Den psykiska ohälsan utgör ett betydande samhälls- och folkhälsoproblem i de nordiska länderna, och flera studier visar dessutom att den har ökat i Norden under de senaste åren. Studier visar att det även finns könsskillnader i psykisk ohälsa och normer om kön, sexualitet och maskulinitet spelar en viktig roll i hur unga män hanterar och upplever sin psykiska hälsa.

En ny forskningsöversikt från NIKK fokuserar särskilt på kunskap om unga mäns psykiska hälsa i relation till dagens villkor och utmaningar inom utbildning och arbetsliv i Norden. Villkoren i skola och arbetsliv kan medföra stress och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa påverkar också motivation till fullföljande av utbildning och ökar risken för osäker anknytning till arbetsmarknaden.

Elin Engström, verksamhetsledare för NIKK, tror att resultatet bidrar till att lyfta fram relationen mellan psykisk ohälsa, utbildning och arbetsliv:

Skolor och arbetsplatser är viktiga platser där unga män kan komma i kontakt med hälsofrämjande insatser och stöd, och de kan ge känslan av att vara en del av ett sammanhang. Samtidigt visar översikten att mycket av den psykisk ohälsan kan grunda sig i dåliga upplevelser av utbildningssystem och dålig arbetsmiljö. Det är viktigt att vi ser över vilka typer av normer och föreställningar som reproduceras i våra nordiska utbildningsinstitutioner och arbetsplatser och ger dem som behöver ett individanpassat stöd.

Studien lyfter även kunskap om vilka konsekvenser Covid-19-pandemin har fått för unga mäns psykiska hälsa, då ökad arbetslöshet, distansundervisning och isolering har riskerat att förstärka en negativ utveckling av det psykiska måendet.

På Litteraturhuset i Oslo 30 oktober samlades forskare, beslutsfattare och arbetsmarknadsparter för att ta del av resultaten från Nordiska ministerrådets forskningssatsning om sexuella trakasserier i arbetslivet 2021-2023. Fem projekt har tagit fram ny kunskap om att förebygga och hantera sexuella trakasserier på arbetsplatser.  

Kvinnor löper störst risk att utsättas för sexuella trakasserier. Även faktorer som ålder, etnicitet, utbildning, funktionsvariation och sexuell identitet påverkar såväl utsattheten som förmåga och möjlighet att som anställd eller arbetsgivare hantera det som sker. Forskning från flera undersökningar i Norden visar att omkring en tredjedel av alla kvinnor utsätts någon gång under sitt arbetsliv.

– På Island har stora studier släppts med några års mellanrum och vi ser inte att sexuella trakasserier minskar. Vi använder ordet epidemi, sa Dagný Aradóttir Pind, jurist vid isländska fackförbundet BSRB, som deltog i samtal om förebyggande arbete, med Joakim Aadland, föreståndare för Balansekunst i Norge och Jeanine Førland, rådgivare inom HR och personalanalys, Polishögskolan i Norge, modererat av Hannah Helseth.

Projektet Sexual Harassment in Tourism and Hospitality – using the past and present to inform the future poängterade att det behövs målgruppsanpassad och tillgänglig kunskap om sexuella trakasserier så att utbildning och informationsmaterial verkligen når fram. Både anställda och ledare inom turistsektorn i Norden är ofta unga. Många har inte heller nordiska språk som modersmål.  

Frågor om beteende synliggör trakasserier

Joakim Aadland från intresseorganisationen Balansekunst representerade kultursektorn där utsattheten är stor eftersom osäkra anställningar och frilansuppdrag är så vanligt. En studie de har gjort visar tydligt hur svaren påverkas av hur frågorna ställs.

– När vi ställde frågan ”har du någonsin blivit utsatt för sexuella trakasserier” svarade väldigt få personer ja. När vi ställde specifika frågor om de upplevt det ena eller det andra ökade siffrorna. Så det gör det ännu svårare att arbeta med detta, sa han. 

För att få fram jämförbara data om sexuella trakasserier i Norden har projektet IWS-Nordic utvecklat ett standardiserat frågeformulär utifrån frågor om olika beteenden. Formuläret Inventory of Workplace Sexual Harassment finns tillgängligt på projektets webb, på danska och engelska och snart även på norska och svenska.

