Idag är kvinnor i Norden bland de mest yrkesverksamma i världen. Men målet om lika villkor i arbetslivet, som jämställda löner, är långt ifrån uppnått. Med den utgångspunkten initierade Nordiska ministerrådet projektet Lika lön för likvärdigt arbete i Norden 2022. En avgörande fråga för projektet var att bredda fokus från lika lön för lika arbete, till lika lön för likvärdigt arbete. Det övergripande syftet med projektet var att främja dialog och utbyte av erfarenheter och kunskap om hur man kan hantera löneskillnader mellan de nordiska länderna och arbetsmarknadens parter.  

Den senaste rapporten som släppts inom ramen för projektet är Vägar till lika lön för likvärdigt arbete: Förklaringar till undervärderingen av kvinnors arbete i Norden.  

I publikationen diskuteras olika förklaringar till undervärderingen av kvinnors arbete på en könssegregerad arbetsmarknad, med utgångspunkt i en enkät till arbetsmarknadens parter och andra nyckelaktörer i de nordiska länderna. Genom att kombinera olika statistik över könade löneskillnader med teoretiska ansatser och enkätsvar från nyckelaktörer, ger rapporten en djupare förståelse för de komplexa mekanismer som ligger bakom löneskillnaderna mellan kvinnor och män.  

Jimmy Sand är utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning och författare till rapporten: 

Ojämställda löner grundar sig på en kombination av strukturella faktorer, särskilt den starka könssegregeringen, och sociala normer om bland annat kompetens och omsorgsansvar. För att göra någonting åt detta krävs det en kombination av politiska reformer och åtgärder som arbetsmarknadens parter rår över. Det handlar om insatser för att främja jämställdhet i det obetalda hem- och omsorgsarbetet, såväl som det betalda arbetet på arbetsmarknaden. 

Förhoppningen är nu att de tre publikationerna tillsammans med det nordiska nätverk som bildats, kan främja det fortsatta arbetet för att minska löneskillnader och den könssegregerade arbetsmarknaden i Norden.  

Jimmy Sand ser särskilt hur arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll: 

I de nordiska länderna finns det en stark norm om att arbetsgivare och fackföreningar ansvarar för lönebildningen utan inblandning från politiken. De har därför ett stort ansvar att inte bara stå upp för jämställdhet som princip, utan att också genom samverkan vidta åtgärder som åstadkommer faktisk förändring. 

Syftet är att särskilt lyfta fram resultat från EU LGBTIQ Survey (2024) om transpersoners villkor i förhållande till arbetslivet i Danmark, Finland och Sverige. Det är de tre nordiska länder som ingick i undersökningen. Ytterligare inblickar ges också i nationella studier på området från Island och Norge.

Susanna Young Håkansson är utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning och författare till publikationen:

— Förra året publicerade vi en kunskapsöversikt om transpersoners arbetslivsvillkor i Norden. Där beskrivs hur de villkor många transpersoner lever under får allvarliga konsekvenser för ekonomi, livskvalitet och hälsa. Samtidigt är frågor som handlar om vilka konsekvenser dåliga strukturella villkor och ett otryggt arbetsliv får för livet i stort, nästan helt frånvarande i materialet. Dessa perspektiv är exempel på områden där mer nordisk kunskap behövs för att kunna förbättra livsvillkoren för transpersoner i Norden. Den nya publikationen Trans People’s Working Life in Figures är ett steg i den riktningen.  

Genom att sammanfatta data om transpersoners arbetslivsvillkor i de nordiska länderna som tagits fram av den Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) kan publikationen belysa hur arbetslivets villkor hänger samman med andra levnadsvillkor.Datan synliggör också vilka konsekvenser det kan få för hälsa, boende och andra förutsättningar för att leva ett tryggt liv. Det framgår också att det är viktigt att lyfta fram skillnader och variationer inom gruppen transpersoner, samt att visa hur specifika könsidentiteter påverkar transpersoners erfarenheter i arbetslivet.

 Statistiken från den tredje upplagan av EU LGBTIQ Survey publicerades 2024och är globalt en av de största undersökningarna om villkoren för lgbti-personer. Sammantaget visar resultaten att lgbti-personer, och i synnerhet trans- och intersexpersoner, fortsätter att utsättas för hatmotiverat våld, direkt och indirekt diskriminering och andra former av viktimisering, trots lagstadgat skydd. Samtidigt visar resultaten också tecken på framsteg när det gäller vissa indikatorer på öppenhet och säkerhet. Till exempel rapporterar färre lgbti-personer än tidigare att de undviker vissa platser av rädsla eller att de undviker att hålla handen med en partner offentligt.

