Nordisk jämställdhetsfond finansierar samarbeten som främjar jämställdhet. Genom fonden utlyser Nordiska ministerrådet årligen medel till projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder samarbetar. NIKK har i uppdrag att administrera fonden. Den 1 mars 2022 öppnar vi upp för ansökningar.  

Nu finns all information om fonden samlad i ett utskick som finns tillgängligt på engelska, finska, isländska och svenska.   

År 2021 är slut. Det finska ordförandeskapet har avrundat ett år då det funnits många tillfällen att lära av varandra inom jämställdhets- och lgbti-området i Norden.  

Hanna Onwen-Huma, ordförande för Nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhet och lgbti (ÄK-JÄM), nämner till exempel sommarens tvådagarskonferens om hat, hot och trakasserier på internet.  

− Utsattheten på nätet är ett problem vi ser över hela Norden och vi tjänar på att titta på varandras arbete, säger hon. 

De viktigaste lärdomarna från konferensen har summerats av en den fristående experten Elina Nikulainen. Hanna Onwen-Huma ser bland annat att polisen i de olika nordiska länderna kan ha stor nytta av att samarbeta och hitta lösningar tillsammans. 

− Vi ser att trakasserier på nätet ofta faller mellan stolarna hos polisen. Arbetet är uppdelat så att vissa jobbar med brott på internet och andra med sexuella trakasserier, och man möts inte. Det är ett genomgående problem i Norden, säger hon. 

Småbarnspedagogik i fokus 

En annan fråga som har stått i fokus under det finska ordförandeskapet är jämställdhet i småbarnspedagogiken. Arbetet i Norden har kartlagts i rapporten ”Ändra föreställningar och bryt traditioner!” Med rapporten som utgångspunkt hölls i början av september ett seminarium för förskollärare om hur de kan förbättra förskolans jämställdhetsarbete i relation till barnen.  

− Det här är en viktig fråga för vi vet att det vi får lära oss som barn påverkar vilka livsval vi ser som möjliga och det hänger med även senare i livet, säger Hanna Onwen-Huma.  

Hat mot lgbti-personer 

Inom lgbti-området har Nordiska ministerrådet under 2021 satt särskilt fokus på hatbrott. Det har gjorts en kartläggning av vad de olika länderna gör på området och i slutet av november hölls ett seminarium med fokus på framgångsrika exempel. 

− Där möttes olika aktörer, som poliser och representanter för lgbti-organisationer. Det tror jag gav mycket, säger Hanna Onwen-Huma.  

En utmaning i arbetet mot hatbrott är att många som utsätts inte anmäler det till polisen.    

− Det måste vi förändra och vi ser att resultaten blir bättre när polisen och lgbti-organisationer arbetar tillsammans, säger Hanna Onwen-Huma. 

Digitalt i pandemin 

Mycket av verksamheten under året har fått genomföras digitalt på grund av pandemin.  

− Rent praktiskt har det inneburit extra jobb i och med att vi flera gånger har fått planera om i sista stund, men jag tror inte att kvaliteten har blivit lidande, säger Hanna Onwen-Huma. 

Det enda som inte har gått att genomföra är konferensen ”Nordic Fathers on Paternity Leave”. Den skulle ha hållits i år med har skjutits upp till mars 2022.  

I samband med årsskiftet tar Norge över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. 

− De har väldigt bra planer på jämställdhetsområdet för nästa år, säger Hanna Onwen-Huma, och berättar att man bland annat kommer titta närmare på anti-genderdebatten ur ett globalt perspektiv.  

− De nordiska länderna kommer gå ihop för att se hur vi kan kämpa emot den här rörelsen, som angriper arbetet för att stärka flickors, kvinnors och lgbti-personers rättigheter. 

Rapporten Hatbrott mot lgbti-personer i Norden beskriver hur de nordiska länderna arbetar för att fånga upp och motverka hatbrott mot lgbti-personer och synliggör betydelsefulla aktörer, strategier och lagstiftning.