Arbetsplatskulturen behöver förändras

Inom besöks- och restaurangnäringen är risken att utsättas hög bland de som möter kunder dagligen. Projektet Customer Sexual Harassments in the Nordic Service Workplace pekade på hur den nordiska servicekulturen kan påverka säkerheten. Fokus på kunden och att göra kunden nöjd blir en slags övergripande princip som påverkar hela organisationen, berättade Markus Fellesson och Anna Fyrberg Yngfalk, båda lektorer vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet.

– Även i situationer där du kanske inte borde tillhandahålla någon form av tjänst längre gör du det ändå eftersom det är vad du gör om du gör ditt jobb på ett korrekt sätt, sa Markus Fellesson.

– Det är viktigt att ifrågasätta service management-idealen eftersom vi ser att det sättet att leda skapar grogrund för våld, sa Anna Fyrberg Yngfalk.

Flera panelsamtal och presentationer diskuterade gapet mellan lagdefinitioner och hur sexuella trakasserier förstås i praktiken, hur gråzoner uppfattas, att prata “samma språk” eller ens ha ett språk för att tala om problemet. För att skapa gemensam förståelse behövs återkommande utbildningar. Och ofta är arbetsplatskulturen den stora utmaningen.  

–  Sexistiska trakasserier på arbetsplatser är tecken på att arbetsplatskulturen, hierarkierna, organisationsstrukturerna och arbetsrelationerna har en vardaglig sexistisk karaktär som möjliggör sexuella trakasserier, sa Marta Padovan-Özdemir, lektor vid Center for Køn, Magt og Mangfoldighed, Roskilde Universitet som presenterade projektet Power Plays – preventing sexual harassment through memory work & forum theater in workplaces of care.

Claus Jervell, sekreterare i norska Fellesforbundet, leder fackförbundets utbildningar för att förändra arbetsplatskulturer och engagera bystanders, de som bevittnar sexuella trakasserier. Arbetet har lett till att fler anmäler. 

– De flesta män trakasserar inte kvinnor, men de flesta män är passiva åskådare i en kultur där detta är en del av kulturen. Vårt arbete gick ut på att göra passiva åskådare till aktiva agenter mot trakasserier genom att ge dem ansvar och verktyg. Som resultat kommer nu många fall av trakasserier in till unionen, både från vår organisation och från arbetsplatserna, berättade han i samtal om att överföra forskning till praktik, med Fredrik Bondestam, föreståndare på Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. 

Ledningens ansvar att skapa förtroende

För att uppnå förändring behöver alla på arbetsplatsen involveras. Det är också målet för projektet “Speak Up!” – a practice-oriented research project on the prevention of Sexual Harassment (SUSH) som fokuserar särskilt på bystanders, och som nu dessutom har fortsatt finansiering av Nordforsk. En slutsats i projektet är att nedifrån-upp-perspektiv är att föredra i arbetsplatsutbildningar. 

– Genom ett deltagarorienterat tillvägagångssätt var det möjligt att fånga upp anställdas intressen, deras förmåga och kollektiva resurser för att skapa effektiva lösningar för att förhindra sexuella trakasserier, sa Linda Lane, lektor vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet som representerade den svenska delen i det samnordiska projektet.

Jeanine Førland tog upp ledningens ansvar att skapa en lärande arbetsmiljö, stödja anställdas dialog kring sexuella trakasserier och skapa förtroende.  

– För att folk ska rapportera sina erfarenheter så måste de lita på hur de kommer att bäras igenom det, och hur det hanteras i resten av organisationen, sa hon.

Konferensdagen summerades av Sirið Stenberg, Färöarnas minister för Sociala frågor och kultur och Katrín Jakobsdóttir, Islands statsminister och jämställdhetsminister avslutningstalade.  

– Vi behöver utbildning och dialog. Det är nödvändigt för att implementera strategier och förebygga. Det är upp till oss att bryta tystnaden och skapa en miljö där alla känner sig trygga, sa Sirid Stenberg. 

