Den psykiska ohälsan utgör ett betydande samhälls- och folkhälsoproblem i de nordiska länderna, och flera studier visar dessutom att den har ökat i Norden under de senaste åren. Studier visar att det även finns könsskillnader i psykisk ohälsa och normer om kön, sexualitet och maskulinitet spelar en viktig roll i hur unga män hanterar och upplever sin psykiska hälsa.

En ny forskningsöversikt från NIKK fokuserar särskilt på kunskap om unga mäns psykiska hälsa i relation till dagens villkor och utmaningar inom utbildning och arbetsliv i Norden. Villkoren i skola och arbetsliv kan medföra stress och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa påverkar också motivation till fullföljande av utbildning och ökar risken för osäker anknytning till arbetsmarknaden.

Elin Engström, verksamhetsledare för NIKK, tror att resultatet bidrar till att lyfta fram relationen mellan psykisk ohälsa, utbildning och arbetsliv:

Skolor och arbetsplatser är viktiga platser där unga män kan komma i kontakt med hälsofrämjande insatser och stöd, och de kan ge känslan av att vara en del av ett sammanhang. Samtidigt visar översikten att mycket av den psykisk ohälsan kan grunda sig i dåliga upplevelser av utbildningssystem och dålig arbetsmiljö. Det är viktigt att vi ser över vilka typer av normer och föreställningar som reproduceras i våra nordiska utbildningsinstitutioner och arbetsplatser och ger dem som behöver ett individanpassat stöd.

Studien lyfter även kunskap om vilka konsekvenser Covid-19-pandemin har fått för unga mäns psykiska hälsa, då ökad arbetslöshet, distansundervisning och isolering har riskerat att förstärka en negativ utveckling av det psykiska måendet.