– Alla människor ska kunna leva, bo och arbeta i Norden utan rädsla att utsättas för hat, hot och diskriminering. Den här kartläggningen ger oss bättre förutsättningar att förbättra situationen för lgbti-personer genom att visa på vilka insatser som behövs. Till exempel behöver samarbetet mellan beslutsfattare, myndigheter och civilsamhälle stärkas, säger Finlands jämställdhetsminister Thomas Blomqvist.

I kartläggningen presenteras hur bland annat polis och rättsväsende arbetar med hatbrott i respektive land. Exempel ges på kunskapshöjande insatser och stöd till brottsoffer. Civilsamhällets roll och insatser är också i fokus.

Vanligt att arbeta förebyggande

Rapporten ger till viss del en positiv bild av utvecklingen i de nordiska länderna under de senaste decennierna. Som bidragande orsak till det nämns ny lagstiftning som skyddar lgbti-personer mot hat och diskriminering. De flesta av länderna arbetar också förebyggande för att motverka och fånga upp hatbrott riktade mot personer på grund av deras sexuella läggning eller identitet. Ofta är flera myndigheter och organisationer i civilsamhället involverade i arbetet.

Andra faktorer som pekar i en positiv riktning är att hatbrott prioriteras av polisen i flera av länderna. Det är även vanligt att föra statistik över hur ofta och var hatbrotten sker för att öka kunskapen om dem. Flera av länderna ägnar sig också åt kunskapshöjande åtgärder som till exempel kan syfta till att få fler att anmäla brott eller höja kompetensen hos de som möter utsatta.

I rapporten framträder ett antal utmaningar i ländernas arbete med att motverka hatbrott – bland annat när det kommer till polisens arbete och hur samarbeten mellan olika aktörer fungerar. Som exempel nämns att polisen ibland missar att uppmärksamma hatmotivet bakom brotten och att de grupper som löper särskilt stor risk att utsättas för hatbrott ofta har ett bristande förtroende för polisen. Det är omständigheter som minskar möjligheterna att klara upp hatbrott. Rapporten pekar också på behovet av att förbättra samarbetet mellan polisen och civilsamhällets brottsofferstödjande verksamheter.

Flera insatser ska förbättra lgbti-personers situation i Norden

Kartläggningen är en av flera satsningar inom ramen för den regionala lgbti-strategi som antogs av Nordiska ministerrådet under 2020. Tidigare insatser har fokuserat på unga lgbti-personers hälsa och välmående och under nästa år planeras en kunskapsöversikt om äldre lgbti- personers livsvillkor.

Rapporten Hatbrott mot lgbti-personer i Norden är framtagen av NIKK, på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Den presenteras i samband med Nordiska ministerrådets seminarium LGBTI People’s Safety and Well-being – Good Practices in the Nordics i Helsingfors den 30 november.

Här hittar du rapporten i PDF (för utskrift)
Tillgänglig webbversion av rapporten

I en kartläggning ska skillnader i kvinnor och mäns livsstil och konsumtion i Norden undersökas. Utifrån aktuell kunskap ska könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil synliggöras och utmanas, för att bidra till en bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras.

– Projektet syftar till att synliggöra könsskillnader i livsstil och konsumtion och behovet av att integrera genusaspekter i policy och praktik som rör hållbar konsumtion. Jämställdhet är en förutsättning för att uppnå ett hållbart Norden, och projektet är ett viktigt bidrag för att uppfylla Nordiska ministerrådets vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030, säger Kristin Mattsson, styrgruppsmedlem i det tvärsektoriella programmet.

Begrepp som rör hållbarhet och livsstil ska analyseras utifrån ett brett, intersektionellt genusperspektiv i relation till de teman som lyfts inom det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden. Det kan till exempel handla om hur hållbarhet kommuniceras, utbildning för hållbarhet och hållbara kultur- och matupplevelser.

