Skip to main content sv

Tidskriften Nora tar temperaturen på feministisk debatt

Vilken roll har staten i arbetet för en mer jämställd och feministisk värld? Den frågan ställer sig den nordiska tidskriften NORA, som 20-årsjubilerar på temat ”Feminist Resistance – Resistance to Feminism”.


Tidskriften Nora, Nordic Journal of Feminist and Gender Research, kom ut med sitt första nummer 1993. I redaktörsordet för jubileumsnumret citerar redaktörerna Kirsten Hvenegård-Lassen och Pauline Stoltz statsvetaren Drude Dahlerup, som i sin artikel i Noras allra första nummer konstaterade att attityden till staten som feministisk aktör svängt: ”många, tidigare skeptiska, aktivister sympatiserar nu med den ”statsfeminism” som utvecklats i samtliga nordiska länder”, skriver Dahlerup 1993.

Men mycket har hänt under de 20 år som gått, konstaterar redaktörerna. Kirsten Hvenegård-Lassen berättar om tankarna bakom med jubileumsnumret.

Varför valde ni temat Feminist Resistance — Resistance to Feminism?

Jubileumsnumret fick det temat eftersom mer eller mindre tillspetsade debatter om vilken status feminismen har idag förekommit i samtliga nordiska länder; det gäller både i den offentliga debatten och i inomfeministiska sammanhang. De frågor som lyfts och som vi ville belysa är till exempel: Är feminismen överspelad eftersom den nått sitt mål – eller har den gått för långt, så att männen idag är offer för kvinnornas maktövertagande? Har statsfeminismen resulterat i en statlig strategi, som har gjort feminismen tandlös?  Hur hanterar feministiska forskare och aktivister att vi inte på ett oproblematiskt sätt kan utgå ifrån att kön och sexualitet skapar entydiga positioner om vems rättigheter och ställning vi kan kämpa för? Vad ställer vi i den förbindelsen upp med för motsättningar som skapas av skillnader som ras och klass?

Vad hoppas ni att numret ska leda fram till?

Vi hoppas att det kan bidra till den debatten – med utmaningar och nyanseringar. Nora är – som namnet Nordic Journal of Feminist and Gender Research antyder – en del av det feministiska projektet och som sådan också förpliktigad till att inte bara förmedla genusforskning, utan också delta i den bredare feministiska debatten.

Var det något som förvånade er gällande de texter ni fick in?

Som vi skriver i redaktörordet så kan vi konstatera att vi fick ganska många bidrag från Sverige. Detta var inte särskilt överraskande, men likväl anmärkningsvärt. Det beror sannolikt på att genusforskningen är ganska mycket starkare i Sverige än i övriga nordiska länder och kanske också på att debatten om feminism är ovanligt vass där, vilket framgår av de artiklarna i det här numret.

Läs mer om Noras jubileumsnummer med temat ”Feminist Resistance–Resistance to Feminism”

Updaterad 6 oktober 2020