– Förändring av arbetsplatskulturers attityder och policies tar tid och kampen mot sexuella trakasserier och våld fortgår. Sorgligt nog är vi inte framme än, sa Katrín Jakobsdóttir. 

Relaterade notiser

Arbetet för att förbättra lgbti-personers levnadsvillkor är en viktig del av Nordiska ministerrådets vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region.

Sedan 2020 är lgbti ett utpekat politikområde där de nordiska länderna samarbetar för att lgbti-personer ska ha lika rättigheter och möjligheter. En del av samarbetet är Nordisk lgbti-fond, som administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I höst öppnar fonden för ansökningar för tredje året i rad.

Vem kan söka medel?

Dialog och samarbete är en av det nordiska samarbetets hörnstenar. Nordisk lgbti-fond ger möjlighet till just detta. Fonden finansierar projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder, samarbetar. Utlysningen är öppen för olika verksamheter och organisationer, såsom frivilligorganisationer, myndigheter och företag.

Projekt som bidrar både till nordisk nytta och till arbetet för lgbti-personers lika rättigheter och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska ca 1,2 miljoner danska kronor fördelas.

Aktiviteterna ska starta under 2024 och genomföras inom två år. Pengarna kan exempelvis användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap eller arrangera konferenser och nätverk.

• Läs riktlinjerna för Nordisk lgbti-fond
• Läs om projekten som beviljades medel förra året

Anmäl dig till vårt digitala ”frågor & svar”

Den 12 september kl. 14:30 (CET) arrangerar vi ett digitalt möte via Teams där du får möjlighet att veta mer om fonden och att ställa dina frågor kring ansökan. Anmäl dig här senast den 11 september.

Den nordiska konferensen Prevent and Intervene – Ending Sexual Harassment at Work, på Litteraturhuset i Oslo 30 oktober, följer upp resultaten från de fem projekt som beviljats medel i den nordiska forskningssatsningen om sexuella trakasserier i arbetslivet 2021-2023.

– Fokus på preventivt arbete och samverkan mellan olika arbetslivsaktörer är vad som gör denna forskningssatsning unik. Det ska därför bli väldigt spännande, både att få ta del av projektens resultat och att lyssna på samtal och reflektioner kring just nordisk samverkan i arbetet mot sexuella trakasserier i arbetslivet, säger Maja Lundqvist, koordinator för konferensen.

Våld, trakasserier och andra former av utsatthet i arbetslivet är stora samhällsutmaningar, med allvarliga konsekvenser för enskilda individer och arbetsorganisationer. Samtidigt finns stora kunskapsluckor när det gäller metoder för att förebygga och förhindra våld och trakasserier, skydda utsatta personer och verka proaktivt i arbetsmiljöer. På konferensen, som hålls på engelska, samtalar beslutsfattare, representanter för arbetslivet och forskare om utmaningar och lösningar. Utöver reflektioner och slutsatser från de fem finansierade projekten diskuteras även nordiska dimensioner av kunskap om sexuella trakasserier, samt förutsättningar för att utveckla och implementera ny kunskap på området.

Forskningssatsningen är ett initiativ från samtliga nordiska jämställdhetsministrar. Den är ett tvärsektoriellt Nordiskt samarbete mellan jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Satsningen administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Relaterade notiser

– Norden är som starkast när länderna står tillsammans. Det nordiska samarbetet skapar konkreta resultat och bygger broar mellan våra invånare. Det gäller inte minst på jämställdhetsområdet, där de nordiska länderna har haft ett resultatrikt samarbete under många år. Det säger Islands statsminister Katrín Jakobsdottír som gjorde det tydligt att jämställdhet och lgbti är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet, när hon lanserade ordförandeskapet i början av året.  Framför allt betonade Jakobsdottír att arbetet för lgbti-personers livsvillkor måste stärkas på flera områden. 
– Vi vill fokusera på lgbti-personers rättigheter där vi under de senaste åren sett ett bakslag i Norden och andra delar av världen. Vi behöver nyttja vår starka gemensamma nordiska röst till att motverka den farliga tillbakagång som skett.

