristen på statistik och systematisk kunskap om lgbti-personers livsvillkor på Färöarna, Grönland och Åland. Det gör det svårare att utforma träffsäkra insatser och följa utvecklingen över tid. Kartläggningen är framtagen inför en särskild satsning genom Nordisk lgbti-fond 2026, där projekt som inkluderar aktörer från Färöarna, Grönland eller Åland prioriteras. Förhoppningen är att det leder till fler initiativ som bejakar lgbti-personers rättigheter och möjligheter på Färöarna, Grönland och Åland.