Trots att lönegapet mellan könen har minskat något över tid finns det fortfarande stora skillnader mellan olika yrken och sektorer. Genom att jämföra lönestatistik går det att åskådliggöra ojämställdhet i lönesättning, men alla nordiska länder har sina specifika utmaningar och brister när det gäller den nationella statistiken. Detta påverkar möjligheten att jämföra löner mellan likvärdiga yrken.

Sedan tidigare är det känt att kvinnor och män får olika lön för lika arbete. Men kvinnor och män arbetar också i hög utsträckning inom skilda yrken och sektorer med olika lönenivåer. Enligt ett EU-direktiv ska lönenivåerna mellan olika arbeten kunna jämföras om dessa är likvärdiga. Men sådana jämförelser har genomförts sparsamt och ännu inte lett till en minskning av lönegapet.

På uppdrag av Nordiska ministerrådet publicerar NIKK nu den andra rapporten, i en serie av tre. Förhoppningen är att rapporten blir ett viktigt bidrag i arbetet för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Norden. Rapporten redovisar en undersökning av hur tillgänglig offentlig statistik kan användas för att analysera löneskillnader mellan kvinnor och män i likvärdigt arbete på nationell nivå i Finland, Norge och Sverige. Med grund i undersökningen har rapportförfattarna tagit fram rekommendationer som nationell statistik skulle behöva uppfylla samt vilken statistik som borde vara tillgänglig för analyser om kön och lön för likvärdigt arbete på nationell nivå.

Publikationen är den första i en serie rapporter från ett projekt, initierat av Nordiska ministerrådet, med syftet att minska de löneskillnader som fortfarande finns. Projektet genomförs av Nordisk information för kunskap om kön, NIKK.

En historia om mycket ord och lite handling

I publikationen beskrivs lagstiftning och politiska initiativ i de nordiska länderna, och det förs en diskussion om implementeringen av EU:s lönetransparensdirektiv med fokus på temat likvärdigt arbete. Rapporten ger också en enkel överblick över de nordiska arbetsmarknadsmodellerna och belyser skillnader för möjligheterna att arbeta för lika lön för lika och likvärdigt arbete. Särskild uppmärksamhet ägnas åt samspelet mellan lagstiftning, lönekollektivavtalen och krav på rapportering av lönestatistik relaterad till ett internationellt system med yrkeskoder.

Publikationen är skriven av juristen Eberhard Stüber, som bland annat har arbetat som utredare på Jämställdhetsombudsmannen och som senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, båda i Sverige.

Övriga två rapporter i serien publiceras vintern 2024/2025.

FN:s internationella toppmöte för kvinnors rättigheter, Commission on the Status of Women, CSW, samlar varje år medlemsländerna för att sätta mål för det globala jämställdhetsarbetet och ta fram åtgärder för att främja jämställdhet. Under 2024 äger toppmötet rum 11-22 mars, temat är ekonomisk utsatthet och hur den ska motverkas för att nå egenmakt för kvinnor och flickor.  

De nordiska länderna har samarbetat i över 40 år för att främja jämställdhet i alla delar av samhället och har viktig kunskap att bidra med, kopplat till ekonomisk utsatthet. På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram ett kunskapsunderlag som belyser ett urval av relevanta områden.  

Kvinnor är överrepresenterade

Trots väl utbyggda välfärdssystem i Norden så är fattigdom ett växande problem. Fler nordbor lever idag i ekonomisk utsatthet, jämfört med tio år sedan, och i flera av de nordiska länderna har klyftorna mellan fattiga och rika ökat. 

– Att ett växande antal barn lever i fattigdom är särskilt allvarligt, liksom att många pensionärer, särskilt kvinnor, lever i ekonomisk utsatthet. För att fattigdom kraftfullt ska kunna bekämpas krävs därför att människors hela livslopp beaktas, från barndom, genom livet som ungdom och vuxen till ålderdomens pension, säger Susanna Young Håkansson, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och kunskapsunderlagets författare. 

Kvinnor är överrepresenterade inom den grupp som lever i relativ fattigdom och löper generellt en högre risk att hamna i fattigdom än vad män gör. Kunskapsunderlaget tar upp flera strukturella förklaringar till att mäns ekonomi gynnas och kvinnors ekonomi missgynnas. Det finns också behov av att se till fler perspektiv än ålder: Att förstå hur ekonomisk utsatthet påverkar livet för olika grupper.  