Kritiska och intersektionella perspektiv ska inkluderas genomgående för att analysera hur olika maktordningar samspelar, till exempel hur klass och ålder påverkar såväl konsumtionsvanor som normer. Genom att undersöka hållbarhet och livsstil utifrån ett genusperspektiv bidrar projektet till att förbättra förståelsen och möjligheterna till hållbar konsumtion. Kunskapsöversikten lanseras under hösten 2022.

Om programmet Hållbara livsstilar i Norden

Det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden är ett samarbete mellan det nordiska samarbetet för hållbar utveckling, miljö och klimat, livsmedel, kultur, utbildning och forskning, jämställdhet samt Nordiska barn- och ungdomskommittén. Programmet pågår 2021-2024 och syftar till att göra det enklare och mer attraktivt för nordiska konsumenter att prioritera hälsosamma och miljö- och klimatvänliga val.​ Det ska genom ett flertal tvärgående initiativ bidra till att underlätta och snabba på normaliseringen av hållbara livsstilar i Norden. 

Programmet, liksom delprojektet som fokuserar på genusperspektiv, bidrar till att uppfylla den nordiska visionen, särskilt den del som handlar om ett grönt Norden, och flera av målen i Agenda 2030.

Under våren utlystes medel från Nordisk jämställdhetsfond för nionde året i rad. Utlysningen har resulterat i sex nya, nordiska samarbetsprojekt på jämställdhetsområdet. Läs mer om projekten och vad de ska göra på respektive projekts sida. 

Projekt som beviljats medel av Nordisk jämställdhetsfond 2021

• Erkännande av sexuellt våld: Att hitta vägar till upprättelse med fokus på personer som överlevt övergrepp
  
• Förövarprofilering kopplad till könsrelaterade övergrepp via nätet: Vem, varför – och hur minimera skadan
  
• Inkluderande medling för upprätthållande av fred
  
• Jämställda pensioner – hållbara trygghetssystem
  
• New Nordic Narratives – changing our future story landscape
  
• Trygge skoler – nordisk metode for elevmedvirkning og normkritikk

Nordisk jämställdhetsfond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om utlysningen 2022 kommer senare i år. Läs mer om fonden här.

För att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet är forsknings- och evidensbaserad kunskap nödvändig. Mot denna bakgrund har Nordiska ministerrådet beslutat om en nordisk forskningssatsning, i samverkan med flera sektorer inom det nordiska samarbetet. Sektorer som samarbetar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Forskningssatsningen består av två utlysningar, bägge genomförs under 2021. 

– Open Call 2 riktar sig till forskare och arbetslivsaktörer som vill initiera praktiknära forskning med hög kvalitet, i nära samverkan. Projekten ska ge nordisk nytta genom att bidra med ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, säger Maria Grönroos, samordnare för forskningssatsningen, som administreras av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön.

Branschspecifika studier eller -jämförelser 

Branscher möter delvis olika och delvis liknande utmaningar. Det finns därför potential för synergier när branschspecifika analyser också är knutna till mer generisk kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet. Jämförelser mellan olika branscher kan ge en bättre förståelse för branschspecifika och branschövergripande utmaningar och möjligheter. Ansökningarna ska bygga på partnerskap mellan minst tre länder i Norden.   

 
Tvärvetenskap, intersektionalitet och definition av begrepp  

Sexuella trakasserier på arbetsplatsen berör många kunskapsområden – från arbetsvetenskaplig forskning till forskning om exempelvis hälsa, organisationer, makt och våld. För hållbar och robust kunskap uppmuntras projektförslag att inkludera tvärvetenskapliga förhållningssätt i sina projekt. I fokus är framför allt förebyggande insatser och metoder för intervention genom branschstudier eller -jämförelser.  

