I årets utlysning från Nordiska ministerrådet ingick en öronmärkt insats för projekt som har fokus på jämställdhet i klimatåtgärder i Arktis. Det resulterade i att initiativet TUNDRA, vars syfte är att till att stärka kvinnoledda klimatteknikföretag i tillväxtfas i den arktiska regionen, kunde beviljas medel.

Läs mer om de beviljade projekten här:

Nya maskuliniteter i Norden
Projektets syfte är att undersöka och sammanställa en rapport om mäns reaktioner på mångfaldsinsatser och jämställdhetspraxis på nordiska arbetsplatser.

En komparativ kartläggning av jämställdheten i norskt, svenskt och danskt näringsliv
Projektet syftar till att ta fram och tillgängliggöra statistik på fördelningen mellan män och kvinnor på ledande positioner i svenska, norska, och danska börsbolag, samt kartlägga och utvärdera lagar och andra åtgärder som vidtagits för att öka representationen av kvinnor i ledningsgrupper och styrelser i dessa länder.  

Women in Nordic ITS 2
WIN-ITS 2-projektet syftar till att ta itu med könsgapet i den nordiska transportsektorn, med särskilt fokus på intelligenta transportsystem (ITS). Vi har redan etablerat nätverket Women in Nordic ITS (WIN-ITS), som omfattar Island, Norge, Sverige, Finland och Estland, och genomfört en småskalig forskningsstudie som pekade på vikten av att förändra normer och kultur för att mildra effekten av “läckande pipeline”, där kvinnor lämnar ITS-yrken på grund av förlegade normer, trots framsteg i företagens mångfaldspolicyer och initiativ för lönegap. 

Ökade möjligheter till arbete för ukrainska kvinnor i nordiska landsbygdssamhällen
Ukrainska kvinnor har i stort antal flytt till de nordiska länderna sedan kriget bröt ut i februari 2022. Det här är en unik grupp eftersom många av dem kommer utan partner och med barn och gynnas av vissa politiska åtgärder. Projektet vill i en jämförande studie i tre nordiska länder, Island, Norge och Sverige, undersöka hur gruppen har integrerats på arbetsmarknaden.

REDO Lookout: Promoting gender equality and inclusion in the shipping Industry
Projektet vill främja jämställdhet och inkludering inom sjöfartsbranschen genom samarbete, medvetandehöjande och kunskapsdelande initiativ från och inom Norden, med särskilt fokus på sjöfartsbranschen.

The Nordic way to lifelike representation
På baggrund af eksisterende forskning, analyser og ekspertviden vil projektets netværk af førende nordiske filmskabere udarbejde konkrete guidelines, der kan sikre Nordisk film en nuanceret, realistisk og holistisk fremstilling af unge LGBTI-karakterer, som er i overensstemmelse med nordiske unges virkelighed.

TUNDRA – Empowering women-led climate tech companies in the Arctic region
TUNDRA är ett innovativt initiativ som syftar till att stärka kvinnoledda klimatteknikföretag i tillväxtfas genom skräddarsydd tillgång till experter, finansiering och partnerskap, särskilt i den arktiska regionen.

Towards a gender-just transition – årskonferens för FN:s Global Compact-nätverk i Norden
Konferensen undersöker kopplingen mellan jämställdhet och den pågående klimatkrisen i det nordiska näringslivet. Huvudsyftet är att stärka samarbetet, påskynda förändring och uppmuntra företag att sätta upp ambitiösa mål för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling (5, 8, 10, 13).

Enligt Ungdomsbarometern ser unga i Sverige fortfarande politiska partier och organisationer som bra sätt att påverka i samhället, men gruppen killar och tjejer prioriterar olika. Inte minst i klimatfrågan. 

– Långt fler tjejer än killar ser att stödja eller gå med i en organisation som det bästa sättet att påverka i samhället. Unga tjejer oroar sig också mer för klimatet än unga killar, sa Johanna Göransson, senior konsult på Ungdomsbarometern.

Hon presenterade 2024 års enkät om socialt engagemang bland unga i Sverige, i Nordregios webinarie ”Where are the boys in climate action? How to break the bubbles and join forces” (se inbäddad video på denna sida) den 28 augusti. På webinariet lanserades rapporten ”Climate, Youth and Gender – Inclusive strategies for Nordic youth movements” som NIKK har skrivit för Nordregio inom programmet Sustainable Living.

