Syftet med rapporten Hälsa, välmående och livsvillkor bland unga LGBTI-personer i Norden är att sprida kunskap och erfarenheter i regionen, för att bidra till bättre levnadsvillkor. Rapporten består av två delar: 

• En forskningsöversikt som beskriver forskningsläget om unga LGBTI-personers hälsa och välmående i de nordiska länderna och  
• En kartläggning som presenterar ett urval av insatser för att förbättra unga LGBTI-personers välmående i Norden 

Påverkar hälsan 

De studier som fokuserar på psykisk hälsa och erfarenheter av bland annat depression, ångest och stress visar att en sexualitet eller könsidentitet som går bortom normen förefaller ha stor påverkan på den psykiska hälsan. Särskilt transpersoner rapporterar högre nivåer av psykisk ohälsa.  

Studier visar att det även är betydligt vanligare med självskadebeteende,  självmordstankar och självmordsförsök bland unga LGBTI-personer, säger Anna Siverskog, filosofie doktor, lektor vid hälsohögskolan på Jönköping University och den som skrivit forskningsöversikten. 

LGBTI-gruppen rapporterar också sämre fysisk hälsa, i synnerhet transpersoner. Flera studier pekar mot att bruk av alkohol och droger är större i LGBTI-gruppen. De visar också att normer i sportsammanhang kan påverka vilka unga som känner sig välkomna där. 

Normer och livsvillkor 

Studierna visar att många unga LGBTI-personer inte kan vara så öppna med sin sexualitet eller könsidentitet som de önskar. Sexuella trakasserier och utsatthet för våld förefaller vara vanligt. Särskilt transpersoner sticker ut när det gäller att ha blivit utsatta för kränkande bemötande, behandling eller trakasserier. Våldet polisanmäls sällan. Rapporten lyfter bland annat fram resultat från studier med fokus på skola, arbetsliv, att växa upp på landsbygden, betydelsen av geografi och sammanhang där religion och konservativa normer är starka.  

Rapporten tar också upp faktorer som skapar skillnader inom LGBTI-gruppen. Till exempel rapporterar unga bisexuella ofta något sämre välmående jämfört med unga homosexuella. Det går också att i flera studier se skillnader mellan homo- och bisexuella tjejer och killar.  

En återkommande förklaringsmodell i studierna är att de svårigheter som unga LGBTI-personer upplever i vardagen handlar om så kallad minoritetsstress. Det är ett begrepp för att beskriva en minoritetsposition som medför en ökad risk att utsättas för olika psykosociala stressfaktorer (som till exempel att behöva förhålla sig till mobbning, diskriminering och våld).  Därför hamnar kunskapshöjande åtgärder i fokus när studierna lyfter rekommendationer.  

Insatser i Norden 

Kartläggningen tar upp insatser som utförs på kommunal, regional och nationell nivå, och är inhämtade från olika delar av Norden. Insatserna riktas direkt till de unga och till professioner som möter dem, exempelvis skol- och vårdpersonal. Andra åtgärder kan handla om att öka kunskapen om unga LGBTI-personers situation och att ge nyckelmyndigheter i uppdrag att särskilt fokusera på gruppen. 

Det är främst de nationella LGBTI-organisationerna som står bakom de verksamheter som riktar sig direkt till målgruppen, men det kan även vara fritidsledare eller socialsekreterare lokalt i kommunen/regionen. Det är också vanligt med samarbeten mellan organisationerna och yrkesgrupperna. LGBTI-organisationer fungerar i regel som en kunskapsbank, och ger professionella utbildning och kompetensutveckling i frågor som rör unga LGBTI-personers hälsa och livsvillkor  

Rapporten presenteras under World Pride 

Rapporten Hälsa, välmående och livsvillkor bland unga LGBTI-personer i Norden presenteras idag, 16 augusti, under World Pride och paneldebatten “Nordic Ministers gather forces for young LGBTI people’s wellbeing”. 

Sedan 2019 har LGBTI-frågor varit ett område för politiskt samarbete i Norden, och 2020 antog Nordiska ministerrådet världens första regionala LGBTI-strategi. 

*LGBTI är en förkortning av Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender och Intersex. Denna förkortning används i nordiska, och många internationella, sammanhang.