Susanna Young Håkansson tror att den nya publikationen kan vara ett stöd i arbetet för transpersoners rättigheter i Norden.

— Förhoppningen är att vår nya publikation kan bidra till att hjälpa nordiska arbetslivsaktörer att tydligare få syn på den strukturella diskriminering som finns och fortsätta arbetet för att motverka den.

Trots att lönegapet mellan könen har minskat något över tid finns det fortfarande stora skillnader mellan olika yrken och sektorer. Genom att jämföra lönestatistik går det att åskådliggöra ojämställdhet i lönesättning, men alla nordiska länder har sina specifika utmaningar och brister när det gäller den nationella statistiken. Detta påverkar möjligheten att jämföra löner mellan likvärdiga yrken.

Sedan tidigare är det känt att kvinnor och män får olika lön för lika arbete. Men kvinnor och män arbetar också i hög utsträckning inom skilda yrken och sektorer med olika lönenivåer. Enligt ett EU-direktiv ska lönenivåerna mellan olika arbeten kunna jämföras om dessa är likvärdiga. Men sådana jämförelser har genomförts sparsamt och ännu inte lett till en minskning av lönegapet.

På uppdrag av Nordiska ministerrådet publicerar NIKK nu den andra rapporten, i en serie av tre. Förhoppningen är att rapporten blir ett viktigt bidrag i arbetet för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Norden. Rapporten redovisar en undersökning av hur tillgänglig offentlig statistik kan användas för att analysera löneskillnader mellan kvinnor och män i likvärdigt arbete på nationell nivå i Finland, Norge och Sverige. Med grund i undersökningen har rapportförfattarna tagit fram rekommendationer som nationell statistik skulle behöva uppfylla samt vilken statistik som borde vara tillgänglig för analyser om kön och lön för likvärdigt arbete på nationell nivå.

Konferensen tog avstamp i kunskapsöversikten ”Transpersoners arbetslivsvillkor i Norden” som publicerades av NIKK våren 2024. I kunskapsöversikten sammanställs resultat från nordiska studier, och den sammantagna bilden visar att transpersoner* möter särskilda hinder i arbetslivet. Diskriminering och dåligt bemötande påverkar såväl rekryteringsprocesser som arbetsmiljö och möjligheter till karriärsutveckling, vilket får konkret betydelse, inte minst för transpersoners ekonomi. 

Under konferensen delades kunskap och erfarenheter från forskning, politik, myndigheter, arbetslivsaktörer och civilsamhällesorganisationer. Något som särskilt lyftes var arbetsgivarnas och fackförbundens ansvar. Diskriminering av transpersoner är förbjudet i alla de nordiska länderna, men fortgår ändå. Det framgår till exempel i studien ”Hiring Discrimination Against Transgender People: Evidence from a Field Experiment”, som presenterades under konferensen i Stockholm.  

— Diskriminering är inte bara en upplevelse utan ett mätbart, verkligt problem som påverkar transpersoner, sa Ali Ahmed, forskare vid Linköpings universitet, och initiativtagare till studien. 

Flera av konferensens talare framhöll att det behövs insatser i de nordiska länderna för att se till att diskrimineringslagarna efterlevs. Till exempel lyftes behovet av utbildning för rekryterare om hur man undviker att diskriminera. Samtidigt som transpersoner exkluderas från arbetsmarknaden finns även problem inne på arbetsplatserna. Under konferensen presenterades flera aktuella rapporter och guider som erbjuder vägledning för arbetsgivare.  

Experter påtalade också behovet av att sätta ner foten mot den desinformation som sprids om transpersoner, negativa stereotyper som letar sig in även på arbetsplatserna. 

— Arbetslivet sker inte i ett vakuum utan påverkas förstås av vad som händer i det omgivande samhället, konstaterade konferensens moderatorer El Häkkinen och Ugla Stefanía Kristjönudóttir. 

I publikationen ”Ett bättre arbetsliv för transpersoner” kan du ta del av mer kunskap från konferensen, som arrangerades av NIKK. 

* Att vara transperson innebär att ens könsidentitet inte motsvarar det kön som tilldelades en vid födseln. 