Flera strategier för att bryta mönstren

Baserat på bland annat intervjuer och en enkät till personer i styrelser för ungdomsorganisationer i de nordiska länderna riktar studien uppmärksamheten mot utmaningar i skärningspunkten mellan klimatengagemang, kön och andra kategorier, med särskilt fokus på unga människor i Norden.

I studien har mönster i ungas engagemang som handlar om genus, jämställdhet och mångfald identifierats. Rapporten ger exempel på hur ungdomsorganisationerna förhåller sig till dessa mönster när det gäller inkludering och rekrytering.

Rapporten föreslår och beskriver ingående flera strategier för att bryta mönstren, för att både internt och externt nå fram till och engagera fler medlemmar; 1) sätt frågan om inkludering och mångfald på agendan, 2) anta en uppförandekod med policys kring diskriminering och trakasserier, 3) skapa en trygg miljö och kultur av öppenhet för olika åsikter, 4) se bortom etablerade mönster i rekrytering och uppsökande verksamhet samt 5) sänk trösklar och formella krav för engagemang.

Utbildning påverkar engagemang

Tidigare forskning visar att personer, både kvinnor och män, som är mer omsorgsorienterade även är mer intresserade av klimatfrågor och mer villiga att anpassa sig till hållbara livsstilar. Resultatet från Ungdomsbarometerns enkät om att unga verkar vara mer oroade för klimatet samtidigt som skillnader syns på gruppnivå mellan killar och tjejer, bekräftas också i den nya rapporten.

– Personer som är ointresserade av eller rentav motståndare till åtgärder för klimat och hållbarhet är till största delen de som identifierar sig som män, sa rapportförfattaren Jimmy Sand, utredare på NIKK.

Samtidigt som unga kvinnor är överrepresenterade inom miljöorganisationer, tyder rapporten på att utbildningsnivå och typ av utbildning kan vara en stark förklaringsfaktor. De som studerar samhällsvetenskap på universitet är oftare engagerade i dessa frågor än till exempel de som går en yrkesutbildning på gymnasiet.

– Det återspeglar mönster i utbildningsval som påvisas också i andra sammanhang, där fler kvinnor än män läser vidare inom högre utbildning och där männen framför allt dominerar inom tekniska utbildningar, sa Jimmy Sand.

Mångfald kan kräva kompromisser

Bristen på resurser är en stor utmaning för arbetet med mångfald och rekrytering, vilket bland annat Alva Danielsson från den nordisk-baltiska nätverksorganisationen ReGeneration2030, och en av webinariets ungdomsrepresentanter, lyfte.

– Det är ett av de tuffaste dilemman vi har. Med små resurser måste vi bygga kapacitet och skapa motståndskraft inom organisationen. Samtidigt måste vi få in fler nya medlemmar. Vi behöver fler människor som engagerar sig, eftersom det är det enda sättet att åstadkomma förändring i samhället, sa Alva Danielsson.

Frågan om rekrytering ställdes i samtalet på sin spets: Ska resurserna läggas på att öka mångfalden genom att försöka värva personer som är ointresserade – eller till och med motståndare till frågorna? Eller på de som är intresserade men bara inte tagit steget att engagera sig än? Studien visar att organisationerna behöver ta hänsyn till och kompromissa med å ena sidan bristen på mångfald och å andra sidan hur sociala dimensioner integreras i miljö-och klimatfrågor.

– Snedfördelningen i organisationerna kan hänga samman med vilka grupper som påverkas mest av klimatförändringar. Fokus på genus, jämställdhet och klimat, som män som grupp är mindre intresserade av, kan också stöta bort unga män. Ett sätt att hantera detta kan vara att även lägga fokus på aspekter som klass, regionalitet, minoritetsfrågor, ras och etnicitet till exempel, sa Jimmy Sand. 

Se Nordregios webinarie:

De senaste årens finanskris, pandemi, krig, natur- och klimathot visar att den globala riskbilden kan utvecklas snabbt och att hoten mot våra samhällen är komplexa. Att stärka medborgarnas förutsättningar för en god hälsa är centralt för att klara kommande kriser. Samtidigt är utmaningarna inom välfärdens hälso- och sjukvård stora.