Fokus på transrättigheter under året 

Under året genomförs projekt kring transpersoners arbetlivsvillkor och ett projekt om äldre lgbti-personers livsvillkor, som initierats av det norska ordförandeskapet 2022, slutförs. Båda projekten är viktiga satsningar för att identifiera behov och kommunicera kunskap och konklusioner.  

Inom lgbti-gruppen är transpersoner särskilt utsatta och därför understryker vi deras rättigheter i vårt ordförandeskapsprojekt som har tonvikt på transpersoners arbetslivsvillkor.

Nordiska ministerrådet har en tydlig vision att Norden ska bli den mest integrerade regionen. Under 2022 upprättade de nordiska jämställdhetsministrarna en nordisk färdplan, (Pushing back the push-back: Nordic Roadmap on advancing gender equality, women’s and girls’ rights, and equal rights of lgbti-persons) i syfte att agera och reagera mot den antigender-rörelse som vuxit fram i Norden såväl som globalt. 

På kvinnokommissionens (CSW67) möte i New York i mars möttes de nordiska jämställdhetsministrarna för ett samtal kring en nordisk lösning för att alla ska kunna leva ett liv fritt från sexuella trakasserier, kränkningar och våld i den digitala världen. 

Katrín Jakobsdottír vill under sitt år som ordförande i Nordiska Ministerrådet jobba för att integrera jämställdhetsaspekten i arbetet med innovation och teknologi.  
– Jämställdhet måste fortsatt vara högt prioriterat när det gäller innovation och teknologisk utveckling. Inget land har lyckats få bukt med ojämställdheten och om vi inte skapar policys, riskerar vi att fördomar och ojämställdhet rotas också i det digitala rummet.  Vi behöver vidta åtgärder för att se till att innovation och teknologisk utveckling är till för och gynnar oss alla. Genom att integrera genusperspektivet och satsa på feministisk innovation och teknologi, bryta ner könsstereotyper samt utbilda och främja kvinnor, tror jag att innovation och teknologisk utveckling kan bidra till att skapa ett bättre och mer inkluderande samhälle för alla.

Brännande ögonblicksbilder och nya teorier ryms i antologin Re-Imagining Sexual Harassment – Perspectives from the Nordic Region som släpps 18 april på förlaget Policy Press/Bristol University Press. I boken bidrar 19 skribenter i Norden till att nyansera och fördjupa förståelser av till exempel våld i arbetslivet, sexuella trakasserier inom akademin och det juridiska systemets utmaningar och möjligheter. Akademisk text varvas med mer skönlitterära bidrag.   

– Vi bjöd in forskare verksamma i Norden som kunde ge nya perspektiv och teoretiska ingångar. För att nyansera bilden av kunskap om utsatthet var det också viktigt för oss med bidrag från personer utanför akademin. Det finns erfarenheter och förkroppsligad kunskap om utsatthet och motstånd som skönlitterärt skrivande kommer åt bättre, säger Maja Lundqvist, en av bokens tre redaktörer. 

Samlar en bredd av forskning 

I boken sammanförs ett forskningsfält i bred bemärkelse i fyra spår. Det första diskuterar sexism och sexuella trakasserier i relation till andra former av våld i samhället. Det andra rör rättvisa, utsatthet inom det juridiska systemet och statens ansvar. Det tredje omfattar olika aspekter av nordisk jämställdhet och bilden av den jämställda, “kvinnovänliga” regionen som hinder för förändring. Det fjärde temat breddar synen på “att göra något åt problemet” bortom checklistor och policys.  

– Boken ger en strukturell förståelse av vad det innebär att leva i Norden. När sexuella trakasserier betraktas utifrån begrepp som utvecklats i maktkritisk forskning framträder mönster av hur olika typer av utsattheter och våld förstärker varandra, säger redaktören Kajsa Widegren.  

Ansvar för bredare problematik behövs  

Ett viktigt tema i boken är att sexuella trakasserier i samhället ses som avvikande men samtidigt är normaliserat. Därför får sexuella trakasserier inte behandlas som något som börjar och slutar med enskilda händelser, enligt redaktören Angelica Simonsson.    