Ett bättre liv för transpersoner

Läs rapporten online

Ladda ner och skriv ut rapporten i PDF

Under 2024 har Sverige varit ordförande i Nordiska ministerrådet. Året har präglats av såväl tillbakablickande som krafttag framåt. 50-årsmarkeringen av det nordiska jämställdhetssamarbetet har bland annat uppmärksammats med en jubileumspublikation. I den intervjuas åtta personer som alla har följt utvecklingen från 1974 till i dag, utifrån olika roller och platser. De som intervjuats framhåller att vi i flera avseenden har fått en helt ny värld, där nästan ingen längre ifrågasätter att pappor kan ge lika god omsorg åt sina barn som mammor, och där kvinnor har tagit plats på maktpositioner.

— Det finns många saker att glädjas åt när vi tittar på utvecklingen de senaste fem decennierna vad gäller jämställdhet och lika rättigheter för lgbti-personer. Men samtidigt är det viktigt att vi inte tar framstegen för givet, vi får inte luta oss tillbaka och känna oss nöjda eller klara med kampen. Dessa rättigheter måste fortsatt försvaras. I det sammanhanget har Norden en väldigt viktig uppgift, att stå upp för jämställdhet och jämlikhet. Dessa fri- och rättigheter ska gälla alla; kvinnor, flickor, pojkar, män eller oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Det säger Sveriges jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg, som lett arbetet i Nordiska ministerrådet för jämställdhet och lgbti under året.

Nytt femårigt samarbetsprogram

Även om mycket har hänt inom jämställdhetsområdet under de senaste 50 åren, finns fortfarande utmaningar. I slutet av 2024 lanserade Nordiska ministerrådet ett nytt samarbetsprogram inom jämställdhets- och lgbti-området, som sätter upp nya mål för åren 2025-2030.

I det nordiska samarbetsprogrammet lyfts bland annat behovet av ytterligare satsningar för att motverka könsbaserat och sexuellt våld. I samma program lyfts också vikten av fortsatt arbete mot diskriminering och för jämställdhet på arbetsmarknaden. Även ojämlikhet inom hälsa, välstånd och livskvalitet lyfts som ett område där de nordiska länderna behöver kraftsamla. Ett mål är att hälso- och sjukvårdspersonal ska ha bättre kunskap på lgbti-området, för att säkerställa att alla medborgare i Norden har tillgång till likvärdiga och inkluderande vårdtjänster.

Fokus på transpersoners villkor i arbetslivet

En fråga som har lyfts under det svenska ordförandeskapet 2024 är transpersoners situation i arbetslivet. Under våren släpptes en nordisk kunskapsöversikt som sammanfattar resultat från flera nationella studier. Kunskapsöversikten visar att fördomar och dåligt bemötande påverkar såväl rekryteringsprocesser som arbetsmiljö och möjligheter till karriärsutveckling, vilket får stora konsekvenser för transpersoners liv och ekonomi.

Under hösten 2024 följdes kunskapsöversikten upp med en konferens i Stockholm. Där samlades politiker och företrädare från arbetsgivare, fackförbund och organisationer. Under en heldag utvecklades kunskapen och deltagarna diskuterade åtgärder som kan bidra till att fler transpersoner får chans att komma ut på arbetsmarknaden och in på arbetsplatser som inte diskriminerar eller trakasserar.

Sveriges jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg inledde konferensen.

— Konferensen erbjöd en viktig arena för olika aktörer att utbyta erfarenheter från arbetet med att stå upp för transpersoners lika rättigheter i arbetslivet. Det är angeläget att vi samlar de som jobbar med frågorna för att inspirera och lära av varandra.

Nytt löfte från regeringarna i Norden

Under konferensen om transpersoners arbetslivsvillkor återkom flera talare till att det syns ett växande motstånd mot transpersoners rättigheter. Detta kopplades till ett hårdnande tonläge generellt gentemot arbete för jämställdhet och jämlikhet, både i Norden och i andra länder.

Att det finns ett växande motstånd globalt mot jämställdhet, kvinnors och flickors och lgbti-personers rättigheter har även uppmärksammats av de nordiska regeringarna. I slutet av det svenska ordförandeskapsåret antog Nordiska ministerrådet för jämställdhet och lgbti den gemensamma deklarationen och programmet Pushing for Progress. Deklarationen med tillhörande treåriga program som gäller 2025–2027 är ett löfte om att de nordiska regeringarna både kommer försvara de framsteg som har gjorts inom jämställdhets- och lgbti-området, och driva på för nya reformer. Nordiska ministerrådet avsätter totalt 10 miljoner danska kronor för att stärka arbetet globalt för jämställdhet och lika rättigheter för alla. Nordiska ministerrådet meddelade i samband med att deklarationen signerades att man inleder ett samarbete med Bill & Melinda Gates Foundation som en strategisk partner i arbetet.