Lärdomar från pandemin visar att krishanteringen gick hand i hand med utvecklande av kunskap. Forskning spelar därför en viktig roll för att öka förutsättningar för välfärdens resiliens. Hur kan de nordiska länderna utveckla välfärd och välfärdstjänster utifrån behov både i dag och framöver?

Om projektet

För att aktualisera en nordisk diskussion om välfärdens resiliens har Nordiska ministerrådet tagit initiativ till ett projekt, som genomförs av NIKK. Projektets mål är att bidra med kunskap för att bättre förstå och analysera utmaningar och möjligheter för att fatta beslut som stärker krisberedskapen och ökar välfärdens resiliens i Norden, med fokus på hälso- och sjukvård ur genusperspektiv.

Projektet sträcker sig över flera kunskapsområden. Den kunskap som produceras är av relevans för flera sektorer inom det nordiska samarbetet och bidrar därför till stärkt samverkan mellan både politikområden och aktörer verksamma inom dem, liksom mellan forskare och andra experter. Projektet ska resultera i en publikation med texter som inkommit via en öppen utlysning samt ett seminarium.

Om utlysningen

Det rör sig om komplexa frågor som behöver belysas utifrån flera olika perspektiv. Därför ska projektet samla experter från olika delar av Norden, som i en gemensam publikation belyser aspekter av välfärdens hälso- och sjukvård i Norden för en god framtida beredskap ur genusperspektiv.

För att kunna identifiera relevanta perspektiv, kunskap och forskningsmiljöer i Norden genomförs en öppen utlysning (open call). Utlysningen riktar sig till disputerade forskare och doktorander (som påbörjat sin forskarutbildning), som är verksamma inom en forskningsmiljö i Norden. Uppdraget innebär att delta med en utforskande text, en essä. Uppdraget är arvoderat och de antagna skribenterna kommer bjudas in till en workshop för att starta skrivprocessen, utbyta kunskap, stärka det nordiska nätverket och möjliggöra synergier mellan de olika texterna.

Kunskapsöversikten visar att många av de hinder som transpersoner möter i och runt arbetslivet har en grund i snäva normer, något som avspeglar sig i såväl rekryteringsprocesser, arbetsmiljö och möjligheter till karriärutveckling. Att bryta mot dessa föreställningar om vad kön är innebär ofta någon typ av bestraffning från det omgivande samhället, oavsett om det sker genom att man blir bortplockad ur en rekryteringsprocess, blir diskriminerad eller illa bemött av kollegor och kunder eller får ett oprofessionellt bemötande av chefen. Susanna Young Håkansson är utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, där NIKK är placerat, och har skrivit kunskapsöversikten.

Olika typer av exkluderingsprocesser, som diskriminering och transfobiskt klimat, är vanliga hinder för att kunna ha ett tryggt och utvecklande arbetsliv. Det gäller i både sökandet efter jobb och i arbetsmiljön på en arbetsplats. Dessa arbetslivsvillkor kan ha allvarliga konsekvenser för transpersoners ekonomi, livskvalitet och hälsa.  

Susanna Young Håkansson, utredare

Resultaten från flera av rapporterna visar även att typ av könsidentitet påverkar transpersoners erfarenheter i arbetslivet. Till exempel utsätts transkvinnor för trakasserier och diskriminering i högre grad än transmän, både på arbetsplatser och i rekryteringsprocesser. Ålder är en annan viktig faktor – unga transpersoner är ofta särskilt utsatta och mycket tyder på att många transpersoner får en dålig start i arbetslivet.  

Med undantag för en rapport så tas ekonomisk utsatthet inte upp explicit i det inkluderade materialet. Men utifrån vad vi får veta om transpersoners överrepresentation när det gäller arbetslöshet, utsatthet för diskriminering, bland annat i rekrytering, sjukdom som påverkar arbetsförmågan och dåliga anställningsvillkor, såsom osäkra anställningar och låga löner, så pekar kunskapsöversiktens resultat mot att det är vanligare att personer i gruppen transpersoner än i majoritetsbefolkningen har svårt att försörja sig och riskerar eller lever i fattigdom och ekonomisk utsatthet.

Susanna Young Håkansson

Europeiska data visar att många transpersoner i Norden har svårt att klara sig ekonomiskt och en betydande andel har erfarenhet av svår ekonomisk utsatthet. I det nordiska materialet ser vi däremot få exempel på att frågor om arbetslivsvillkor och ekonomi kopplas ihop med vilka konsekvenser det får för aspekter som hälsa, bostad och andra förutsättningar för att leva ett tryggt och drägligt liv. Det är områden där mer nordisk kunskap behövs. 