– Ansvaret behöver bli mer utspritt. Om sexuella trakasserier förstås som enstaka incidenter på olika arbetsplatser kommer vi bara kunna hantera en liten del av en bredare problematik, säger hon.   

De senaste åren har NIKK producerat och sammanställt nordiska kunskaps- och policyöversikter om sexuella trakasserier, samt administrerat en forskningssatsning om sexuella trakasserier på arbetsmarknaden. Nationella sekretariatet för genusforskning har tagit fram forsknings- och policyöversikter, samt deltagit i expertgrupper och samverkat i forskningsprojekt om genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i Sverige och internationellt. Det mångåriga arbetet har synliggjort problemets omfattning och komplexitet, vilket gav idén till antologin. 

– Vi hoppas att boken kan vara viktig i samtalet om sexuella trakasserier. Norden är en komplex region och boken visar att idén om att vissa länder har kommit så mycket längre, eller till och med är färdiga med arbetet för jämställdhet, kan stå i vägen för ett faktiskt förändringsarbete, säger Maja Lundqvist.  

Den 25 april bjuder NIKK tillsammans med RIKK, Institute for Gender, Equality and Difference vid Islands universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet in till ett tankeväckande och inspirerade samtal för alla som arbetar med att förebygga sexuella trakasserier genom forskning, policyutformning eller i sin praktik.   

Under seminariet samtalar författare och redaktörer kring några av de centrala frågorna i de två antologierna ”The Routledge Handbook of the Politics of the #MeToo Movement” (2021, Routledge) och ”Re-Imagining Sexual Harassment – Perspectives from the Nordic Region” som ges ut i samverkan mellan NIKK och Nationella sekretariatet för genusforskning och publiceras 18 april 2023 (Policy Press/Bristol University Press).  

Programmet publiceras inom kort! 

Medverkande: 

• Maja Lundqvist, medredaktör för Re-Imagining Sexual Harassment. Perspectives from the Nordic Region (Perspektiv från Norden).  
• Hildur Fjóla Antonsdóttir, doktor i rättssociologi, författare till kapitlet ”Beyond Restorative Justice. Survivors’ Calls for Innovative Practices in Iceland” i Re-Imagining Sexual Harassment.  
• Silas Aliki, advokat och författare, författare till kapitlet ”I Have Always Thought a Lot about the Nature of Violence. Carceral Feminism and Sexual Violence in the Neoliberal State” i Re-Imagining Sexual Harassment. 
• Giti Chandra, medredaktör för The Routledge Handbook of the Politics of the #MeToo Movement och författare till kapitlet ”The Anonymous Feminist. Agency, Trauma, Personhood, and the #MeToo Movement”. 
• Irma Erlingsdóttir, medredaktör för Routledge Handbook of the Politics of the #MeToo Movement och författare till kapitlet ”Fighting Structural Inequalites. Feminist Activism and the #MeToo Movement in Iceland”. 

  ​

När Nordiska ministerrådet inrättade Nordisk jämställdhetsfond i juni 2013 var syftet att stimulera nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet. Sedan dess har fonden beviljat medel till frivilligorganisationer, myndigheter, forskare och nätverk inom ramen för 79 olika projekt som alla syftar till att öka jämställdheten i de nordiska länderna.

I publikationen ges läsaren en inblick i tio av projekten, ett från varje år, och konkreta resultat som de har genererat. I korta reportage och intervjuer delar projektdeltagare med sig av erfarenheter, kunskaper och insikter från sitt jämställdhetsarbete. De reflekterar kring nyttan av nordiskt samarbete och hur vi kan möta de utmaningar som identifierats i det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet. De ger oss också exempel på hur barn- och ungdomsperspektiv kan integreras i jämställdhetsarbetet, och bidra till att uppnå de globala hållbarhetsmålen.

Tack vare de samarbetsprojekt som har finansierats genom jämställdhetsfonden växer kunskapen och sprids över de nordiska gränserna. Genom att dela dem kan de komma fler till nytta och inspirera till nya spännande nordiska samarbetsprojekt.