Våld i relation till ekonomisk utsatthet

Det är även angeläget att lyfta våld i relation till ekonomisk utsatthet. Även om långt ifrån alla som lever i ekonomisk utsatthet utsätts för våld, så är våld närvarande och har lett till fattigdom för många av de mest ekonomiskt utsatta grupperna.  

– Välfärdssystem, myndigheter och arbetsgivare måste gemensamt ta ett ansvar för att minska konsekvenserna av ekonomiskt våld. Internationellt, till exempel i Storbritannien, finns erfarenhet av  hur detta kan göras, där socialtjänst och andra involverade myndigheter får resurser för att skapa och utveckla stödsystem för att stötta personer som utsätts för ekonomiskt våld, säger Susanna Young Håkansson. 

Det nordiska kunskapsunderlaget Ekonomisk utsatthet i alla åldrar betonar vikten av att beakta människors hela livslopp och visar på olika gruppers villkor. Det tar också upp ekonomiskt våld i olika former, konsekvenser för de utsatta och behov av stödstrukturer. Underlaget sammanfattas i ett antal nyckelbudskap. 

Följande tre projekt har beviljats medel från Nordisk LGBTI-fond:

LGBTI och åldrande i de nordiska länderna
Projektet planerar en konferens för experter, yrkesverksamma och representanter från målgruppen för att skapa ett nordiskt nätverk för att kunna dela kunskap, erfarenheter, samarbeta och lyfta LGBTI-perspektivet i nordiska politiska processer. Läs mer om projektet här.

Utveckling av utbildningsprogram för att stödja LGBTI+-personers välbefinnande i skolan
Skolmiljöer genomgår en tillbakagång där hat och våld mot LGBTI+-elever ökar. Genom detta projekt ska lärare och skolpersonal i Norden få tillgång till utbildning och forum för att dela erfarenheter och kunskap om hur LGBTI+-elevers trygghet kan öka. Läs mer om projektet här.

Trans, arbetsmarknad, plånbok
Projektet vill synliggöra konsekvenser av diskriminering av transpersoner. En studie kommer att utföras för att ta fram jämlikhetsdata för transpersoner, med fokus på arbetsmarknad och privatekonomi. Studiens resultat kommer att presenteras i en rapport samt spridas på en slutkonferens under 2024. Läs mer om projektet här.

Nordisk LGBTI-fond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om utlysningen 2024 kommer senare i år.

Den nordiska konferensen Prevent and Intervene – Ending Sexual Harassment at Work, på Litteraturhuset i Oslo 30 oktober, följer upp resultaten från de fem projekt som beviljats medel i den nordiska forskningssatsningen om sexuella trakasserier i arbetslivet 2021-2023.

– Fokus på preventivt arbete och samverkan mellan olika arbetslivsaktörer är vad som gör denna forskningssatsning unik. Det ska därför bli väldigt spännande, både att få ta del av projektens resultat och att lyssna på samtal och reflektioner kring just nordisk samverkan i arbetet mot sexuella trakasserier i arbetslivet, säger Maja Lundqvist, koordinator för konferensen.

Våld, trakasserier och andra former av utsatthet i arbetslivet är stora samhällsutmaningar, med allvarliga konsekvenser för enskilda individer och arbetsorganisationer. Samtidigt finns stora kunskapsluckor när det gäller metoder för att förebygga och förhindra våld och trakasserier, skydda utsatta personer och verka proaktivt i arbetsmiljöer. På konferensen, som hålls på engelska, samtalar beslutsfattare, representanter för arbetslivet och forskare om utmaningar och lösningar. Utöver reflektioner och slutsatser från de fem finansierade projekten diskuteras även nordiska dimensioner av kunskap om sexuella trakasserier, samt förutsättningar för att utveckla och implementera ny kunskap på området.

Forskningssatsningen är ett initiativ från samtliga nordiska jämställdhetsministrar. Den är ett tvärsektoriellt Nordiskt samarbete mellan jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Satsningen administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Relaterade notiser