Till grund för kunskapsunderlaget ligger litteratur om transpersoners arbetslivsvillkor framtagen i de nordiska länderna samt dialoger som genomförts med civilsamhällesorganisationer och arbetslivsaktörer. Intervjuer har genomförts med företrädare för civilsamhällesorganisationer på Grönland, Färöarna och Åland för att få en bild av hur situationen ser ut där.  

Publikationen sammanfattar och ger en introduktion till kunskapsläget på området och hur forskare och andra experter beskriver problem och kunskapsluckor samt identifierar åtgärder som krävs för förändring. Den sammanfattar de viktigaste budskapen från ett högnivåmöte med experter, som hölls i samband med lanseringen av den nordiska rapporten: “Han gick tillbaka in i garderoben”: Äldre lgbti-personers interaktioner med vård och omsorg i de nordiska länderna.

Rapportens titel: “Han gick tillbaka in i garderoben” speglar de erfarenheter som vissa äldre lgbti-personer har när de flyttar till vårdhem där deras behov inte tillgodoses på rätt sätt.

Nyckelbudskap i urval

• Transvården påverkas negativt av det faktum att transpersoner fortfarande patologiseras i alla de nordiska länderna.
• Det saknas forskning om vårdpersonal i relation till lgbti-frågor. Mer forskning behövs.
• Det finns ett behov av mer kunskap om äldre lgbti-personers specifika
  hälsoproblem och sjukdomar.
• Bättre arbetsvillkor för vårdpersonal leder till bättre vård för lgbti-personer.
• Avsätt medel för forskning och utbildningsmaterial om äldre lgbti-personer.

Paulina Brandberg är Sveriges jämställdhetsminister och leder de nordiska ministrarnas samarbete på jämställdhets- och lgbti-området under 2024. Hon konstaterar att jämställdhet är ett nordiskt kärnvärde och särskilt viktig i en tid då motståndet mot jämställdhet och lika rättigheter för lgbti-personer ökar.

– Under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2024 ska vi verka för att det nordiska samarbetet ska fortsätta att vara en stark röst för att försvara jämställdhet, kvinnors och flickors rättigheter och lika rättigheter för lgbti-personer i och utanför Norden.

Satsningar på projekt mot våld

Sverige vill under 2024 särskilt fokusera på att motverka mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Jämställdhetsminister Paulina Brandbergs förhoppning är att genom nya projekt och samarbeten, bidra till inhämtning av ny kunskap och ett aktivt och ömsesidigt nordiskt erfarenhetsutbyte i dessa frågor:

– Hedersrelaterat våld och förtryck är ett stort samhällsproblem som kränker och begränsar grundläggande fri- och rättigheter. För mig som jämställdhetsminister är det viktigt att alla som utsätts får rätt stöd och skydd, inklusive lgbti-personer. Av denna anledning tar Sverige initiativ till en stor nordisk studie som kartlägger arbetet mot hedersrelaterat våld i Norden 2024–2025.

Nordisk närvaro på internationell arena

Det nordiska samarbetet fick genom FN:s kvinnokommission i New York i mars också möjlighet till internationell utblick och samverkan. I år stod Sverige och Nordiska ministerrådet värd för flera nordiska evenemang om ekonomisk jämställdhet och ekonomisk självständighet.

– Kvinnor och män ska ha likvärdig makt att forma samhället och sina egna liv. En viktig förutsättning för detta är att öka den ekonomiska jämställdheten. Ekonomisk jämställdhet är också centralt i det våldsförebyggande arbetet, säger Paulina Brandberg

Viktiga satsningar på LGBTI-området

Transpersoners arbetsvillkor är ett av projekten som ordförandeskapet avsatt särskilda medel för. Paulina Brandbergs förhoppning är att kunskapen om transpersoners arbetsvillkor kan öka och uppmärksammas genom dialog och erfarenhetsutbyte mellan nordiska aktörer på området bland annat genom en nordisk konferens i oktober.

–  I Norden liksom internationellt är arbetslivsvillkoren för transpersoner som grupp sämre än för majoritetsbefolkningen. Flera nordiska undersökningar pekar på att arbetslösheten för transpersoner är högre och de är också en grupp som är särskilt utsatt för diskriminering, trakasserier och hot.