— Vi är övertygade om att lösningar på globala utmaningar ligger i samarbete med andra som också driver utvecklingen framåt, säger Paulina Brandberg. 

Att stärka medborgarnas förutsättningar för en god hälsa är centralt för att klara kommande kriser. Samtidigt är utmaningarna inom välfärdens hälso- och sjukvård stora. Lärdomar från pandemin visade att krishanteringen gick hand i hand med utvecklande av kunskap. Forskning spelar därför en viktig roll.

Hur kan de nordiska länderna utveckla välfärd och välfärdstjänster utifrån viktiga behov både idag och framöver? Det rör sig om komplexa frågor som behöver belysas utifrån flera olika perspektiv, däribland genusperspektiv. För att aktualisera en nordisk diskussion tog Nordiska ministerrådet initiativ till ett projekt som ska resultera i en publikation och ett seminarium.

Deltagande forskare och ämnen

Efter en öppen utlysning har nu beslutats att följande forskare kommer delta i projektet: Paula Mulinari, Institutionen för socialt arbete, Malmö Universitet, Ann Liljas och Bo Burström, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, John Lapidus, Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet samt Ann-Zofie Duvander och Minna Lundgren, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet.

I en gemensam publikation kommer forskarna belysa aspekter av välfärdens hälso- och sjukvård i Norden,  för en god framtida beredskap. Texterna kommer att ha formen av essäer och belysa följande ämnen:

• Drömmar och reflektioner om relationen mellan tid och omsorg bland välfärdspersonal
• Förhindra ojämlikheter i hälsa och omsorg av äldre
• Den dolda välfärdsstaten
• Sårbarheter i strategin om krigsplacering

Essäerna tar avstamp i forskning om vårdpersonal och om osynligt arbete, vård av äldre vuxna i Norden och vårdvalsreformer, privata sjukvårdsförsäkringar,  föräldraledighet och barnomsorg samt kris- och riskkommunikation.

Projektet administreras av NIKK och har som mål är att bidra med kunskap för att bättre förstå och analysera utmaningar och möjligheter, för att fatta beslut som stärker krisberedskapen och välfärdens resiliens i Norden, med fokus på hälso- och sjukvård ur genusperspektiv.

Kort om fonden

Fonden vänder sig till en bred målgrupp och utlysningen är öppen för olika verksamheter och organisationer, som tillexempel frivilligorganisationer, myndigheter och andra offentliga verksamheter och små- och medelstora företag.

Fonden finansierar projekt där minst tre olika organisationer, från minst tre nordiska länder medverkar. Färöarna, Grönland och Åland kan utgöra ett land, och det är också möjligt att inkludera ett baltiskt land i en ansökan med åtminstone två nordiska länder. Det är möjligt att inkludera fler länder än tre.

Fondmedlen kan exempelvis användas till att ta fram gemensamma metoder, ny kunskap eller arrangera konferenser och utveckla nätverk.

Så går ansökan till

Ansökan görs genom ett formulär under ansökningstiden som finns tillgängligt på nikk.no.

Söker ni inspiration till projekt, läs gärna på vår webbplats om beviljade projekt och i vår jubileumspublikation 10! – Resultat från 10 år av samarbete genom Nordisk jämställdhetsfond.  

Under det halvsekel som det nordiska samarbetet pågått har formerna både utvecklats och förändrats, och sedan 2020 omfattar det även lgbti*-personers rättigheter.  Vad har hänt under dessa 50 år? Hur såg situationen ut 1974, finns det några händelser som haft en speciell betydelse och vad kan sägas om det nordiska samarbetet och dess betydelse för jämställdhetsarbetet i Norden? 

NIKK har intervjuat åtta personer med olika bakgrund och kunskap, bett dem reflektera över åren som gått och även blicka lite framåt. Publikationen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Den gör några nedslag i historiska händelser genom personer som förmedlar sin kunskap, erfarenhet och personliga reflektioner. Intervjuerna har fokus på teman som familje- och välfärdspolitik, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, jämställdhetspolitikens organisering och lgbti-personers rättigheter.  

Vi hoppas att denna jubileumspublikation kan ge verksamma inom området en möjlighet att reflektera över tiden som gått. Att känna stolthet över de framsteg som gjorts, men också en vilja och kraft att ta tag i nuvarande och framtida utmaningar, säger Elin Engström, verksamhetsledare för NIKK. 

