De två övergripande temana för det nordiska jämställdhetssamarbetet under 2015 är ”det offentliga rummet” och ”välfärd och innovation”. Vid årsskiftet tog Danmark över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet efter Island och de har redan planerat en rad aktiviteter. En av huvudprioriteringarna inom temat välfärd och innovation är att minska ungdomars könsbundna val av utbildning och yrke. Tanken är att kartlägga och sprida positiva erfarenheter kring hur man kan få fler unga tjejer att läsa vidare inom naturvetenskap, matematik och teknik.

– Tyvärr är det fortfarande så i Danmark och resten av Norden att både flickor och pojkar låter traditionella könsmönster styra valet av utbildning. Det är synd, både för individerna och för samhället i stort, att deras potential inte utnyttjas, säger Manu Sareen, Danmarks social- och jämställdhetsminister.

Goda exempel i ny handbok

Redan idag arbetar lärosäten runt om i Norden för att fler flickor ska få upp ögonen för naturvetenskapliga ämnen. I Danmark har man exempelvis goda erfarenheter av ”Girls Day in Science”, en mässa som riktar sig till flickor i grundskolan som står inför gymnasievalet. På mässan får de möjlighet att träffa representanter från olika företag och höra om deras arbete. Eleverna blir även erbjudna praktikplatser.

– Vår erfarenhet är att flickornas inställning förändras när de upptäcker vad företagen faktiskt gör. De blir mer benägna att bryta mot traditionella, könsbundna förväntningar, säger Manu Sareen.

Han påpekar att det finns behov av att fler utbildningsinstitutioner och aktörer tar tag i problematiken. Danmark vill genomföra ett större forskningsprojekt, där goda erfarenheter kartläggs och dokumenteras. Det ska resultera i en handbok som kommer att översättas till alla nordiska språk.

Kvinnor lämnar glesbygden

En annan fråga som ryms under välfärdstemat är glesbygdsproblematiken. I de nordiska länderna finns  en trend att många unga kvinnor lämnar glesbygden för att utbilda sig i städerna. Männen däremot är mer benägna att stanna kvar, eller flytta tillbaka efter examen. Samtidigt minskar utbudet av traditionellt manliga yrken i glesbygden och många blir arbetslösa.

– Det kan leda till att vissa samhällen avfolkas. Det föds färre barn, husen förfaller och det lokala livet dör ut. Det finns en tydlig koppling mellan befolkningsflöden och jämställdhetsfrågor. Därför vill vi fokusera på detta och diskutera vad som kan göras åt problemen, säger Manu Sareen.

Det danska ordförandeskapet har tillsatt ett forskningsprojekt där man kartlägger utmaningarna. Problematiken är påtaglig i Västnorden, på Färöarna och Grönland. Därför planeras ett seminarium på Grönland till sommaren dit olika aktörer kommer att bjudas in. Resultatet från seminariet, insamlade tips och erfarenheter, ska sedan dokumenteras och spridas.

Sexistiska kommentarer – ett demokratiproblem

”Jämställdhet i det offentliga rummet” är ett annat huvudtema i det nordiska samarbetet. År 2015 fyller den kvinnliga rösträtten 100 år i Danmark och Island. I Finland fick kvinnor börja rösta redan 1906. De nordiska länderna har alltså en lång tradition av kvinnorepresentation i politiken, men fortfarande finns en ojämn representation i det offentliga rummet. Enligt Manu Sareen syns det till exempel på hur kvinnor diskuteras och behandlas i medier och sociala nätverk.

– Vi ser en växande trend av att kvinnor som uttalar sig i den offentliga debatten utsätts för sexistiska kommentarer, smutskastning eller direkta hot. Det är helt oacceptabelt. Det är viktigt att kvinnor och män deltar på lika villkor i den offentliga debatten, annars har vi ett demokratiskt problem.

”Jämställdhet i det offentliga rummet” är ett brett tema som rymmer frågor om både representation, vardagssexism, anti-feminism och jämställdhet i medierna. Exakt vilka frågor som ska prioriteras bestäms vid det nordiska jämställdhetsministermötet i maj. Frågorna kommer sedan att följas upp med expertseminarier, som kan resultera i förslag på lösningar.

– Det finns mycket att göra. Jag ser fram emot att prata med mina nordiska kollegor om hur vi ska skapa bättre förutsättningar för jämställdhet i den offentliga sfären, säger Manu Sareen.