Följ det nordiska samarbetet på jämställdhet- och LGBTI-området via webbplatserna: www.norden.org och www.nikk.no och på NIKK:s sidor på Facebook och Linkedin.

FN:s internationella toppmöte för kvinnors rättigheter, Commission on the Status of Women, CSW, samlar varje år medlemsländerna för att sätta mål för det globala jämställdhetsarbetet och ta fram åtgärder för att främja jämställdhet. Under 2024 äger toppmötet rum 11-22 mars, temat är ekonomisk utsatthet och hur den ska motverkas för att nå egenmakt för kvinnor och flickor.  

De nordiska länderna har samarbetat i över 40 år för att främja jämställdhet i alla delar av samhället och har viktig kunskap att bidra med, kopplat till ekonomisk utsatthet. På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram ett kunskapsunderlag som belyser ett urval av relevanta områden.  

Kvinnor är överrepresenterade

Trots väl utbyggda välfärdssystem i Norden så är fattigdom ett växande problem. Fler nordbor lever idag i ekonomisk utsatthet, jämfört med tio år sedan, och i flera av de nordiska länderna har klyftorna mellan fattiga och rika ökat. 

– Att ett växande antal barn lever i fattigdom är särskilt allvarligt, liksom att många pensionärer, särskilt kvinnor, lever i ekonomisk utsatthet. För att fattigdom kraftfullt ska kunna bekämpas krävs därför att människors hela livslopp beaktas, från barndom, genom livet som ungdom och vuxen till ålderdomens pension, säger Susanna Young Håkansson, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och kunskapsunderlagets författare. 

Kvinnor är överrepresenterade inom den grupp som lever i relativ fattigdom och löper generellt en högre risk att hamna i fattigdom än vad män gör. Kunskapsunderlaget tar upp flera strukturella förklaringar till att mäns ekonomi gynnas och kvinnors ekonomi missgynnas. Det finns också behov av att se till fler perspektiv än ålder: Att förstå hur ekonomisk utsatthet påverkar livet för olika grupper.  

Våld i relation till ekonomisk utsatthet

Det är även angeläget att lyfta våld i relation till ekonomisk utsatthet. Även om långt ifrån alla som lever i ekonomisk utsatthet utsätts för våld, så är våld närvarande och har lett till fattigdom för många av de mest ekonomiskt utsatta grupperna.  

– Välfärdssystem, myndigheter och arbetsgivare måste gemensamt ta ett ansvar för att minska konsekvenserna av ekonomiskt våld. Internationellt, till exempel i Storbritannien, finns erfarenhet av  hur detta kan göras, där socialtjänst och andra involverade myndigheter får resurser för att skapa och utveckla stödsystem för att stötta personer som utsätts för ekonomiskt våld, säger Susanna Young Håkansson. 

Det nordiska kunskapsunderlaget Ekonomisk utsatthet i alla åldrar betonar vikten av att beakta människors hela livslopp och visar på olika gruppers villkor. Det tar också upp ekonomiskt våld i olika former, konsekvenser för de utsatta och behov av stödstrukturer. Underlaget sammanfattas i ett antal nyckelbudskap. 

För att kunna beviljas medel från Nordisk jämställdhetsfond behöver den planerade aktiviteten starta under 2024 och genomföras inom två år. Pengarna kan till exempel användas till att ta fram gemensamma metoder, ta fram ny kunskap eller arrangera konferenser och utveckla nätverk. Ansökan görs genom ett formulär som finns tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden.

Dialog och samarbete är en av det nordiska samarbetets hörnstenar. Nordisk jämställdhetsfond ger möjlighet till just detta. Fonden finansierar projekt där minst tre olika organisationer, från minst tre nordiska länder medverkar. Färöarna, Grönland och Åland kan utgöra ett land, och det är också möjligt att inkludera ett baltiskt land i en ansökan med åtminstone två nordiska länder. Det går fint att inkludera fler länder än tre.

I årets utlysning av den nordiska jämställdhetsfonden ingår en öronmärkt insats för projekt som har fokus på jämställdhet i klimatåtgärder i Arktis.

Nordiska samarbetskommittén och Nordisk rådgivningskommitté för Arktis medfinansierar aktiviteter med 250 000 DKK under programmet Nordic Leadership for Gender Equality in Climate Action. Läs mer om Arktis-satsningen här.