– Internationell forskning visar att personer som tillhör minoritetsgrupper, eller som riskerar trakasserier på grund av egenskaper som ålder, funktionshinder eller sexualitet, också löper större risk att bli sexuellt trakasserade. Förslagen uppmuntras att ta itu med den komplexa verkligheten i arbetslivet, för att bidra till ett målinriktat och effektivt förebyggande och nya metoder för intervention, säger Maria Grönroos. 

Bristen på tydliga definitioner av begrepp relaterade till sexuella trakasserier försvårar arbetet i området. Den juridiska konstruktionen av begreppet ger begränsat utrymme för att förstå fenomenet eller vad offret upplever att sexuella trakasserier är. En rekommendation är att efterlysa reflektion och tydlighet när det gäller användning av termer och tolkning av dessa termer i projekten. 
 

Digitalt informationsmöte 2 September  

Ett digitalt infomöte ordnas för de som har frågor om utlysningen och planerar ansöka: 
torsdagen den 2 september kl. 13.00-14.30 CET. Är du intresserad av att delta? Meddela det per e-post till maria.gronroos@genus.gu.se senast 30 augusti. 

NIKK är ett nordiskt samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet. NIKK samlar in och förmedlar kunskap om politik och praktik, fakta och forskning på jämställdhets- och LGBTI-området i ett nordiskt perspektiv. 

Sedan 2020 samarbetar de nordiska länderna för att lgbti-personer ska ha lika rättigheter, behandling och möjligheter i regionen. I år utlyses medel från Nordisk lgbti-fond för första gången. Fonden syftar till att främja nordiskt arbete för att förbättra lgbti-personers villkor. 

Strategin för det nya nordiska samarbetet om lgbti-personers villkor sätts i verket 2021. En del i arbetet är den nya fond som syftar till att främja nordiskt samarbete inom lgbti-området.  

— Lgbti-personer ska kunna leva fria, öppna och bra liv i de nordiska länderna. Den nordiska lgbti-fonden är ett viktigt led i att nå dit. Fonden är ett unikt sätt för att stötta nordiskt förändringsarbete på lgbti-området, säger Finlands jämställdhetsminister Thomas Blomqvist. 

Projekt som bidrar till arbetet för lgbti-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska 1 238 000 danska kronor fördelas. NIKK administrerar Nordisk lgbti-fond på uppdrag av Nordiska ministerrådet och kommer att ta emot ansökningar efter sommaren 2021.  

Liksom för Nordisk jämställdhetsfond krävs att aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Tack vare samarbetet växer kunskapen och sprids över gränserna. Vi hittar gemensamma lösningar och lär av varandra. Aktiviteterna ska starta under 2021 och genomföras inom två år. Pengarna kan användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap, arrangera konferenser och nätverk med mera. 

— Vi vet att det finns stor kompetens, kunskap och vilja att driva utvecklingen framåt, inte minst inom civilsamhället. Det hoppas vi avspeglas i ansökningarna, säger Thomas Blomqvist. 
 

Preliminära hålltider för Nordisk lgbti-fond  

Ansökan görs genom ett formulär som kommer finnas tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden. 

• 1 september – utlysningen öppnas  
• 30 september  – sista dag för ansökan  
• November/December – beslut meddelas sökande  
• December – kontrakt skrivs 

 
Läs mer om Nordisk LGBTI-fond här. 

Om Open Call 1

Utlysningen riktar sig till pågående forskningsprojekt, som genom en nordisk tilläggsbeviljning kan bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention.

Viktiga datum:

• Utlysningen öppnar: 20 april 2021
• Utlysningen stänger: 10 juni 2021 kl. 14.00 CET
• Preliminär tidpunkt för beslut är september 2021

Bedömning och beslut

Ansökningar som uppfyller kriterierna kommer att bedömas av externa vetenskapligt sakkunniga. Besluten meddelas av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, efter samråd med den tvärvetenskapliga referensgrupp som Nordiska ministerrådet tillsatt för satsningen. Besluten kan inte överklagas.