Under dessa 50 år har enträget arbete från aktiva inom både civilsamhället och politiken gjort Norden till en av världens mest jämställda regioner. Men trots att jämställdhetsarbetet har varit prioriterat finns det fortfarande tydliga skillnader när det gäller villkor för kvinnor, män och lgbti-personer i Norden. Därför fortsätter det nordiska samarbetet. Nästa år träder ett nytt samarbetsprogram på området i kraft, för perioden 2025–2030. 

*Lgbti är en förkortning av engelskans lesbian, gay, bisexual, trans och intersex. Förkortningarna kan variera i de nordiska länderna, men lgbti används genomgående i det officiella nordiska samarbetet, liksom det görs i andra internationella organisationer. 

Inom Nordiska ministerrådets tvärsektoriella program Hållbara livsstilar i Norden 2021-2024 har NIKK genomfört projektet Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv som resulterade i kunskapsunderlaget Klimat, kön och konsumtion. Rapporten synliggör, utmanar och bidrar till insikter om könsstereotyper i relation till konsumtion och livsstil. Den visar bland annat att omsorgsideal kan vara en viktig nyckel till grön omställning.

– Personer med omsorgsansvar, oavsett könstillhörighet, tenderar att även ta mer ansvar för klimatet och göra mer miljövänliga livsstilsval, sa Jimmy Sand i sin presentation av resultaten från NIKKs publikationer inom programmet Hållbara livsstilar i Norden, på konferensen Sustainable Living Summit i Stockholm 15 oktober (konferensen spelades in och kan ses i efterhand).

Konferensen markerade slutevent för Hållbara livsstilar i Norden och anordnades av Nordregio, som har koordinerat programmet sedan 2023. I konferensens programpunkt What impacts young people’s lifestyle choices? lyftes särskilt fram resultaten från den nya rapporten Climate, Youth and Gender – Inclusion strategies for Nordic youth movement, som NIKK har skrivit på uppdrag av Nordregio. Studien uppmärksammar utmaningar i skärningspunkten mellan klimatengagemang, kön och andra kategorier, med särskilt fokus på unga människor i Norden.

I samband med arbetet inom Hållbara livsstilar i Norden samlade NIKK även resultat i tidigare rapporter från NIKK och gav ut publikationen Genusperspektiv på gröna jobb i Norden. Rapporten visar på kopplingar mellan frågor som rör könsuppdelade utbildningsval och könssegregering på arbetsmarknaden, normer kring kompetens och fördelningen av omsorgsarbete, i förhållande till omställningen till gröna jobb. Programmet har betytt mycket för samverkan mellan flera olika sektorer och samarbetsorgan inom det nordiska samarbetet. Intresset för de rapporter som NIKK har tagit fram inom programmet har varit stort och NIKK har presenterat dem i flera olika sammanhang, i urval här:

• Rapporten Klimat, kön och konsumtion – en forskningsöversikt med genusperspektiv på hållbara livsstilar presenterades vid ett internt seminarium för departementsmedarbetare i Oslo i september 2022 och lanserades vid ett event i Köpenhamn i december 2022.
• Presentation av Klimat, kön och konsumtion vid Nordiska rådets utskott för ett hållbart Norden i januari 2023, vid Forum Jämställdhet i Malmö i februari 2023 samt vid ett seminarium som anordnades tillsammans med Ålands landsskapsregering i Mariehamn i april 2023. 
• I maj 2023 presenterade NIKK rapporten Klimat, kön och konsumtion i ett panelsamtal på konferensen LOGIN i Vilnius, programpunkten anordnades av Nordiska ministerrådets kontor i Litauen som en del av Nordic Talks.  
• Medial uppmärksamhet med exempelvis artiklar i Dagens Nyheter: Kvinnor mer engagerade i klimatfrågan och i Nya Åland: Stereotyper om manligt och kvinnligt försvårar klimatarbete samt i Dagens ETC: Var är killarna i kampen för klimatet? | Dagens ETC
• Presentation (public lecture) baserad på rapporterna Klimat, kön och konsumtion samt Genusperspektiv på gröna jobb i Norden, vid Institut for mennesker og teknologi, Roskilde universitet i december 2023. I samband med presentationen deltog NIKK även vid ett akademiskt seminarium med forskargruppen Scandinavian Sustainability Transitions Revisited in an Intersectional Perspective. 
• Rapporten Climate, Youth and Gender – Inclusion strategies for Nordic youth movement lanserades i augusti 2024 vid Nordregios webinarium Where are the boys in climate action?