Under hösten 2024 gör vi även en utlysning för den Nordiska lgbti-fonden. Mer information kommer under våren. Söker ni inspiration till projekt, läs gärna på vår webbplats om beviljade projekt och i vår jubileumspublikation 10! – Resultat från 10 år av samarbete genom Nordisk jämställdhetsfond.  

När Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir lanserade sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet i början av året betonade hon att jämställdhet- och lgbti-arbetet är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet. Särskilt såg hon det som viktigt att använda den gemensamma nordiska rösten till att lyfta lgbti-personers utsatthet och den ökande förekomsten av hot och hat i Norden och andra delar av världen. För att åstadkomma förändring har det isländska ordförandeskapet under året tagit initiativ till en kampanj riktad mot unga nordbor, för att förebygga och bekämpa hate speech och trakasserier. Detta gjordes bland annat genom att fortsätta lyfta den färdplan som de nordiska jämställdhetsministrarna upprättade 2022 (Pushing back the push-back: Nordic Roadmap on advancing gender equality, women’s and girls’ rights, and equal rights of LGBTI-persons).

Det är oerhört viktigt att fortsätta kampen mot bakslaget mot jämställdhet och LGBTI-rättigheter. Vi har en lång tradition av givande nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet, och samarbetet mellan de nordiska länderna på LGBTI-området har också varit framgångsrikt under de senaste åren. Det är vår plikt att göra vad vi kan när kvinnors och LGBTI-personers rättigheter är under attack.

Katrín Jakobsdóttir

Ett av projekten som följer i spåren av de nordiska jämställdhetsministrarnas plan för att motverka den push-back som skett gällande lgbti-personers livsvillkor är Transpersoners arbetslivsvillkor. Genom att sammanfoga nationella studier på området är förhoppningen om att kunna ge en tydligare bild av transpersoners arbetslivsvillkor i Norden. NIKK har under året arrangerat samtal med lgbti-organisationer i Norden och de nordiska diskrimineringsombudsmännen och har fler arrangemang planerade för 2024. Förhoppningen är att dokumentation från dessa möten kan addera ytterligare kunskap till den forskningsöversikt om transpersoners arbetslivsvillkor som publiceras under nästa år.

Transpersoner attackeras och marginaliserats på många sätt, och mycket tyder på att deras situation är värre än för andra grupper inom lgbti-communityt. Det är viktigt att öka vår kunskap om transfrågor så att lämpliga åtgärder kan vidtas och fördomar kan motverkas genom utbildning på alla nivåer i samhället.

Katrín Jakobsdóttir

Undersökningar visar att lgbti-personer upplever särskilda utmaningar i livet.  Men kunskapen om vilka utmaningar äldre lgbti-personer möter är begränsad. Det isländska ordförandeskapet har tagit vidare det initiativ som togs av det norska ordförandeskapet 2022, att sammanställa kunskap om äldre lgbti-personers livsvillkor och möten med hälso- och omsorgsvården i Norden.  Projektet har resulterat i en nordisk rapport som publicerades i december 2023 och ett högnivåmöte på temat som arrangerades i Reykjavik under hösten. På mötet möttes forskare, civilsamhällesorganisationer, myndigheter och experter från hela Norden för att utbyta kunskaper och formulera möjligheter och utmaningar. Under 2024 kommer resultat från projektet tas tillvara genom arrangemang och samtal.

Läs mer om projekten här:

• Nordisk-tyskt fackligt projekt om lika lön för likvärdigt arbete
• Vad gör de nordiska länderna för att motverka dokumenterad sexuell exploatering på nätet?
• Sexuella trakasserier på arbetsplatsen inom hotell- och restaurangbranschen ur ett intersektionellt perspektiv
• Gender Talks in Sápmi
• Women in Nordic ITS (WIN-ITS)
• Likestilling og mangfold i den Nordiske energisektoren 2024
• Jämställdhet, social hållbarhet och betald föräldraledighet i de nordiska länderna
• Dekoloniala pedagogiker: nordiska solidaritetspraktiker

I mars-april 2024 öppnar NIKK åter upp möjligheten att söka medel för nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet. Likt tidigare år krävs att minst tre olika aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Totalt ska cirka 3 miljoner danska kronor fördelas. Mer information om hålltider kommer i januari 2024.