”Jämställdhet är en av de grundläggande värderingar som de nordiska ländernas delar. Det är mycket viktigt att vi stöttar både ideella organisationer och de inom akademin som arbetar för ökad jämställdhet. Jag tvivlar inte på att de projekt och den forskning som stöds av fonden kommer att hjälpa våra regeringar att utforma jämställdhetspolitiken och främja ökad jämställdhet i våra samhällen.”

– Katrín Jakobsdóttir, Islands statsminister.

Tio år av samarbete genom Nordisk jämställdhetsfond på fler språk

Finska:
Kymmenen vuotta yhteistyötä pohjoismaisen tasa-arvorahaston kautta (tillgänglig onlineversion)
Finsk version i PDF för utskrift

Isländska:
Tíu ára samstarf gegnum Norrænan jafnréttissjóð (tillgänglig onlineversion)
Isländsk version i PDF för utskrift

Svenska:
Tio år av samarbete genom Nordisk jämställdhetsfond (tillgänglig onlineversion)
Svensk version i PDF för utskrift

Engelska:
Ten years of cooperation through the Nordic Gender Equality Fund (tillgänglig onlineversion)
Engelsk version i PDF för utskrift

Detta webbinarium presenterar fyra rapporter med ny forskning på området. En av dem är NIKK:s rapport om unga mäns psykiska ohälsa i Norden som publiceras senare i vår. Webbinariet arrangeras i samarbete med Nordens välfärdscenter.

Unga, experter och forskare kommer att dela med sig av sina kunskaper och insikter om varför rätten till inflytande kan göra stor skillnad under en kris. Du kommer att få insikter om vilka konsekvenser pandemin fick och hur vi kan hantera en framtida kris bättre. Vi dyker också ner i ny forskning om konsekvenserna för ungas psykiska hälsa och könsaspekterna som finns på detta.

Webbinariet är en del av ett fyraårigt nordiskt samarbetsprojekt som leds av Nordens välfärdscenter på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Registrering och detaljer för webbinariet

Webbinariet är gratis och kommer att hållas på engelska. Vi kan erbjuda engelsk teckentolkning, registrera dig innan 12 april för att säkerställa möjligheten till tolk.

Tidzon: Europa/Stockholm (UTC+1)

Anmälningslänk: Nordic youth – voices on wellbeing (lyyti.fi

Start: 27 Apr 2023 kl 13:00
Slut: 27 Apr 2023 kl 15:20

Nordens välfärdscenters evenemangssida: Nordic youth – voices on wellbeing  | NVC (nordicwelfare.org)

Norge tog över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2022. Kultur- och jämställdhetsminister Anette Trettebergstuen summerar året där bland annat FN:s kvinnotoppmöte i New York ägde rum: CSW-möte Commission on the Status of Women, med målet att stärka klimatpolitiken. I rapporten How climate policies impact gender and vice versa in the Nordic countries konstaterades att genusperspektivet i den nationella klimatpolitiken i Norden i stort sett saknats.

Öka kvinnors inflytande i den gröna omställningen

De nordiska jämställdhetsministrarna vill nu öka kunskapen och höja medvetenheten för att kunna agera med en mer träffsäker klimatpolitik, och undvika att den gröna omställningen fördjupar könsklyftor i Norden. Mötet riktade särskilt fokus på arbetet för att minska kvinnor och flickors utsatthet i klimatförändringarna, och öka deras inflytande på klimatpolitiken.
– Kvinnor och män arbetar inom olika sektorer och har olika köpkraft, levnadsmönster, attityder och prioriteringar. Det innebär att kvinnor och män som grupper kommer att påverkas olika av klimatförändringar och klimatpolitik, om vi inte är medvetna om genusdimensionen. Kvinnor måste vara med och forma de stora beslut vi står inför i den gröna omställningen och vi måste se till att vi utnyttjar omställningen för att skapa en positiv utveckling inom jämställdhetsområdet, snarare än motgångar. Detta bör också vara ett fokus globalt, säger Trettebergstuen.