Digitalt informationsmöte 6 maj

Ett digitalt infomöte ordnas för de som planerar att ansöka och har frågor om Open Call 1.
När: torsdagen den 6 maj kl. 13-14.30 CET

Är du intresserad av att delta? Meddela det per e-post till maria.gronroos@gu.se senast 3 maj.

Förmedling från forskningssatsningen

NIKK administrerar forskningssatsningen och kommer att förmedla information om och kunskap från de beviljade projekten. I samarbete med det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2022 planeras även en nordisk förmedlingskonferens, vintern 2022/2023, från satsningens bägge utlysningar.

Här kan du läsa mer om den nordiska forskningssatsningen.

På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram rapporten Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – En nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Rapporten ger en samlad bild av vad forskningen säger, samt inventerar och analyserar insatser som görs inom STEM-sektorn i Norden. I en internationell utblick ges exempel på hur länder utanför Norden hanterar snedrekrytering till STEM-området. 

– Bilden är tydlig: Både globalt och i Norden syftar initiativ oftast till att på olika sätt förändra flickor och kvinnor, snarare än att utmana könade privilegier, organisationer eller könsnormer kring naturvetenskap, teknik, matematik eller andra naturvetenskapliga ämnen. Det osynliggör strukturella hinder, säger Ulrika Jansson, som skrivit rapporten tillsammans med Jimmy Sand. 

Fokus är dessutom ofta att det är andra kvinnor som ska hjälpa kvinnor, genom att vara förebilder eller mentorer.  

– Sannolikt bidrar vissa av dessa insatser till att flickor och kvinnor passas in i utbildningar och yrken som präglas av mansdominans och maskulin ämnes- och yrkeskultur. Däremot är det inte troligt att insatserna utmanar vare sig etablerade privilegier, normer eller leder till genomgripande förändring av ordinarie verksamhet och arbetsorganisation, fortsätter Ulrika Jansson. 
 

Behov av en bredare ansats 

Rapporten visar att en betydligt bredare ansats behövs. Med ett organisationsteoretiskt genusperspektiv framträder tydliga mönster. Förklaringsmodeller om könsbundna studieval, könssegregerad arbetsmarknad och könsobalans på STEM-området visar med all tydlighet att föreställningar, antaganden och normer om kön, kvinnor och män, femininet och maskulinitet begränsar och villkorar människors handlingsutrymme. Heterosexualitet är norm och etnicitet och funktionsvariation syns inte alls. 

– Kopplingar mellan män, maskuliniteter och teknisk kunskap skapas i vardagliga praktiker, de är varken naturliga eller universella. De kopplingarna görs på en rad olika sätt, av olika aktörer och i olika sammanhang, säger Jimmy Sand.  

Rapporten lyfter fram att det finns normer inom utbildningssystemet, med könade ideal om vetenskap, kunskap och naturvetenskapliga ämnen, som skapar gränser för inkluderande, hållbar utbildning och ett hållbart arbetsliv.  

– Dessa normer skapar förutsättningar för både mäns och kvinnors studie- och yrkesval och arbetsmarknad, på såväl individuell som strukturell nivå. De förutsättningarna faller ut till kvinnors nackdel, och till mäns fördel, berättar Jimmy Sand. 

För ett hållbart och jämställt framtida arbetsliv är det viktigt att även ställa andra frågor om kompetenser och professioner, visar rapporten. Hur ska de nordiska ländernas kompetensförsörjning garanteras och hur kan den se ut för att öka jämställdheten? Vad är det för typ av kompetenser som de nordiska länderna behöver, förutom fler ingenjörer?  
 
Forskningsöversikten, som utgör rapportens centrala del, bygger på en systematisk genomgång av 199 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter under perioden 2000–2019. Läs rapporten här.

Här hittar du rapporten i PDF för utskrift