− När jag är ute i gymnasieskolor och pratar jämställdhet, hör jag att många är upptagna av en sak: Rätten till den egna kroppen, i vid bemärkelse, säger Emma Holten, en av Danmarks mest inflytelserika unga feminister.

Rätten att slippa sexistisk mobbing på nätet, rätten till könsbekräftande behandling, rätten till abort, till preventivmedel, rätten att gilla sin kropp hur den än ser ut – det engagerar.

Det internationella fokuset kommer att märkas på flera sätt under året. Till exempel kommer de nordiska länderna att hålla ett stort gemensamt program under den årliga internationella kvinnokonferensen i New York i mars. Under det nordiska programmet kommer unga talare att spela huvudrollen.

− Många unga idag var inte ens födda när Pekingplattformen skrevs. Det är viktigt att involvera dem och få deras syn på vilka frågor som är viktiga, säger Kira Appel, biträdande chef för Jämställdhetsdepartementet i Danmark.

Pekingplattformen är ett tilläggsdokument till FN:s kvinnokonvention. Det är formulerat som en handlingsplan i 12 punkter och antogs av FN år 1995. Kira Appel beskriver plattformen som en milstolpe i det internationella jämställdhetsarbetet.

− Det blev något att samlas kring och frågorna är fortfarande aktuella. Det behövs fortsatt fokus på implementering av handlingsplanen. Samtidigt måste vi också lyssna på unga och lyfta in nya frågor som inte finns med i planen, säger hon.

Efter konferensen i New York, längre fram i vår, kommer det att hållas en nordisk ungdomskonferens i Köpenhamn med fokus på ungdomars visioner for framtidens jämställdhetspolitik. För att ytterligare stärka ungas röster lanserar de nordiska länderna även kampanjen #GenerationEqualityNordic, som genomförs i synergi med UN Women’s kampanj #GenerationEquality.

Fyra prioriterade områden

Det nordiska jämställdhetssamarbetet utgår under år 2020 från fyra prioriterade ämnesområden. Utöver det internationella fokuset på Pekingplattformen kommer det att riktas särskild uppmärksamhet mot områdena våld och trakasserier, män och jämställdhet samt LGBTI-frågor.

Det nordiska samarbetet kring LGBTI-frågor är fortfarande under uppbyggnad. Nordiska ministerrådet har beslutat att frågorna ska förvaltas inom jämställdhetsområdet och nya medel har skjutits till.

− Alla de nordiska länderna är enade om att LGBTI-personer är en grupp som utsätts för diskriminering och man ser att det finns en nytta i att samarbeta och lära av varandra, säger Kira Appel.

I ett första steg genomförs nu en kartläggning av vad som kan göras på nordisk nivå. LGBTI-organisationer från alla de nordiska länderna har involverats i processen, som ska mynna ut i förslag på hur Nordiska ministerrådet kan jobba vidare för att förbättra LGBTI-personers livsvillkor.

Maskulinitet i fokus

Under året kommer Nordiska ministerrådet att genomföra en rad aktiviteter på jämställdhetsområdet. I juni hålls till exempel ett seminarium på Grönland om våld i nära relationer och i september är Nordiska ministerrådet med och arrangerar internationella konferenser i Estland och Lettland. Längre fram i höst hålls även en konferens om den så kallade ”manosfären” på internet där män organiserar sig och odlar hyperkonservativa, kvinnofientliga idéer kring maskulinitet.

Både maskulinitetsfrågorna och arbetet mot våld har sedan många år en given plats i det nordiska jämställdhetsarbetet. Inom de här områdena dyker det också hela tiden upp nya frågor, förklarar Kira Appel. Hon knyter tillbaka till den kommande internationella kvinnokonferensen i New York:

− Jag tycker att det är viktigt att vi i Norden, som har jobbat länge med jämställdhetsfrågor, kan gå före och lyfta nya problem till ytan. Jag hoppas också att vi ska få fram hur viktigt det är att fortsätta jobba med Pekingplattformen och motarbeta den backlash som nu syns runtom i världen, säger hon.

Metoo-konferensen som hölls i Reykjavik i september lockade omkring 800 besökare. Bland dem fanns forskare, representanter från kvinnorörelsen, politiker och aktivister.
− Målet var att belysa metoo ur ett intersektionellt perspektiv. Jag tycker att det lyckades väldigt bra, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir, senior rådgivare för jämställdhet hos Islands statsminister.

Bland metoo-konferensens talare fanns flera framstående föreläsare som Angela Davis, Roxanne Gay och Emma Holten.
− Det finns inga enkla lösningar på problemet med sexuella trakasserier men arbetet är högt prioriterat i Norden och kommer fortsätta att vara det framöver, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

De nordiska jämställdhetsministrarna har bland annat beslutat att ta frågan vidare genom att finansiera ett treårigt forskningsprojekt om sexuella trakasserier i arbetslivet.

Fyra prioriterade områden

Det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet utgick under 2019 från fyra prioriterade ämnesområden:

• våld mot kvinnor och sociala konsekvenser mot bakgrund av metoo,
• jämställdhet på arbetsmarknaden och lika lön,
• män och jämställdhet samt
• jämställdhet i Norden och Arktis.

Under året har det bland annat arrangerats workshops om män och jämställdhet i Torshavn och Köpenhamn. Nordiska ministerrådet har också tagit fram studien ”State of Nordic Fathers” tillsammans med Promundo. ­­

Jämställda löner i fokus

Våren 2019 hölls den internationella konferensen Nordic Future of Work i ett samarbete mellan Nordiska ministerrådet och Internationella arbetsorganisationen (ILO). Under konferensen lyftes bland annat könssegregeringen på arbetsmarknaden och vägar mot jämställda löner. Särskilt när det gäller lönerna finns just nu flera länder som tänker nytt och testar nya metoder, menar Rósa Guðrún Erlingsdóttir. År 2018 införde till exempel Island en ny lag som innebär att alla stora arbetsgivare måste kunna visa att de betalar lika lön för lika arbete.

Under Nordic Future of Work diskuterades även mäns ansvar för barn och hushåll.  

− Det märktes att det finns ett stort intresse för de frågorna och för lösningarna som vi har i den nordiska modellen, till exempel de öronmärkta pappamånaderna i föräldraledigheten, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

”Vi har lösningar som fungerar”

Att nå ut internationellt med goda exempel från den nordiska jämställdhetspolitiken har varit ett uttalat mål under 2019.

− Vi har lösningar som fungerar och det ska vi berätta om. Det handlar inte om att tala om för andra hur de ska göra utan om att få till en dialog, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

Som en del i den internationella satsningen hade Nordiska ministerrådet stark närvaro under CSW i New York. Inför mötet skrev de nordiska jämställdhetsministrarna under en gemensam deklaration där de lovade att ”leverera gentemot jämställdhetsmålet i Agenda 2030 med oförsonlig kraft”.

I samband med årsskiftet lämnar Island ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vidare till Danmark, Grönland och Färöarna.

− De kommer att bygga vidare på det internationella arbetet. 2020 är ett stort jämställdhetsår i och med 25-årsjubileumet av Pekingplattformen, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

 Charlie Olofsson