Ett grönt och jämställt Norden

Årets huvudsatsning för ett grönt och jämställt Norden har varit att skapa ökad uppmärksamhet och förståelse för kopplingen mellan jämställdhetspolitik och klimatpolitik. Under FN:s klimattoppmöte 2022 (COP27) anordnades bland annat ett officiellt sidoevenemang tillsammans med klimat- och miljösektorn i Nordiska ministerrådet, Afrikanska unionen och UN Women.
– Det är nyttigt att utbyta erfarenheter om hur vi påverkas av klimatförändringarna inom olika regioner. Parallellt med detta diskuterades åtgärder och lösningar för framtidens utbildning och arbetsmarknad på en nordisk konferens i Oslo, i samarbete med kunskaps- och sysselsättningssektorn, berättar Trettebergstuen. Vi genomför även ett kunskapsprojekt för att kartlägga könsuppdelningen i delar av den blå näringen, det vill säga inom fiskeri- och vattenbruksnäringen i Norden. Detta kommer att ge oss en ännu bättre kunskapsbas för framtiden.

”Oslo drabbades hårt”

Under året samlades de nordiska jämställdhetsministrarna i Oslo, där två personer sköts till döds och 26 personer skadades under Pride. För att bemöta ett växande motstånd mot jämställdhet och hbtqi -personers rättigheter i synnerhet, beslutade de nordiska jämställdhetsministrarna på mötet den två-åriga planen: Pushing back the push-back, a Nordic Roadmap. Färdplanen visar riktningen för en mer samordnad och kraftfull insats och bidrar till en offensiv nordisk jämställdhetspolitik i framtiden.
– Vi lever i en tid där dessa rättigheter aktivt motarbetas i olika delar av världen. Många människor drabbades hårt efter dödsskjutningen under årets Pridefestival i Oslo. Vi i Norden går i täten för jämlikhet och människors frihet och måste tala med en tydlig röst när de grundläggande rättigheterna motarbetas. Tillsammans kan de nordiska länderna tala med en mycket starkare röst än vad länderna och regionerna kan ensamma. Ingen är fri förrän alla är fria, säger Trettebergstuen

Åtgärder för ett jämställt arbetsliv

Ingen individs möjligheter inom utbildning och arbetsliv ska begränsas på grund av snäva könsnormer och fördomar. Arbetslivskonferensen Ett jämlikt Norden – åtgärder och lösningar för framtidens utbildning och arbetsliv fokuserade på hur Norden säkerställer att utbildning och arbetsmarknad främjar jämställdhet och motverkar diskriminering. ”Jämställdhet är ett mål i sig och ett centralt medel för att uppnå en hållbar och konkurrenskraftig arbetsmarknad”, betonar Trettebergstuen.
– Jämställdhet handlar om rättvisa och att kvinnor ska vara representerade i samhällets maktstrukturer. Vi vet att jämställdhet lönar sig och att arbetsplatser vinner på mångfald. I Norden finns bra åtgärder på statlig och lokal nivå, som kan bidra till att motverka könsuppdelade utbildningsval och könsfördelningen på arbetsmarknaden. Vi måste underlätta ömsesidigt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte. Vi behöver fler män inom vård- och omsorgssektorn, och kvinnor inom industri-, teknik- och energisektorn. Detta är viktigt för att det gröna skiftet ska lyckas.

Lämnar med stolthet över till Island

Trettebergstuen är stolt över att det tvärvetenskapliga samarbetet har stärkts under ordförandeskapet 2022. Hon betonar att det är avgörande att jämställdhetsarbetet är förankrat inom andra sektorer och ämnesområden för att nå goda och långvariga resultat.
– Vi har haft ett gott samarbete med flera ministerråd, bland annat ansvariga för utbildning, hälsa, arbete, kultur, hav och fiske samt klimat och miljö. Flera av de projekt vi initierat pågår under flera år. Det gäller bland annat insatser för att öka kunskapen om lgbti-personers livskvalitet och levnadsvillkor. I år har vi fokuserat på äldre lgbti-personer som kompletterar tidigare insatser och bidrar till en holistisk kunskapsbas om lgbti-personer under hela livsloppet. Vi är tacksamma för vår goda dialog med Island som nu tar över ledarskapet för det nordiska jämställdhetssamarbetet.